Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse
finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Phytophthora pisi och andra rotrötepatogener på åkerböna. Inventering, samspelsfaktorer och odlingsstrategier.

Status: Avslutat
Projektnummer: H1133278
Kategori: Forskningsprogram | Växtodling
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 1 juni 2015
Huvudsökande: Fredrik Heyman
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: fredrik.heyman@slu.se
Telefon: 018-672794
Beviljade medel: 1 500 000 SEK

I projektet studerades rotröta på åkerböna, med fokus på Phytophthora pisi och förhållanden av betydelse för den praktiska odlingen. Molekylära artspecifika kvantitativa detektionsmetoder och fungerande provbearbetningsprotokoll utvecklades för att bestämma mängden P. pisi i rot och jordprover. Resistens mot P. pisi hade i ett tidigare projekt påvisats i växthusförsök. Vi testade 11 kommersiella sorter i två år, på två naturligt smittade försöksplatser. I ett av de fyra försöken var genomsnittsskörden mycket lägre än de andra. Där fanns betydande mängder av P. pisi i rötterna, och det fanns ett tydligt negativt samband (-0.76) mellan P. pisi mängd och skörd. Vid en inventering under två år där 157 åkerbönfält provtogs, detekterades P. pisi i 14% av proverna. Med molekylär detektion i DNA extraherat från jord kunde en cell per 0.5 g jord detekteras, och även smitta i naturligt smittade jordprover som lagrats torrt i flera år. Mottagliga grödor i växtföljden uppförökade smittan.

Rotsvamp i åkerböna finns i många fält, men resistenta sorter hjälper

I ett tidigare projekt beskrev vi en ny jordburen rötrötesvamp på ärt och åkerböna, Phytophthora pisi. I det här projektet ville vi få mer kunskap om hur viktig sjukdomen är i åkerböna, och hur man kan hantera den i praktiken.

Detektion och kvantifiering av svampen med DNA metoder
Diagnos av jordburna sjukdomar på åkerböna är svårt. Rotrötan leder till svartfärgade partier på rötterna. Men själva den svarta färgen produceras av växten själv, och kan utlösas av andra faktorer än rotrötesvampen. Vi utvecklade därför en känslig DNA baserad metod för att kunna hitta och mäta mängden svampen vid analyser av rötter eller jord.

Starkt samband mellan resistens och skörd
Vi hade sett sen tidigare i växthusexperiment att en del åkerbönesorter på marknaden hade resistens mot angrepp av P. pisi. Vi testade nu dessa i två naturligt smittade fält i Skåne respektive Västergötland under två år. Vi analyserade prover från det första året med den DNA baserade metoden. Vi hittade störst mängder i det Skånska fältet, och där var också skörden tydligt lägst av alla fyra försök. I detta fält fanns ett tydligt negativt samband mellan mängd P. pisi och skörd, och statistiskt signifikanta skillnader mellan sorter. Skörden varierade mellan 290 och 2280 kg per hektar i medel för de olika sorterna i det Skånska fältet, medan den varierade mellan 2940 och 5890 kg för fältet i Västergötland där vi inte alls detekterade lika mycket smitta i rötterna. Det fanns vidare ett tydligt samband mellan symptomen i artificiella växthusexperiment med svampen, och symptomen i fält. Dock hittade vi svampen i alla sorter i fält, medan vi i växthusexperimenten (som varade i tre veckor) kunde få helt symptomfria plantor av vissa sorter. Sammanfattningsvis visade det sig att sortresistens är ett relevant verktyg för att skydda åkerböneodlingen mot rotröta orsakad av P. pisi.

Många fält är smittade runtom i Sverige
För att få en uppfattning om svampens utbredning provtog vi under två år sammanlagt 157 fält i Skåne, Västergötland, Östergötland och Uppland. Vi tog prover som baserades på 20 plantor per fält, och kunde med den DNA baserade metoden hitta P. pisi i 14% av proverna, utspridda över provtagningsområdet.

Enstaka sporer i jordprover kan detekteras
Vi detekterade även P. pisi i DNA direkt från smittade jordar. Dock var risken ganska hög att inte hitta svampen trots att jorden var smittad. Detta beror antagligen på att det för denna typ av svampar räcker med en låg mängd sporer i marken för att orsaka ett sjukdomsutbrott. Vi kunde nämligen detektera en enda cell om den tillsattes 0.5 g jord.
Växtföljden har betydelse
Vi såg att mottagliga grödor i växtföljden ökar smittan, som förväntat. Men det tycks som om angreppen i åkerböna också varierar med årsmånen.

 

Antal träffar i projektbanken: 1527

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning: samspelet mellan ryttare, ridlärare och häst (Delstudie 2: ryttare-ridlärare)
Charlotte Lundgren, Linköpings universitet

Projektnummer: H1347083 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

In this second subproject we focus the analyses of the material collected during the first subproject project "Improving teaching methods in riding education: the interplay between rider, riding instructor and horse", funded by the The Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research,on the …

Läs mer

Registreringar från automatiska mjölkningssystem som informationskälla i genomisk avelsvärdering
Freddy Fikse, SLU

Projektnummer: V1330048 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Genomic selection is revolutionizing animal breeding, since selection is based on the joint genetic merit of all SNP alleles across the genome. Lack of accurate and frequent data, however, forms the most important barrier to realize the full potential of genomic selection. There is on the other …

Läs mer

Ökad lönsamhet med nya avelsverktyg i mjölkkobesättningarna
Anna Näsholm, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1330025 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The aim is to study the possibility to improve profitability on herd level in Swedish milk production by using sexed semen and genotyping heifers in the dairy herds and combine this with planned crossbreeding and use of beef semen. For this purpose we will estimate genetic progress and do economic …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Kartläggning av prestationsegenskaper, genetisk variation och hälsa hos kallblodstravaren
Gabriella Lindgren, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H-15-47-075 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

This SLU - NMBU collaborative study seeks to improve the performance, health and welfare of the Norwegian/ Swedish Coldblooded trotter. Experts in Equine clinical veterinary medicine, performance evaluation and genetic testing will analyze the genome of this horse breed for: 1) race performance …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Smågrisdödlighet- en parallell jämförelse mellan två boxsystem i kombination med optimala skötselrutiner
Anne-Charlotte Olsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1450008 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

Piglet mortality in Swedish pig herds is too high and if the sow should be completely loose or fixed a short time in connection with farrowing, is an important issue.
However, to perform internationally publishable studies of piglet mortality, parallel studies in the same herd, are required. These …

Läs mer

God skötsel av skyddszoner för effektivare växtnäringsretention
Ararso Etana, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333159 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

We are currently evaluating the effectiveness of grass buffer strips (GBS-eff) for nutrient retention. Today, there are no obligations to cut or remove the grass on GBS which may lead to phosphorus (P) saturation. In the on-going field experiments we are testing if removal (harvesting) the grass …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress