Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Potentiella nettoreduktioner av växthusgasutsläppen från användning av nordeuropeiskt proteinfoder i nordisk kött- och mjölkproduktion

Status: Avslutat
Projektnummer: H0950053
Kategori: Research program | Meat
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 28 december 2013
Huvudsökande: Stefan Wirsenius
Organisation: Chalmers Tekniska Högskola
E-postadress: stefan.wirsenius@chalmers.se
Telefon: 031-772 3146
Beviljade medel: 945 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Syftet med detta projekt var att uppskatta förändringar i växthusgasutsläpp, inklusive de från avskogning, vid byte av soja med raps och andra lokala proteingrödor i nordeuropeisk animalieproduktion. Resultaten pekar på att en sådan substitution övervägande skulle leda till ökade utsläpp, p g a ökade markbehov och därmed högre utsläpp från avskogning. Detta trots att en betydande del av sojan kommer från områden nära avskogningszoner (t ex Brasilien). Av avgörande betydelse är sojans generellt högre avkastningsnivåer per ha jämfört med alternativen. Andra faktorer spelar dock in, som relativt låga kostnader för såväl avskogning som handel mellan avskognings- och produktionsområden. Om inte dessa kostnadsrelationer förändras kommer markeffektivitet förbli centralt för att begränsa avskogningsrelaterade utsläpp från jordbruket. Kött- och mjölkproducenter i Nordeuropa bör därför ersätta soja i foderstater endast om alternativen har likvärdig, eller högre, avkastning jämfört med soja.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Bakgrund

Produktionen av kött och mjölk i världen står för ungefär 14 procent av de globala utsläppen av växthusgaser. Koldioxidutsläpp från avskogning och annan omvandling av naturmark till jordbruksmark står för en betydande del av detta. Den främsta drivkraften bakom denna avskogning är ett ökat behov av åkermark för att möta en allt större global efterfrågan på mat.

Eftersom det på global nivå råder brist på åkermark, och handel kopplar samman markanvänd-ning i olika världsdelar, bidrar all användning av åkermark, även i Skandinavien, i viss grad till avskogningen. Användning av åkermark kan alltså sägas orsaka ett ”indirekt” bidrag till avskogning och tillhörande utsläpp av koldioxid.

Sojabönor, som är världens största proteinfodergröda, har i flera studier bedömts orsaka stora ”indirekta” bidrag till avskogning och koldioxidutsläpp, eftersom en stor del av sojan produce-ras i regioner nära områden där avskogning sker, t ex Sydamerika. Soja producerad i Sydame-rika används i stor utsträckning som proteinfoder i europeisk kött- och mjölkproduktion, och dess koppling till avskogning har varit ett viktigt skäl till strävan att ersätta den importerade sojan med ”lokalt”, dvs europeiskt, producerade proteinfodergrödor (t ex raps och ärtor). Ut-gångspunkten har varit att byte från soja till lokala proteingrödor ska bidra till att minska avskogningen och tillhörande växthusgasutsläpp.

Syfte och omfattning

Syftet med detta projekt var att uppskatta förändringar i växthusgasutsläpp, inklusive de från avskogning, vid ersättning av soja med raps och andra lokala proteinfodergrödor i foderstater-na i nordeuropeisk kött- och mjölkproduktion.

Vi genomförde två delstudier: I en första delstudie använde vi så kallad livscykelanalys (LCA) för att beräkna växthusgasutsläpp från svensk gris- och mjölkproduktion och hur dessa förändras vid ersättning av importerat sojamjöl från Brasilien med svenskproducerat rapsmjöl och ärtor. I denna delstudie inkluderades alla utsläppskällor av växthusgaser, med undantag av koldioxidutsläpp från avskogning, eftersom LCA-metodiken inte kan användas för att upp-skatta de effekter på markanvändning som sker via långväga handel och andra ekonomiska faktorer. Utsläppen från avskogning studerade vi därför i en andra, separat delstudie. I denna delstudie använde vi en ekonomisk modell över global markanvändning för att beräkna för-ändringar i koldioxidutsläpp från avskogning vid byte av sojamjöl mot raps- och solrosmjöl i EUs kött- och mjölkproduktion.

Resultat

De sammantagna resultaten från de två delstudierna pekar på att byta soja mot raps och andra europeiska proteinfodergrödor i skandinavisk kött- och mjölkproduktion skulle öka, inte minska, utsläppen av växthusgaser. Detta beror främst att ett byte från soja till raps och andra alternativ skulle leda till ökat behov av åkermark på global nivå och därmed ökad avskogning och koldioxidutsläpp från avskogning.

Resultatet kan ses som överraskande, inte minst eftersom en betydande del av den soja som används idag kommer från områden nära avskogningszoner, t ex Brasilien. Förklaringen till dessa resultat återfinns förenklat i främst två faktorer:

1) Soja har generellt sett högre avkastning per hektar jämfört med de studerade alternativen (i delstudie 2), raps och solros. Detta gäller mängd total torrsubstans per hektar, men framför allt mängd protein: soja ger ca 230% respektive 310% mer protein per hektar jämfört med raps och solros (globala genomsnitt idag). Detta innebär att mer mark krävs totalt sett per mängd kött och mjölk med foderstater som innehåller raps och solros istället för soja.

Detta visar sig i våra modellberäkningar på följande sätt: När soja byts ut mot raps och solros i EUs kött- och mjölkproduktion ökar den globala odlingsarealen för soja, raps och solros med 18 miljoner hektar (ca 7 gånger Sveriges åkermarksareal), medan spannmålsarealen minskar med ca 4 miljoner hektar. Detta innebär att den totala åkermarksarealen i världen ökar med ca 14 miljoner hektar. Denna ökning sker främst på bekostnad av skog och annan naturlig vege-tation, vilket bidrar till ökade koldioxidutsläpp.

2) Kostnader och begränsningar (t ex kvoter) för interkontinental handel med djurfoder och kött- och mjölkprodukter är så små att världens åkermarker i hög grad fungerar som en gemen-sam produktionsresurs som svarar på efterfrågan från en enda global marknad, dvs efterfrågan av djurfoder och andra grödor i en viss region sätter ett avtryck på markens användning i hela världen. Detta innebär bl a att vid ökad efterfrågan på foder i en region som EU svarar pro-duktionssystemen inte bara med högre avkastning per hektar och ökad markanvändning inom regionen, utan även med import från andra regioner.

Detta visar sig i våra modellberäkningar på följande sätt: Av den totala arealökningen på 18 miljoner hektar för proteingrödor (se föregående punkt), sker enbart ca 30% inom EU – resten av arealökningen sker i andra regioner, främst Sydamerika och Ryssland. Dessutom sker areal-ökningen för proteingrödor i EU ungefär till hälften på bekostnad av minskad spannmålsareal i EU, varför EU svarar för enbart ca 20% av den globala nettoökningen av åkermark – resten av arealökningen, som drivits fram av ändrad foderanvändning i EU, sker alltså i andra regioner, inklusive i regioner där ökningen sker på bekostnad av naturlig vegetation.

Metod

Metodiken i delstudie 1 var som nämnts ovan livscykelanalys. I en livscykelanalys beräknas utsläpp för hela produktionscykeln för en viss produkt. I vår analys inkluderade vi utsläppen av växthusgaser från produktionen av griskött respektive mjölk. För både gris- och mjölkpro-duktionen gjorde vi detta för två olika foderstater: Dels en foderstat som ungefär represente-rar genomsnittet i skandinavisk produktion, och som innehåller soja importerad från regioner utanför Europa (främst Sydamerika). Dels en foderstat vilken så långt möjligt innehåller prote-inkällor som kan odlas i Skandinavien (främst ärtor och raps). De utsläppskällor av växthusga-ser som inkluderades var dels alla större utsläpp på gårdsnivå (bl a metan från fodersmältning och lustgas från mark), och dels utsläpp från produktionen av olika insatsvaror (bl a handels-gödsel).

I delstudie 2 använde vi en ekonomisk jämviktsmodell över global markanvändning. Denna modell beräknar produktion och användning för alla större kategorier av grödor inom jordbru-ket, samt handel av foder och matvaror mellan regioner. Koldioxidutsläpp från avskogning kopplade till den globala livsmedelsproduktionen beräknade vi för ett antal scenarier (dvs framtidsbilder) över tidsperioden 2010-2030. I ett basscenario antogs foderstaterna i europeisk kött- och mjölkproduktion förbli mer eller mindre som idag, dvs med stort inslag av importe-rad soja. I övriga scenarier antogs denna soja helt eller delvis vara ersatt med rapsmjöl och/eller solrosmjöl.

Slutsatser

Byte från soja till andra proteingrödor i foderstater i kött- och mjölkproduktion skulle gene-rellt sett leda till ökade utsläpp, på grund av ökat markbehov och därmed högre utsläpp från avskogning. Detta trots att en betydande del av sojan kommer från områden nära avskog-ningszoner (t ex Brasilien). Av avgörande betydelse är sojans generellt högre avkastning per hektar jämfört med alternativen. Andra faktorer spelar dock in, som relativt låga kostnader för såväl avskogning som handel mellan avskognings- och produktionsområden. Om inte dessa kostnader förändras kommer hög effektivitet i markanvändningen, dvs hög avkastning per hektar, förbli centralt för att begränsa avskogningsrelaterade utsläpp från jordbruket.

Kött- och mjölkproducenter i Skandinavien bör därför ersätta soja i foderstater endast om alternativen har likvärdig, eller högre, avkastning per hektar jämfört med soja. Om byte sker till alternativ med högre avkastning är det troligt att detta bidrar till att minska såväl de avskogningsrelaterade som de totala växthusgasutsläppen.

 

Antal träffar i projektbanken: 1647

Digitalt fjäderfästall för utvärdering och förbättring av stallklimat
Helene Oscarsson, Vreta Kluster AB

Projektnummer: R-18-62-990 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

One of the biggest challenges for farmers in the poultry industry is to achieve and maintain a good climate in the stable. A non-functioning climatic environment adversely affects animal health and production as well as the work environment. Hence, there are many actors who work hard to try to …

Läs mer

Vad betyder "lean" för lantbruksföretagen?
Hans Andersson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1346088 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

The competitiveness of Swedish agriculture is discussed extensively in media. Lean is a managerial strategy that developed in post-war Japan. Studies of manufacturing and service companies show better capacity utilization, quality control and ability to follow price signals. The issue is if lean …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Kassationer vid slakt i svensk slaktkycklingproduktion - finns möjliga vägar till förbättringar?
Helena Wall, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-15-43-372 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 oktober 2019

Swedish meat-type chicken production is successful as regards maintaining a high production standard
with a very low use of antibiotics and an overall good health status. However, despite this, concerns are
raised among people in the sector regarding that condemnations at slaughter seem to be at …

Läs mer

Lantbrukaren som vattenförvaltare - rätt diagnos, lämplig plats, effektiv åtgärd!
Faruk Djodjic

Projektnummer: O-15-23-573 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Kött
Mjölk
Socker
Växtodling

In this project, we want to take advantage of the farmers' own experiences, knowledge and visions, and combine them with the best available information about local specific topographic, hydrological, pedologic and agronomic conditions as well as with results from high-resolution modelling to …

Läs mer

Förläng hållbarheten på mjölk och öka därmed lönsamheten
Maria Glantz

Projektnummer: O-15-20-546 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 24 oktober 2019

Mjölk

To increase the profitability of milk production, it is required that milk and dairy products can be stored for a long time. The shelf-life of milk is controlled by quality parameters, such as enzymatic changes in the milk. These impair the shelf-life by giving rise to taste, odor and product …

Läs mer

Ny havre för livsmedelsindustrin
Olof Olsson,

Projektnummer: O-15-20-346 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 10 oktober 2019

Växtodling

The long-term goal is to develop oat with new and unique properties that can be used as whole grain or fractionated for use in the food industry. The focus here will be on the pre-breeding and early variety development stages. The final variety will be developed in collaboration with oat breeders. …

Läs mer

Skördepåverkan av frilevande nematoder i sockerbetor och morötter - PCR, skadetrösklar och sorter
Åsa Olsson,

Projektnummer: O-15-20-313 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Socker
Växtodling

The aim of this project is to show the importance of liming and growing inter crops on soil fertility and
reduced storage losses in sugar beet and carrots. The aim is also to show the economical benefits for the
farmers. The hypothesis behind the actions are that they increase the biological …

Läs mer

Utsädesbehandling med mineralnäring ökar uppkomst, tillväxt och skörd i höstvete och vårraps
Eva Stoltz,

Projektnummer: O-15-20-299 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 augusti 2019

Växtodling

Mineral nutrients applied as seed dressing is an unexplored potential in Swedish crop production. Autumn and spring are often unfavorable for germination with cold and wet climate, especially in central Sweden. Under such climate conditions, seed dressing with mineral nutrients may improve …

Läs mer

Benchmark för framgångsrik företagsledning i lantbruket - förstudie och metodutveckling
Ove Karlsson

Projektnummer: O-15-21-585 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 augusti 2019

Energi & biomassa
Kött
Matfågel
Mjölk
Socker
Trädgård
Växtodling

The aftermath goal of this project is to increase competitiveness of Swedish agriculture by developing a higher level of managerial knowledge and skillset. The project's initial targets is: 1) what can we learn from previous research? Make a list of similar surveys both national and international …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress