Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Pollinering i jordbruksgrödor

Status: Avslutat
Projektnummer: V1133010
Kategori: Forskningsprogram | Växtodling
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 21 mars 2016
Huvudsökande: Riccardo Bommarco
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: Riccardo.Bommarco@slu.se
Telefon: 018672423
Beviljade medel: 2 100 000 SEK

Vi undersökte insektspollineringens betydelse för höstrapsskörden i två typer av experiment, ett landskapsexperiment i Sverige och ett burförsök i Italien. Vi såg att skörden ökade med 11 % när honungsbin placerades ut i skånska höstrapsfält, men bara i linjesorter. I motsats till förväntningen att hybridsorter ska ge högre skörd än linjesorter, visade resultaten att linjesorter gav 9 % högre skörd än hybridsorter när det fanns honungsbin närvarande. I burförsök fick vi liknande resultat, skörden i linjesorter ökade med 19 % i linjesorter som besöktes av pollinerande insekter, men inte i hybridsorter. För att sorternas skördepotential ska mätas under optimala förhållanden i sortprovningen, föreslår vi därför att pollinerande insekter bör finnas tillgängliga under rapsblomningen. En screening av tillgängliga rapssorters behov av insektspollinering bör göras för att odlare ska kunna välja en sort som passar sina förhållanden.

Globalt sett ökar odlingen av insektspollinerade grödor och antalet honungsbisamhällen räcker inte till för att täcka behovet av insektspollinering i flera länder. Samtidigt ser man populationsminskningar hos vilda bin. Betydelsen av den insektspollinering de pollinerande insekterna utför i svenska grödor är dåligt känd, även i en stor gröda som höstraps. Därför tas det vanligtvis inte hänsyn till insektspollinering i planeringen av höstrapsodlingen. I projektet har Hushållningssällskapet i Skåne, SLU och Lunds universitet samarbetat och med landskapsstudier, växthusförsök och klassiska plotförsök i Sverige och i Italien, tagit reda på mer om insektspollineringens betydelse för höstrapsskörden.

Tidigare har höstrapsens behov av insektspollinering undersökts med burförsök eller i försök där rapsplantorna odlats i krukor. Varken raps eller pollinerande insekter fungerar likadant i burar som under fältförhållanden, och skördar från enstaka plantor är svåra att översätta till realistiska skördar från fält.

Inom vårt projekt har vi gjort därför gjort en landskapsstudie där vi manipulerade förekomsten av pollinatörer i 43 riktiga höstrapsfält och tröskade stora ytor för att se hur realistiska lantbrukarskördar påverkas av insektspollinering. Vi satte ut honungsbisamhällen till 22 av fälten medan de resterande 21 fälten saknade honungsbigårdar i omgivningen och användes som kontrollfält. Fälten var antingen sådda med en av tre hybridsorter eller en av tre linjesorter. Rapsskörden ökade med 450 kg/ha (motsvarande 11 %) i fält som hade tillgång till två honungsbisamhällen per hektar jämfört med fält som saknade honungsbisamhällen, men bara i fält med linjesorter. I hybridsorter såg vi ingen skillnad. Vi såg också att fält sådda med linjesorter och hade tillgång till honungsbin gav 9 % högre skörd än hybridsorter som hade tillgång till honungsbin, vilket är intressant eftersom hybridsorterna generellt anses ge högre skörd idag.

Vi har också gjort ett försök med burar som utestängde pollinerande insekter och burar som tillät pollinerande insekter att besöka rapsblommor, men som hade tak och en sida med nät som gav plantorna liknande förhållanden som i stängda burar. Det försöket gjordes i norra Italien, och i det ingick en linjesort och två hybridsorter som fick två olika kvävegivor. Även här såg vi att linjesorten fick ökad skörd, ca 19 %, när pollinerande insekter fick besöka rapsblommorna. De två hybridsorternas skörd påverkades inte av insektspollinering. Även här gav linjesorten högre skörd än hybridsorterna när insekter hade tillgång till rapsblommorna. Eftersom vi bara testat ett begränsat antal sorter är det inte säkert att resultaten är en effekt av de sorter som ingått i försöken, eller om det verkligen är en skillnad mellan sorter förädlade med linjeteknik eller hybridteknik.

För att kommersiella rapssorter ska jämföras på ett rättvist sätt i sortprovningen, föreslår vi att pollinerande insekter bör finnas tillgängliga under rapsblomningen i alla sortförsök. Sorternas skördepotential kan då mätas under optimala förhållanden.

Det behövs en genomgång av vilka rapssorter som gynnas av insektspollinering, för att lantbrukare ska kunna välja en sort som passar deras odlingsförhållanden.

För att ta reda på om skillnaderna mellan sorters insektspollineringsbehov beror på rapsens fertilitet, utförde vi handpollineringsexperiment och mätningar av sorternas pollenegenskaper i ett växthusförsök. Vi såg att det fanns skillnader i pollenkornens grobarhet och pollenslangstillväxt mellan sorter, men vi variationen var större mellan enskilda sorter än mellan hybridsorter och linjesorter. Det behövs fler undersökningar för att ta reda på vad sortskillnaderna beror på.

 

Antal träffar i projektbanken: 1528

Utveckling av sortprovning av ensilagemajs, kvalitet och riskmanagement
Mårten Hetta, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1260158 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 10 mars 2017

Forage maize is an important forage type for dairy and beef production. Maize is different from other forages due to its physiology, large number of hybrids with variation in maturity, yield and quality. The turnover of the hybrids is high due to that new hybrids are introduced every year. The …

Läs mer

Rumslig variation i kvävefixering i åkerböna och klövervall inom enskilda fält och på gårdsnivå
Maria Stenberg, SLU

Projektnummer: H0941326 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 3 mars 2017

Hur mycket varierar den symbiotiska fixeringen av kväve i baljväxter inom ett fält? I den här kunskapssammanställningen belyser vi faktorer som påverkar kvävefixering i fält. Mängden fixerat kväve i en gröda kan uppgå till så mycket som 1000 kg N per ha och den variera mycket inom ett fält. Det är …

Läs mer

Har mjölkfettet en hämmande verkan på mjölkfettsyntesen - och hur kan det i så fall utnyttjas i praktiken?
Kerstin Svennersten Sjaunja, SLU

Projektnummer: V1330038 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 mars 2017

The prerequisite for sustainable dairy production is persistent lactation and high yield. The trend is fewer but bigger herds with increasing level of automation, like automatic milking (AM). To increase the efficiency in AM, automatic cluster take off can be done at high milk flow levels and with …

Läs mer

Agroväst Nöt- och lammköttsprogram
Mats Emilson, Agroväst Livsmedel AB

Projektnummer: R--16-62-606 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 23 februari 2017

The overall aim of the Agroväst Beef and Lamb Program is to improve the resource-efficiency and profitability of the Swedish beef and lamb production. Specific objectives of the different projects are
• to study the effect of tall fescue and timothy grass silage harvested at different maturity …

Läs mer

Proteiner i osteochondrose: nøkkelen til hvordan sykdomsprosessen styres og nedarves
Nils Ivar Dolvik, NMBU Veterinærhøgskolen

Projektnummer: H1247099 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 januari 2017

The project aim was to identify proteins that are involved in the control and heritability of osteochondrosis. Four proteins that could potentially be involved had been identified in previous own studies, and during the course of the project, a major genetic study in pigs was completed which …

Läs mer

Snabb och säker diagnos av rödklöverpatogener i jord och rot samt värmebehandling av rödklöverfrö för ökad utsädeskvalitet
Ann-Charlotte Wallenhammar, HS Konsult AB

Projektnummer: H1160210 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 januari 2017

Realtids- PCR teknik utvecklades i projektet för att identifiera och kvantifiera fyra patogener som orsakar rotröta i rödklöver. Sjukdomsutvecklingen hos 18 sorter har undersökts på olika försöksplatser. Vi har visat att Cylindrocarpon destructans troligtvis är den svamp som till störst del orsakar …

Läs mer

Kornas dricksvattenintag som mått på foderkonsumtion, optimal mjölkureahalt och hälsotillstånd
Torsten Eriksson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1330056 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 december 2016

Water intake can be recorded at reasonable cost on dairy farms. There is a strong linear relationship between mineral intake, water intake and milk urea concentration. If dietary mineral content is taken into account, it may be possible to estimate dry matter intake from water consumption. …

Läs mer

Forskning och Innovation Vreta Kluster
Helene Oscarsson, Sankt Kors Fastighetsaktiebolag

Projektnummer: R--16-62-607 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 december 2016

Vreta Kluster aims at supporting projects of the newly developed research- and innovation (R&I) -agenda. During autumn 2015, we have developed project ideas that both meet SLF criteria and are in line with the R&I agenda. The priority projects are:
1. Knowledge compilation and dissemination …

Läs mer

Sykdomskontroll og forbedret dyrevelferd ved hjelp av genetiske markører: En pilotstudie av osteochondrose og Birkelandfraktur hos hest
Gunnar Klemetsdal, Universitetet for miljø og biovitenskap (UMB)

Projektnummer: H1247154 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2012

The project aims to verify our current findings of QTLs with effect on osteochondrosis and Birkelandfracture in the Standarbred trotter. The project triples the sizes of the groups in the genome-wise association studies. The project will serve a basis for international involvement, either to …

Läs mer

Prognos av växtsjukdomar baserad på molekylära metoder och sporfällor
Jonathan Yuen, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1233053 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 december 2016

The goal of this project is to determine the best method for detection of plant pathogens from different types of spore traps, as well as to determine which species are present during different time periods, and to relate the information to disease development in the field. Several pathogens are …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress