Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Pollinering i jordbruksgrödor

Status: Avslutat
Projektnummer: V1133010
Kategori: Forskningsprogram | Växtodling
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 21 mars 2016
Huvudsökande: Riccardo Bommarco
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: Riccardo.Bommarco@slu.se
Telefon: 018672423
Beviljade medel: 2 100 000 SEK

Vi undersökte insektspollineringens betydelse för höstrapsskörden i två typer av experiment, ett landskapsexperiment i Sverige och ett burförsök i Italien. Vi såg att skörden ökade med 11 % när honungsbin placerades ut i skånska höstrapsfält, men bara i linjesorter. I motsats till förväntningen att hybridsorter ska ge högre skörd än linjesorter, visade resultaten att linjesorter gav 9 % högre skörd än hybridsorter när det fanns honungsbin närvarande. I burförsök fick vi liknande resultat, skörden i linjesorter ökade med 19 % i linjesorter som besöktes av pollinerande insekter, men inte i hybridsorter. För att sorternas skördepotential ska mätas under optimala förhållanden i sortprovningen, föreslår vi därför att pollinerande insekter bör finnas tillgängliga under rapsblomningen. En screening av tillgängliga rapssorters behov av insektspollinering bör göras för att odlare ska kunna välja en sort som passar sina förhållanden.

Globalt sett ökar odlingen av insektspollinerade grödor och antalet honungsbisamhällen räcker inte till för att täcka behovet av insektspollinering i flera länder. Samtidigt ser man populationsminskningar hos vilda bin. Betydelsen av den insektspollinering de pollinerande insekterna utför i svenska grödor är dåligt känd, även i en stor gröda som höstraps. Därför tas det vanligtvis inte hänsyn till insektspollinering i planeringen av höstrapsodlingen. I projektet har Hushållningssällskapet i Skåne, SLU och Lunds universitet samarbetat och med landskapsstudier, växthusförsök och klassiska plotförsök i Sverige och i Italien, tagit reda på mer om insektspollineringens betydelse för höstrapsskörden.

Tidigare har höstrapsens behov av insektspollinering undersökts med burförsök eller i försök där rapsplantorna odlats i krukor. Varken raps eller pollinerande insekter fungerar likadant i burar som under fältförhållanden, och skördar från enstaka plantor är svåra att översätta till realistiska skördar från fält.

Inom vårt projekt har vi gjort därför gjort en landskapsstudie där vi manipulerade förekomsten av pollinatörer i 43 riktiga höstrapsfält och tröskade stora ytor för att se hur realistiska lantbrukarskördar påverkas av insektspollinering. Vi satte ut honungsbisamhällen till 22 av fälten medan de resterande 21 fälten saknade honungsbigårdar i omgivningen och användes som kontrollfält. Fälten var antingen sådda med en av tre hybridsorter eller en av tre linjesorter. Rapsskörden ökade med 450 kg/ha (motsvarande 11 %) i fält som hade tillgång till två honungsbisamhällen per hektar jämfört med fält som saknade honungsbisamhällen, men bara i fält med linjesorter. I hybridsorter såg vi ingen skillnad. Vi såg också att fält sådda med linjesorter och hade tillgång till honungsbin gav 9 % högre skörd än hybridsorter som hade tillgång till honungsbin, vilket är intressant eftersom hybridsorterna generellt anses ge högre skörd idag.

Vi har också gjort ett försök med burar som utestängde pollinerande insekter och burar som tillät pollinerande insekter att besöka rapsblommor, men som hade tak och en sida med nät som gav plantorna liknande förhållanden som i stängda burar. Det försöket gjordes i norra Italien, och i det ingick en linjesort och två hybridsorter som fick två olika kvävegivor. Även här såg vi att linjesorten fick ökad skörd, ca 19 %, när pollinerande insekter fick besöka rapsblommorna. De två hybridsorternas skörd påverkades inte av insektspollinering. Även här gav linjesorten högre skörd än hybridsorterna när insekter hade tillgång till rapsblommorna. Eftersom vi bara testat ett begränsat antal sorter är det inte säkert att resultaten är en effekt av de sorter som ingått i försöken, eller om det verkligen är en skillnad mellan sorter förädlade med linjeteknik eller hybridteknik.

För att kommersiella rapssorter ska jämföras på ett rättvist sätt i sortprovningen, föreslår vi att pollinerande insekter bör finnas tillgängliga under rapsblomningen i alla sortförsök. Sorternas skördepotential kan då mätas under optimala förhållanden.

Det behövs en genomgång av vilka rapssorter som gynnas av insektspollinering, för att lantbrukare ska kunna välja en sort som passar deras odlingsförhållanden.

För att ta reda på om skillnaderna mellan sorters insektspollineringsbehov beror på rapsens fertilitet, utförde vi handpollineringsexperiment och mätningar av sorternas pollenegenskaper i ett växthusförsök. Vi såg att det fanns skillnader i pollenkornens grobarhet och pollenslangstillväxt mellan sorter, men vi variationen var större mellan enskilda sorter än mellan hybridsorter och linjesorter. Det behövs fler undersökningar för att ta reda på vad sortskillnaderna beror på.

 

Antal träffar i projektbanken: 1555

Ökad produktivitet i växtföljden genom kalkning – effekt på sockerbetor
Åsa Olsson, Nordic Beet Research foundation

Projektnummer: H1344085 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Liming has in a recent study at NBR showed to be an important tool to increase the productivity of sugar beet also on soils with sufficient pH. The aim of this project is to verify the results in sugar beet and to further elucidate the factors involved in the yield increase. Several factors, e g …

Läs mer

Ökad skörd och odlingssäkerhet med optimerad fördelning av utsädet i raden vid sådd på 25 cm radavstånd
Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland

Projektnummer: H1333178 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Inter-row hoeing is an interesting alternative for weed control in organic and also in conventional agriculture for decreased use of herbicides. In an on-going project financed by SLF, “Climate robust cropping systems with inter-row hoeing against perennial and annual weeds in cereals” (SLF …

Läs mer

Konstellationsbaserad affärsmodellutveckling för lantbruk
Charlotte Norrman

Projektnummer: O-16-21-773 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Energi & biomassa
Kött
Matfågel
Mjölk
Potatis
Trädgård
Växtodling

The main objective of the project is to develop and disseminate an innovative research-based tool kit for development of collaboration-based business models for agricultural companies. Through this, the project contributes to increased profitability within the agricultural sector. The toolkit will …

Läs mer

Optimerad skötsel och näringsförsörjning vid kläckning för en robustare kyckling
Helena Wall

Projektnummer: O-16-20-748 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Matfågel

Conventional production of meat-type chickens in Sweden is characterized by high bio-security and low use of antibiotics. Still, there are indications of variations in day old chick quality causing economic losses in terms of variations in growth and increased condemnation at slaughter. The aim of …

Läs mer

Molekylära verktyg för detektion av mag- och tarmparasiter och läkemedelsresistens hos får
Lars Johan Höglund

Projektnummer: O-16-20-742 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Kött

The project aims to develop and evaluate molecular tests for the detection of gastrointestinal parasites in sheep and their resistance status to anthelmintics. The genetic markers will then be tested in two major sheep flocks to provide an evidence base for a monitoring program that, ultimately, …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Blad som sporfällor för förbättrade prognostiseringsmetoder
Anna Berlin

Projektnummer: O-16-20-767 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Knowledge of disease development in wheat is a prerequisite for good advice on economically and environmentally
adapted control strategies. This project is based on knowledge from a previous SLF project about molecular detection
and spore traps, which showed that the different spore traps catch …

Läs mer

God juverhälsa hos förstakalvare - en väg till god ekonomi i mjölkföretaget
Karin Persson Waller

Projektnummer: O-16-20-743 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Mastitis (udder inflammation) is the most costly disease among dairy cows. Swedish studies show that first parity cows often have udder infections and mastitis at calving, which may have considerable negative effects on their milk production and longevity, but that the prevalence varies among …

Läs mer

Hur stödjer vi bäst implementering av innovationer i lantbruket - exemplet Yara N-sensor
Magnus Ljung

Projektnummer: O-16-21-763 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

The aim of this project is to take different actors perspectives in describing the process through which Yara N-sensor went from a decision support system used by a few early adopters to a well-known sensor used by extension services and authorities as a base for fertilisation recommendations …

Läs mer

Frihet från smittsamma sjukdomar hos nöt - vägen till bättre hälsa, produktion och resistensläge
Björn Bengtsson,

Projektnummer: O-15-20-330 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Kött
Mjölk

This project investigates the impact of infections with bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine corona virus (BCV) in dairy herds on overall disease burden in the herd, usage of antibiotics, prevalence of antibiotic resistances and herd productivity. The aim is to document the …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress