Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Påverkas hästars återhämtning efter arbete av uppstallningsformen?

Status: Avslutat
Projektnummer: H-16-47-194
Kategori: Research program | Horse
Ansökningsår: 2016
Datum för slutrapport: 15 maj 2018
Huvudsökande: Anna Jansson
Organisation: Sveriges Lantbruksuniversitet
E-postadress: anna.jansson@slu.se
Telefon: 018672106
Medsökande: Malin Connysson
Medsökande: null null
Beviljade medel: 115 000 SEK

The aim of the proposed project is to examine whether recovery after competition in horses is affected by housing system. Our hypothesis is that horses kept in a housing system where they can move freely in groups recover faster than horses kept in box stalls. We performed such a study in 2015 and, in the proposed project, we intend to perform further analyses of blood samples. The study was performed in a cross-over design with eight horses and two different treatments, that consisted of housing in active group housing and housing in box stalls. On two occasions per treatment, the horses performed an exercise test. Blood samples were collected to be able to document work intensity and effects on recovery (lactate), energy balance (NEFA, urea), dehydration level (TPP) and muscle cell damage (ASAT, CK). We expect the study to provide valuable information on how housing system affects the recovery of athletic horses. This information can be used in guidelines on good horse management.

Syftet med denna studie är att undersöka om återhämtningen efter arbete påverkas av vilket uppstallningssystem som hästar hålls i. Hypotesen är att hästar som kan röra sig fritt i grupp återhämtar sig snabbare än hästar som hålls traditionellt, individuellt i box större delen av dygnet. Studien har genomförts på Wången under våren 2015 och alla prover och data har samlats in. Det saknas dock medel för att analysera blodplasmaproverna. Studien gjordes som en crossover studie med 8 hästar i två olika uppstallningssystem. Arbetstest genomfördes vid två tillfällen på varje behandling. Blodprov togs under arbete och återhämtning för att kunna följa hästarnas ansträngning (laktat), energibalans (NEFA, urea), dehydreringsgrad (TPP) och muskelcellsskada (ASAT, CK). Målet med studien är att öka kunskapen om hur två olika uppstallningssystem påverkar återhämtningen så att rekommendationer kan ges som underlättar återhämtningen och gynnar hästarnas välfärd.

De flesta hästar i Sverige är uppstallade i individuella boxar i traditionella stall. Boxhållning minskar möjligheten till rörelse och social interaktion med andra hästar. Hästhållningssystem där hästarna kan gå fritt har blivit mer populära men det är få tävlingshästar som hålls i sådana system. Den här studien visar att hålla hästar i ett system där de kan röra sig fritt i grupp liten effekt på återhämtningen men de skillnader som fanns indikerar att denna typ av hästhållning kan vara positiv för återhämtning. Under återhämtningen efter lopp var hästarnas behov att använda fettvävnad för sin energiförsörjning litet i den aktiva hästhållningen vilket tyder på att intaget av energi genom foder var tillräckligt. Det bekräftades också av ett större foderintag i grupphästhållningen. Detta är intressant eftersom hästar i hård träning kan ha perioder med låg aptit. Sammanfattningsvis visar den här studien att en aktiv grupphästhållning är ett bra alternativ för tränande travhästar

Påverkas hästars återhämtning efter arbete av uppstallningsformen?
Jansson A., Connysson M. och Rhodin M.

Bakgrund
De flesta hästar står idag uppstallade en och en i stallar med boxar eller spiltor, precis som de har gjort de senaste hundra åren. Uppstallning i box begränsar självklart hästens rörelseförmåga. Det är allmänt känt att många hästar i konventionell boxhållning måste ha bandagerade ben under natten för att inte svullna i och upplevas som ”stela” i sina rörelser. Att bandagera benen är alltså ett sätt att åtgärda ett problem som egentligen beror på dålig cirkulation till följd av hästhållningen. Individuell boxhållning minskar också möjligheten till social kontakt med andra hästar och ofta också hästens möjligheter till ett aktivt födosöksbeteende större delen av dygnet. En orsak till att nyare hästhållningssystem inte är vanligare kan vara att många i hästbranschen inte anser sig ha råd att bygga ett nytt system men det finns också en rädsla för att ett för hästen friare hållningssystem skulle kunna påverka prestationen negativt. Ett sätt att mäta detta är att studera återhämtningen efter tävling eftersom återhämtning begränsar när hästen kan tränas och tävlas igen.

Projektets syfte och hypotes
Syftet med den här studien är att studera om hästars återhämtning efter tävling skiljer sig åt beroende på vilken uppstallningsform som används (enhästbox eller aktiv grupphästhållning). Hypotesen är att hästar har lindrigare påverkan på rörelseapparaten efter fysisk ansträngning och återhämtar sig snabbare om de hålls i aktiv grupphästhållning jämfört med om de hålls i ett traditionellt boxstall.

Material och metod

Hästar och design
Totalt ingick åtta tränande varmblodiga travhästar i studien. Studien gjordes i en crossover design med 21 dagar på varje behandling. Behandlingen bestod av att hästen hölls antingen i aktiv grupphästhållning eller i en enhästbox på Travskolan Wången utanför Östersund.

Vid två tillfällen per behandling transporterades hästarna till Östersundstravet där de genomförde en prestation designat för att likna tävling. Hästarna vägdes och blodprov togs vid vila, direkt efter lopp och sedan under återhämtningen fram till 48 timmar efter loppet. Dessa blodprov analyserades för laktat, NEFA, urea, AST och CK.

För att bedöma effekterna av uppstallningen gjordes också objektiva rörelseanalysmätningar (Lameness Locator), tryckömheten mättes med algometer och svullnaden runt leder mättes med skjutmått och måttband fram till 72 timmar efter loppet.
Resultat och diskussion

De olika uppstallningssystemen påverkade inte återhämtningen av laktat, urea, AST, CK, rörelse asymmetrier, tryckömhet eller hjärtfrekvens. Då hästarna hade återhämtat sig 20-44 timmar efter loppet hade de lägre plasma NEFA då de stod i den aktiva grupphästhållningen än då de stod i boxuppstallningen. Detta tyder på att hästarnas behov av att använda fettvävnad för energi var mindre i den aktiva hästhållningen vilket tyder på att intaget av energi genom foder var tillräckligt. Det bekräftades också av att hästarna hade ett större frivilligt foderintag i den aktiva hästhållningen, 12 kg hösilage/häst/dag, än i boxuppstallningen då de åt i genomsnitt 10 kg hösilage/häst/dag. Ett högre frivilligt foderintag är intressant eftersom hästar i hård träning kan ha perioder med låg aptit. Den aktiva hästhållningen resulterade också i att hästarnas bakkotor var mindre svullna under återhämtning men betydelsen av detta är oklar.

Sammanfattningsvis visar den här studien att en aktiv grupphästhållning är ett bra alternativ för tränande travhästar.

 

Antal träffar i projektbanken: 1647

Betydelsen av utfodringsrutinen av råmjölk för utveckling av bakteriefloran i magtarmkanalen och andningsvägarna hos nyfödda kalvar.
Kerstin Svennersten Sjaunja, SLU

Projektnummer: V1430021 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 augusti 2019

The basis for sustainable dairy production is set in the newborn heifer calf. Earlier research has demonstrated that weight gain and health during early life influence the adult calf's production capacity, partly an effect of nutrition. Probably the microbiota in the gastrointestinal tract (GIT) …

Läs mer

Hållbart djurfoder med alger och musslor
Catherine Legrand

Projektnummer: O-15-20-559 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2019

Matfågel

The vision is to reduce imported soybean and develop a sustainable and locally produced animal feed from marine substrate such as microalgae and blue mussels for the poultry industry. Algae have a good potential to be a feed ingredient due to high protein, essential dietary amino acids and oil …

Läs mer

Odlingssystemens effekter på kolinlagring i jordbruksmark - kunskapsbank och modellering
Thomas Kätterer

Projektnummer: O-15-23-552 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2019

Växtodling
Energi & biomassa

We intend to build a user-friendly decision-tool for farmers with a web-based interface. The project focuses on concept development and integration of data concerning the effect of different cropping- and management systems on soil fertility and carbon sequestration from applied research in Swedish …

Läs mer

Pilot study of growth in different planting densities and the rotation period of poplar plantations.
Theo Verwijst

Projektnummer: O-15-22-561 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2019

Energi & biomassa

A recent published study (Rytter et al., 2011) points to the large poplar biomass production in short time, but knowledge of management practices lacks for Nordic conditions. Individual landowners have little help or guidance in selecting the optimal time for harvesting or planting density in …

Läs mer

Använd fånggrödor som mellangrödor för ökad produktivitet och minskade förluster av N och P
Linda Tufvesson

Projektnummer: O-15-23-569 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2019

Växtodling
Energi & biomassa

High nutrient use efficiency is important for competitiveness in plant production. This project investigates intermediate crops (IC), harvested as biogas substrate, for increasing productivity and nitrogen efficiency, while decreasing the environmental impact. Substantial nitrogen leakage after …

Läs mer

God skötsel av skyddszoner för effektivare växtnäringsretention
Ararso Etana, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333159 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 14 juni 2019

We are currently evaluating the effectiveness of grass buffer strips (GBS-eff) for nutrient retention. Today, there are no obligations to cut or remove the grass on GBS which may lead to phosphorus (P) saturation. In the on-going field experiments we are testing if removal (harvesting) the grass …

Läs mer

Digitaliserad grisproduktion: Hur långt har vi kommit och hur går vi vidare?
Lisa Blix Germundsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-991 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 11 juni 2019

Project aims: - Provide information and improve knowledge about influence of management strategies in pig production systems on farmers’ daily work efficiency.
- Provide information and improve knowledge about data-related infrastructure on farm-level and opportunities for data-exchange between …

Läs mer

Tredje steget i en 3-stegsraket – kalkens potential för struktur, växtnäring växtskydd och ekonomi
Anita Gunnarsson,

Projektnummer: O-15-20-357 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 maj 2019

Växtodling
Potatis

Lime is known to have many positive effects, some of which can be unexpected. The proposed study will measure the effects of carbonate lime (CaCO3) and mixed lime (CaCO3 and Ca(OH)2) on all crops in a rotation (cereal, oilseed rape, canning peas, potatoes). The combined effects of liming on soil …

Läs mer

Inverkan av såtidpunkt och utsädesmängd på avkastningen hos aktuella typsorter av höstvete. Forts.
Jannie Hagman

Projektnummer: O-16-20-746 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 maj 2019

Växtodling

In an ongoing project, funded by SLF, examines the effect of sowing time and seed rate on yield. Two field trials were established in autumn 2014 respectively 2015 in Skåne and Östergötland. Now we are looking for funding to expand the project with a third trial year. Two years is too short time to …

Läs mer

Kan förbättrad syresättning med pulsad inhalerad NO under hästanestesi öka patientsäkerheten?
Görel Nyman, SLU

Projektnummer: H-14-47-023 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 maj 2019

Poor oxygenation of blood that occurs when a horse is anesthetized and placed on its back is a critical risk factor for anesthetic complications, and the risk of complications from low oxygen continues into anesthetic recovery. When nitric oxide (NO) is delivered as a pulse in the beginning of the …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress