Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Phytophthora pisi och andra rotrötepatogener på åkerböna. Inventering, samspelsfaktorer och odlingsstrategier.

Status: Avslutat
Projektnummer: H1133278
Kategori: Forskningsprogram | Växtodling
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 1 juni 2015
Huvudsökande: Fredrik Heyman
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: fredrik.heyman@slu.se
Telefon: 018-672794
Beviljade medel: 1 500 000 SEK

I projektet studerades rotröta på åkerböna, med fokus på Phytophthora pisi och förhållanden av betydelse för den praktiska odlingen. Molekylära artspecifika kvantitativa detektionsmetoder och fungerande provbearbetningsprotokoll utvecklades för att bestämma mängden P. pisi i rot och jordprover. Resistens mot P. pisi hade i ett tidigare projekt påvisats i växthusförsök. Vi testade 11 kommersiella sorter i två år, på två naturligt smittade försöksplatser. I ett av de fyra försöken var genomsnittsskörden mycket lägre än de andra. Där fanns betydande mängder av P. pisi i rötterna, och det fanns ett tydligt negativt samband (-0.76) mellan P. pisi mängd och skörd. Vid en inventering under två år där 157 åkerbönfält provtogs, detekterades P. pisi i 14% av proverna. Med molekylär detektion i DNA extraherat från jord kunde en cell per 0.5 g jord detekteras, och även smitta i naturligt smittade jordprover som lagrats torrt i flera år. Mottagliga grödor i växtföljden uppförökade smittan.

Rotsvamp i åkerböna finns i många fält, men resistenta sorter hjälper

I ett tidigare projekt beskrev vi en ny jordburen rötrötesvamp på ärt och åkerböna, Phytophthora pisi. I det här projektet ville vi få mer kunskap om hur viktig sjukdomen är i åkerböna, och hur man kan hantera den i praktiken.

Detektion och kvantifiering av svampen med DNA metoder
Diagnos av jordburna sjukdomar på åkerböna är svårt. Rotrötan leder till svartfärgade partier på rötterna. Men själva den svarta färgen produceras av växten själv, och kan utlösas av andra faktorer än rotrötesvampen. Vi utvecklade därför en känslig DNA baserad metod för att kunna hitta och mäta mängden svampen vid analyser av rötter eller jord.

Starkt samband mellan resistens och skörd
Vi hade sett sen tidigare i växthusexperiment att en del åkerbönesorter på marknaden hade resistens mot angrepp av P. pisi. Vi testade nu dessa i två naturligt smittade fält i Skåne respektive Västergötland under två år. Vi analyserade prover från det första året med den DNA baserade metoden. Vi hittade störst mängder i det Skånska fältet, och där var också skörden tydligt lägst av alla fyra försök. I detta fält fanns ett tydligt negativt samband mellan mängd P. pisi och skörd, och statistiskt signifikanta skillnader mellan sorter. Skörden varierade mellan 290 och 2280 kg per hektar i medel för de olika sorterna i det Skånska fältet, medan den varierade mellan 2940 och 5890 kg för fältet i Västergötland där vi inte alls detekterade lika mycket smitta i rötterna. Det fanns vidare ett tydligt samband mellan symptomen i artificiella växthusexperiment med svampen, och symptomen i fält. Dock hittade vi svampen i alla sorter i fält, medan vi i växthusexperimenten (som varade i tre veckor) kunde få helt symptomfria plantor av vissa sorter. Sammanfattningsvis visade det sig att sortresistens är ett relevant verktyg för att skydda åkerböneodlingen mot rotröta orsakad av P. pisi.

Många fält är smittade runtom i Sverige
För att få en uppfattning om svampens utbredning provtog vi under två år sammanlagt 157 fält i Skåne, Västergötland, Östergötland och Uppland. Vi tog prover som baserades på 20 plantor per fält, och kunde med den DNA baserade metoden hitta P. pisi i 14% av proverna, utspridda över provtagningsområdet.

Enstaka sporer i jordprover kan detekteras
Vi detekterade även P. pisi i DNA direkt från smittade jordar. Dock var risken ganska hög att inte hitta svampen trots att jorden var smittad. Detta beror antagligen på att det för denna typ av svampar räcker med en låg mängd sporer i marken för att orsaka ett sjukdomsutbrott. Vi kunde nämligen detektera en enda cell om den tillsattes 0.5 g jord.
Växtföljden har betydelse
Vi såg att mottagliga grödor i växtföljden ökar smittan, som förväntat. Men det tycks som om angreppen i åkerböna också varierar med årsmånen.

 

Antal träffar i projektbanken: 1578

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN NY PROFYLAKTISK METOD FÖR ATT MINSKA LIDANDET HOS HÄSTAR MED SOMMAREKSEM
Rickard Ignell, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU

Projektnummer: H-17-47-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Insect bite hypersensitivity (IBH) associated with Culicoides biting midges is the most common allergic skin disease in
horses, seriously reducing welfare of affected horses. The main symptom is severe pruritus, with risk of self-infected
open wounds. The choice for treatment and prevention of this …

Läs mer

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Blodtilførselen til vekstbrusken i glideleddene, med relevans for utviklingssykdommer og spatt
Kristin Olstad, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-16-47-192 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

The current project has a basic science and a clinical relevance part. The main project aim is to describe the blood supply to the growth cartilage of the small tarsal bones in young Icelandic Horses. Similar studies of the blood supply to long bones that ossify from three separate centers have …

Läs mer

Stallbackskulturer i cyberrymden
Susanna Hedenborg, Malmö högskola

Projektnummer: H-17-47-290 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

The purpose of the project is to analyse stable cultures in cyberspace in Sweden and Norway. In recent years, questions about the welfare of horses have been debated in social media and norms for horse-keeping are created on Internet. In this project, these norms are conceptualised as stable …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Uppskatta vallens avkastning och näringsinnehåll genom spektral teknik
Margareta Emanuelson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-989 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The objective is to develop remote sensing methods to estimate forage nutrition and yield in the field in Northern Sweden. Field and lab measurements on grass-legume mixtures will be conducted from June 2018 to December 2019. At sampling time, drones flight with multispectral cameras, …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Vad betyder "lean" för lantbruksföretagen?
Hans Andersson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1346088 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The competitiveness of Swedish agriculture is discussed extensively in media. Lean is a managerial strategy that developed in post-war Japan. Studies of manufacturing and service companies show better capacity utilization, quality control and ability to follow price signals. The issue is if lean …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress