Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Pollinering i jordbruksgrödor

Status: Avslutat
Projektnummer: V1133010
Kategori: Forskningsprogram | Växtodling
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 21 mars 2016
Huvudsökande: Riccardo Bommarco
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: Riccardo.Bommarco@slu.se
Telefon: 018672423
Beviljade medel: 2 100 000 SEK

Vi undersökte insektspollineringens betydelse för höstrapsskörden i två typer av experiment, ett landskapsexperiment i Sverige och ett burförsök i Italien. Vi såg att skörden ökade med 11 % när honungsbin placerades ut i skånska höstrapsfält, men bara i linjesorter. I motsats till förväntningen att hybridsorter ska ge högre skörd än linjesorter, visade resultaten att linjesorter gav 9 % högre skörd än hybridsorter när det fanns honungsbin närvarande. I burförsök fick vi liknande resultat, skörden i linjesorter ökade med 19 % i linjesorter som besöktes av pollinerande insekter, men inte i hybridsorter. För att sorternas skördepotential ska mätas under optimala förhållanden i sortprovningen, föreslår vi därför att pollinerande insekter bör finnas tillgängliga under rapsblomningen. En screening av tillgängliga rapssorters behov av insektspollinering bör göras för att odlare ska kunna välja en sort som passar sina förhållanden.

Globalt sett ökar odlingen av insektspollinerade grödor och antalet honungsbisamhällen räcker inte till för att täcka behovet av insektspollinering i flera länder. Samtidigt ser man populationsminskningar hos vilda bin. Betydelsen av den insektspollinering de pollinerande insekterna utför i svenska grödor är dåligt känd, även i en stor gröda som höstraps. Därför tas det vanligtvis inte hänsyn till insektspollinering i planeringen av höstrapsodlingen. I projektet har Hushållningssällskapet i Skåne, SLU och Lunds universitet samarbetat och med landskapsstudier, växthusförsök och klassiska plotförsök i Sverige och i Italien, tagit reda på mer om insektspollineringens betydelse för höstrapsskörden.

Tidigare har höstrapsens behov av insektspollinering undersökts med burförsök eller i försök där rapsplantorna odlats i krukor. Varken raps eller pollinerande insekter fungerar likadant i burar som under fältförhållanden, och skördar från enstaka plantor är svåra att översätta till realistiska skördar från fält.

Inom vårt projekt har vi gjort därför gjort en landskapsstudie där vi manipulerade förekomsten av pollinatörer i 43 riktiga höstrapsfält och tröskade stora ytor för att se hur realistiska lantbrukarskördar påverkas av insektspollinering. Vi satte ut honungsbisamhällen till 22 av fälten medan de resterande 21 fälten saknade honungsbigårdar i omgivningen och användes som kontrollfält. Fälten var antingen sådda med en av tre hybridsorter eller en av tre linjesorter. Rapsskörden ökade med 450 kg/ha (motsvarande 11 %) i fält som hade tillgång till två honungsbisamhällen per hektar jämfört med fält som saknade honungsbisamhällen, men bara i fält med linjesorter. I hybridsorter såg vi ingen skillnad. Vi såg också att fält sådda med linjesorter och hade tillgång till honungsbin gav 9 % högre skörd än hybridsorter som hade tillgång till honungsbin, vilket är intressant eftersom hybridsorterna generellt anses ge högre skörd idag.

Vi har också gjort ett försök med burar som utestängde pollinerande insekter och burar som tillät pollinerande insekter att besöka rapsblommor, men som hade tak och en sida med nät som gav plantorna liknande förhållanden som i stängda burar. Det försöket gjordes i norra Italien, och i det ingick en linjesort och två hybridsorter som fick två olika kvävegivor. Även här såg vi att linjesorten fick ökad skörd, ca 19 %, när pollinerande insekter fick besöka rapsblommorna. De två hybridsorternas skörd påverkades inte av insektspollinering. Även här gav linjesorten högre skörd än hybridsorterna när insekter hade tillgång till rapsblommorna. Eftersom vi bara testat ett begränsat antal sorter är det inte säkert att resultaten är en effekt av de sorter som ingått i försöken, eller om det verkligen är en skillnad mellan sorter förädlade med linjeteknik eller hybridteknik.

För att kommersiella rapssorter ska jämföras på ett rättvist sätt i sortprovningen, föreslår vi att pollinerande insekter bör finnas tillgängliga under rapsblomningen i alla sortförsök. Sorternas skördepotential kan då mätas under optimala förhållanden.

Det behövs en genomgång av vilka rapssorter som gynnas av insektspollinering, för att lantbrukare ska kunna välja en sort som passar deras odlingsförhållanden.

För att ta reda på om skillnaderna mellan sorters insektspollineringsbehov beror på rapsens fertilitet, utförde vi handpollineringsexperiment och mätningar av sorternas pollenegenskaper i ett växthusförsök. Vi såg att det fanns skillnader i pollenkornens grobarhet och pollenslangstillväxt mellan sorter, men vi variationen var större mellan enskilda sorter än mellan hybridsorter och linjesorter. Det behövs fler undersökningar för att ta reda på vad sortskillnaderna beror på.

 

Antal träffar i projektbanken: 1578

Billiga jordanalyser oavsett gårdsstorlek med en nationell NIR-databas
Johanna Wetterlind, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333187 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2016

The overall aim with the project is to make good predictions of within-field soil variation to a reasonable cost regardless of farm size. This will be done by constructing a national database with 5000 soils analyzed with near infrared reflectance (NIR) spectroscopy. Such a large database, covering …

Läs mer

Genetisk bakgrund till prestationsegenskaper hos svenskt varmblod (SWB)
Sofia Mikko, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1147215 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2016

Treåriga svenska varmblood (SWB)-hästar har traditionellt bedömts på en tiogradig skala men under 2013 infördes istället linjärbedömning. Hästarna bedöms för egenskaper som exteriör, gångarter och hoppförmåga. Denna studie syftade till att hitta genomregioner i kopplade till dessa egenskaper. …

Läs mer

MHC – Centrum av Hästens Immunsystem
Tomas Bergström, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1147283 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2016

MHC-regionen kännetecknas av ett stort antal polymorfa gener med viktiga funktioner i immunsystemet . Den höga graden av variation i MHC-regionen gör sekvensering extremt svårt men skulle kunna lösas genom nya sekvenseringstekniker, s.k. ”next generation sequencing ” (NGS). Resultaten visade att …

Läs mer

Tjänster och gentjänster - hur kan ekosystemtjänster inkluderas i jordbruksföretagens hållbarhetsarbete?
Christel Cederberg, SIK, Institutet för Livsmedel och bioteknik

Projektnummer: H1346123 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 juni 2016

Farmers and food industry need methods for quantifying and valuating ecosystem services that are connected to agricultural production. The purpose of this project is to test and develop methods for quantifying important ecosystem services to achieve a broader picture of the values of agricultural …

Läs mer

Samband mellan groddbränna och frilevande nematoder
Maria Viketoft, SLU

Projektnummer: H1142045 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2016

Interaktionen mellan potatisplanta, svampen Rhizoctonia solani och frilevande växtätande nematoder undersöktes i en serie krukförsök i syfte att identifiera interaktionen och förstå orsakssambanden för dålig uppkomst. Potatisplantorna fick tydliga skador av båda organismerna och tillväxten …

Läs mer

Vilken effekt har fånggrödor, skörderester, mineral- och stallgödsel på skördepotential och mullförråd i marken?
Thomas Kätterer, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1233013 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 juni 2016

The effect of catch crops, management of crop residues, mineral fertilizers and manure on crop production, soil fertility and soil carbon stocks over time will be quantified. This assessment will improve the tools used in agricultural extension work, as well as in lifecycle analysis and greenhouse …

Läs mer

Biovärdering - Är biologiska bekämpningsmedel från utländska marknader användbara som alternativa bekämpningsmetoder mot växtsjukdomar i Sverige?
Margareta Hökeberg, Svenska Lantmännen

Projektnummer: V1133033 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 juni 2016

Svensk växtodling har idag få bekämpningsmedel mot flera allvarliga växtsjukdomar. Tillgången har minskat bl a genom att flera produkter fasats ut i och med de skärpta reglerna i EUs växtskyddsmedelsförordning. Vi ville därför undersöka om biologiska bekämpningsprodukter som finns på marknaden i …

Läs mer

Biovärdering - är biologiska bekämpningsmedel från utländska marknader användbara mot svenska växtsjukdomar?
Margareta Hökeberg, Svenska Lantmännen

Projektnummer: H0956299 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 juni 2016

Svensk trädgårdsodling har idag få bekämpningsmedel mot flera allvarliga växtsjukdomar, delvis pga av en begränsad inhemsk marknad. Tillgången har minskat bl a genom att flera produkter fasats ut i och med de skärpta reglerna i EUs växtskyddsmedelsförordning. Vi ville därför undersöka om biologiska …

Läs mer

Risk för härsken smak i mjölk ökar - kan vigöra något åt det?
Mikko Griinari, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1130059 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 juni 2016

Syftet med projektet var att undersöka effekten av att byta ur palmolja i kraftfoder till mjölkkor mot rapsolja på mjölkens benägenhet att utveckla härsken smak vid olika mjölkningsfrekvens. Detta undersöktes i två utfodringsförsök där mjölkens fettsyrasammansättning, halten av fria fettsyror i …

Läs mer

Inverkan av stallgödsel och rajgräsfånggröda på betcystnematoden
Ann-Charlotte Wallenhammar, HS Konsult AB

Projektnummer: H1144237 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 4 juni 2016

Stallgödselns effekt på betcystnematoden (BCN) mättes i tre fältförsök och ett krukförsök sådda med vårvete. Försöken behandlades med svinflyt, nötflyt resp. NPK-gödsel före sådd. Jordprover togs ut och populationstäthet av BCN analyserades för varje behandling på våren, före sådd och …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress