Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Potentiella nettoreduktioner av växthusgasutsläppen från användning av nordeuropeiskt proteinfoder i nordisk kött- och mjölkproduktion

Status: Avslutat
Projektnummer: H0950053
Kategori: Research program | Meat
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 28 december 2013
Huvudsökande: Stefan Wirsenius
Organisation: Chalmers Tekniska Högskola
E-postadress: stefan.wirsenius@chalmers.se
Telefon: 031-772 3146
Beviljade medel: 945 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Syftet med detta projekt var att uppskatta förändringar i växthusgasutsläpp, inklusive de från avskogning, vid byte av soja med raps och andra lokala proteingrödor i nordeuropeisk animalieproduktion. Resultaten pekar på att en sådan substitution övervägande skulle leda till ökade utsläpp, p g a ökade markbehov och därmed högre utsläpp från avskogning. Detta trots att en betydande del av sojan kommer från områden nära avskogningszoner (t ex Brasilien). Av avgörande betydelse är sojans generellt högre avkastningsnivåer per ha jämfört med alternativen. Andra faktorer spelar dock in, som relativt låga kostnader för såväl avskogning som handel mellan avskognings- och produktionsområden. Om inte dessa kostnadsrelationer förändras kommer markeffektivitet förbli centralt för att begränsa avskogningsrelaterade utsläpp från jordbruket. Kött- och mjölkproducenter i Nordeuropa bör därför ersätta soja i foderstater endast om alternativen har likvärdig, eller högre, avkastning jämfört med soja.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Bakgrund

Produktionen av kött och mjölk i världen står för ungefär 14 procent av de globala utsläppen av växthusgaser. Koldioxidutsläpp från avskogning och annan omvandling av naturmark till jordbruksmark står för en betydande del av detta. Den främsta drivkraften bakom denna avskogning är ett ökat behov av åkermark för att möta en allt större global efterfrågan på mat.

Eftersom det på global nivå råder brist på åkermark, och handel kopplar samman markanvänd-ning i olika världsdelar, bidrar all användning av åkermark, även i Skandinavien, i viss grad till avskogningen. Användning av åkermark kan alltså sägas orsaka ett ”indirekt” bidrag till avskogning och tillhörande utsläpp av koldioxid.

Sojabönor, som är världens största proteinfodergröda, har i flera studier bedömts orsaka stora ”indirekta” bidrag till avskogning och koldioxidutsläpp, eftersom en stor del av sojan produce-ras i regioner nära områden där avskogning sker, t ex Sydamerika. Soja producerad i Sydame-rika används i stor utsträckning som proteinfoder i europeisk kött- och mjölkproduktion, och dess koppling till avskogning har varit ett viktigt skäl till strävan att ersätta den importerade sojan med ”lokalt”, dvs europeiskt, producerade proteinfodergrödor (t ex raps och ärtor). Ut-gångspunkten har varit att byte från soja till lokala proteingrödor ska bidra till att minska avskogningen och tillhörande växthusgasutsläpp.

Syfte och omfattning

Syftet med detta projekt var att uppskatta förändringar i växthusgasutsläpp, inklusive de från avskogning, vid ersättning av soja med raps och andra lokala proteinfodergrödor i foderstater-na i nordeuropeisk kött- och mjölkproduktion.

Vi genomförde två delstudier: I en första delstudie använde vi så kallad livscykelanalys (LCA) för att beräkna växthusgasutsläpp från svensk gris- och mjölkproduktion och hur dessa förändras vid ersättning av importerat sojamjöl från Brasilien med svenskproducerat rapsmjöl och ärtor. I denna delstudie inkluderades alla utsläppskällor av växthusgaser, med undantag av koldioxidutsläpp från avskogning, eftersom LCA-metodiken inte kan användas för att upp-skatta de effekter på markanvändning som sker via långväga handel och andra ekonomiska faktorer. Utsläppen från avskogning studerade vi därför i en andra, separat delstudie. I denna delstudie använde vi en ekonomisk modell över global markanvändning för att beräkna för-ändringar i koldioxidutsläpp från avskogning vid byte av sojamjöl mot raps- och solrosmjöl i EUs kött- och mjölkproduktion.

Resultat

De sammantagna resultaten från de två delstudierna pekar på att byta soja mot raps och andra europeiska proteinfodergrödor i skandinavisk kött- och mjölkproduktion skulle öka, inte minska, utsläppen av växthusgaser. Detta beror främst att ett byte från soja till raps och andra alternativ skulle leda till ökat behov av åkermark på global nivå och därmed ökad avskogning och koldioxidutsläpp från avskogning.

Resultatet kan ses som överraskande, inte minst eftersom en betydande del av den soja som används idag kommer från områden nära avskogningszoner, t ex Brasilien. Förklaringen till dessa resultat återfinns förenklat i främst två faktorer:

1) Soja har generellt sett högre avkastning per hektar jämfört med de studerade alternativen (i delstudie 2), raps och solros. Detta gäller mängd total torrsubstans per hektar, men framför allt mängd protein: soja ger ca 230% respektive 310% mer protein per hektar jämfört med raps och solros (globala genomsnitt idag). Detta innebär att mer mark krävs totalt sett per mängd kött och mjölk med foderstater som innehåller raps och solros istället för soja.

Detta visar sig i våra modellberäkningar på följande sätt: När soja byts ut mot raps och solros i EUs kött- och mjölkproduktion ökar den globala odlingsarealen för soja, raps och solros med 18 miljoner hektar (ca 7 gånger Sveriges åkermarksareal), medan spannmålsarealen minskar med ca 4 miljoner hektar. Detta innebär att den totala åkermarksarealen i världen ökar med ca 14 miljoner hektar. Denna ökning sker främst på bekostnad av skog och annan naturlig vege-tation, vilket bidrar till ökade koldioxidutsläpp.

2) Kostnader och begränsningar (t ex kvoter) för interkontinental handel med djurfoder och kött- och mjölkprodukter är så små att världens åkermarker i hög grad fungerar som en gemen-sam produktionsresurs som svarar på efterfrågan från en enda global marknad, dvs efterfrågan av djurfoder och andra grödor i en viss region sätter ett avtryck på markens användning i hela världen. Detta innebär bl a att vid ökad efterfrågan på foder i en region som EU svarar pro-duktionssystemen inte bara med högre avkastning per hektar och ökad markanvändning inom regionen, utan även med import från andra regioner.

Detta visar sig i våra modellberäkningar på följande sätt: Av den totala arealökningen på 18 miljoner hektar för proteingrödor (se föregående punkt), sker enbart ca 30% inom EU – resten av arealökningen sker i andra regioner, främst Sydamerika och Ryssland. Dessutom sker areal-ökningen för proteingrödor i EU ungefär till hälften på bekostnad av minskad spannmålsareal i EU, varför EU svarar för enbart ca 20% av den globala nettoökningen av åkermark – resten av arealökningen, som drivits fram av ändrad foderanvändning i EU, sker alltså i andra regioner, inklusive i regioner där ökningen sker på bekostnad av naturlig vegetation.

Metod

Metodiken i delstudie 1 var som nämnts ovan livscykelanalys. I en livscykelanalys beräknas utsläpp för hela produktionscykeln för en viss produkt. I vår analys inkluderade vi utsläppen av växthusgaser från produktionen av griskött respektive mjölk. För både gris- och mjölkpro-duktionen gjorde vi detta för två olika foderstater: Dels en foderstat som ungefär represente-rar genomsnittet i skandinavisk produktion, och som innehåller soja importerad från regioner utanför Europa (främst Sydamerika). Dels en foderstat vilken så långt möjligt innehåller prote-inkällor som kan odlas i Skandinavien (främst ärtor och raps). De utsläppskällor av växthusga-ser som inkluderades var dels alla större utsläpp på gårdsnivå (bl a metan från fodersmältning och lustgas från mark), och dels utsläpp från produktionen av olika insatsvaror (bl a handels-gödsel).

I delstudie 2 använde vi en ekonomisk jämviktsmodell över global markanvändning. Denna modell beräknar produktion och användning för alla större kategorier av grödor inom jordbru-ket, samt handel av foder och matvaror mellan regioner. Koldioxidutsläpp från avskogning kopplade till den globala livsmedelsproduktionen beräknade vi för ett antal scenarier (dvs framtidsbilder) över tidsperioden 2010-2030. I ett basscenario antogs foderstaterna i europeisk kött- och mjölkproduktion förbli mer eller mindre som idag, dvs med stort inslag av importe-rad soja. I övriga scenarier antogs denna soja helt eller delvis vara ersatt med rapsmjöl och/eller solrosmjöl.

Slutsatser

Byte från soja till andra proteingrödor i foderstater i kött- och mjölkproduktion skulle gene-rellt sett leda till ökade utsläpp, på grund av ökat markbehov och därmed högre utsläpp från avskogning. Detta trots att en betydande del av sojan kommer från områden nära avskog-ningszoner (t ex Brasilien). Av avgörande betydelse är sojans generellt högre avkastning per hektar jämfört med alternativen. Andra faktorer spelar dock in, som relativt låga kostnader för såväl avskogning som handel mellan avskognings- och produktionsområden. Om inte dessa kostnader förändras kommer hög effektivitet i markanvändningen, dvs hög avkastning per hektar, förbli centralt för att begränsa avskogningsrelaterade utsläpp från jordbruket.

Kött- och mjölkproducenter i Skandinavien bör därför ersätta soja i foderstater endast om alternativen har likvärdig, eller högre, avkastning per hektar jämfört med soja. Om byte sker till alternativ med högre avkastning är det troligt att detta bidrar till att minska såväl de avskogningsrelaterade som de totala växthusgasutsläppen.

 

Antal träffar i projektbanken: 1647

Electrical Weed Destroyer (EWD) – ny teknik för mekanisk ogräskontroll
Lars Andersson

Projektnummer: O-16-23-776 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 5 november 2018

Växtodling
Trädgård

In this one-year project we plan to test the effect of an existing equipment, based on electrostatics, on both annual and perennial weeds. The aim is to evaluate the potential for using the equipment in commercial agricultural and horticultural production. Results will be used as a base for …

Läs mer

Underlag för nya kaliumrekommendationer till svensk potatisproduktion
Helene Larsson Jönsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1342093 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 5 november 2018

The aim of this research proposal is to support well-founded potassium recommendations for Swedish table potatoes. The main issue today is that the recommendations are based on a few old experiments which were carried out with old management practices. There is a general practice among Swedish …

Läs mer

Appliceringsteknik med fokus på biologiska växtskyddsmedel
Klara Löfkvist, Institutet för jordbruks- och miljöteknik JTI

Projektnummer: H1356063 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 oktober 2018

A crucial factor for the success of plant protection is the application of plant protection product in the right place. This is particularly important for the biological plant protection products as they are usually contact acting. The project aims to find solutions for application technology to …

Läs mer

Smågrisdödlighet- en parallell jämförelse mellan två boxsystem i kombination med optimala skötselrutiner
Anne-Charlotte Olsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1450008 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 oktober 2018

Piglet mortality in Swedish pig herds is too high and if the sow should be completely loose or fixed a short time in connection with farrowing, is an important issue.
However, to perform internationally publishable studies of piglet mortality, parallel studies in the same herd, are required. These …

Läs mer

Sykdomskontroll og forbedret dyrevelferd ved hjelp av genetiske markører: En pilotstudie av osteochondrose og Birkelandfraktur hos hest
Gunnar Klemetsdal, Universitetet for miljø og biovitenskap (UMB)

Projektnummer: H1247154 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 september 2018

The project aims to verify our current findings of QTLs with effect on osteochondrosis and Birkelandfracture in the Standarbred trotter. The project triples the sizes of the groups in the genome-wise association studies. The project will serve a basis for international involvement, either to …

Läs mer

Inhysningens betydelse för hästvälfärd, arbete, säkerhet och pedagogik på svenska ridskolor
Jenny Yngvesson, SLU

Projektnummer: H-15-47-078 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 september 2018

This three year project will investigate how ridinschools choose and ethically motivate their choices of horse housing system. The project will compare two groups of riding schools - group A with loose housing and group B with traditional housing, concerning horse welfare and working environment. …

Läs mer

Lönsam produktion och användning av proteinfoder till mjölkkor i norra Sverige- RJN ansökan
Margareta Emanuelson, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-17-21-001 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 september 2018

Regional Agricultural Research for Northern Sweden (RJN) is applying for co-financing of a project for 2017. In the current project, a review is made of protein crops that can be produced in northern Sweden. A compilation of dairy cows responses to various protein feeds will be conducted and an …

Läs mer

Utvärdering av digitala innovationer för mätning och styrning av klimat i fjäderfästallar
Helene Oscarsson, Vreta Kluster AB

Projektnummer: R-17-20-003 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 september 2018

In Östergötland there are currently about 1.8 million laying hens and herewith the county holds the highest number of laying hens in Sweden. In poultry production, it is imperative to have a good climate in order to get healthy animals and good production. One of the biggest challenges here is to …

Läs mer

Hållbara affärsmodeller inom svenskt lantbruk
Pia Ulvenblad

Projektnummer: O-15-21-567 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 juli 2018

Matfågel
Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Trädgård

The aim of this project is to conduct a mapping of sustainable business models within Swedish agriculture and to, in a first step, contribute to concept development regarding how sustainable business models can be developed, thus creating greater competitiveness in the industry. The mapping will be …

Läs mer

Karaktärisering av hjärtkärlfunktionen hos insulinresistenta hästar
Katarina Nostell, SLU

Projektnummer: H-14-47-020 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 juni 2018

Insulin resistance and obesity are common in humans and horses. There is a strong correlation between insulin resistance and laminitis in horses but the pathogenesis of laminitis is not known. One hypothesis is that the development of laminitis is related to an insulin induced dysfunction of the …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress