Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Potentiella nettoreduktioner av växthusgasutsläppen från foderproduktionens markanvändning

Status: Avslutat
Projektnummer: V0930061
Kategori: Forskningsprogram | Mjölk
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 26 februari 2013
Huvudsökande: Stefan Wirsenius
Organisation: Chalmers Tekniska Högskola
E-postadress: stefan.wirsenius@chalmers.se
Telefon: 031-772 3146
Beviljade medel: 900 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Markanvändning och utsläpp av växthusgaser från tre mjölkfoderstater beräknades liksom hur stora markkolsförändringar som foderodlingen bidrog till. Foderstaterna var: 1) Nuläge, en typmjölkgård i Västra Götaland; 2) Majs&vall där majsensilage och HP-massa ersatte en del vallensilage och 3) Mera Vall där högre andel vallfoder av bättre kvalitet ingick. Markkolsförändringar analyserades med modeller som simulerar omsättning av organiskt material i marken med indata om bl a tillförsel av stallgödsel och skörderester, klimat, lerhalt, C/N-kvot och jordbearbetning. Foderstaten Majs&Vall hade något lägre utsläpp och markanvändning än de två andra. Foderstaten Mera Vall hade en något större kolsänka i marken, när denna inkluderades i mjölkens klimatbelastning hade Mera Vall något lägre total klimatbelastning. Skillnaden i total klimatpåverkan mellan de tre foderstaterna var dock liten och eftersom markkolsmodeller har betydande osäkerheter behövs det större skillnader än vad denna analys har visat för att kunna fastställa att någon av undersökta foderstaterna är bättre ur klimatsynpunkt.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Kan mjölkbonden påverka hur mycket kol som fastläggs i åkermark genom att välja olika foderstater? Vilken betydelse har ökade kolsänkor i marken jämfört med andra växthusgasutsläpp från mjölkproduktion?

För att besvara dessa frågor så analyserade vi markanvändning och utsläpp av växthusgaser från tre mjölkfoderstater, och beräknade vilka markkolsförändringar som foderodlingen medförde. De tre foderstaterna var: 1) ”Nuläge”, representerande en typmjölkgård i Västra Götaland; 2) ”Majs&Vall” där majsensilage och HP-massa ersatte en del vallensilage och 3)” Mera Vall” där högre andel vallfoder av bättre kvalitet ingick vilket reducerade det totala kraftfoderbehovet.

Foderstaten ”Majs&Vall” hade något lägre växthusgasutsläpp och markanvändning än de två andra. Foderodlingen till ”Mera Vall” innebar en något större kolsänka i marken, detta berodde framförallt på att jordbruksmarken användes mera för vallodling och mindre för odling av ettåriga grödor som spannmål, raps och soja. När kolsänkan inkluderades i mjölkens klimatbelastning hade foderstaten ”Mera Vall” något lägre total klimatbelastning än de två andra. Skillnaden i total klimatbelastning mellan de tre foderstaterna var dock liten och eftersom markkolsmodeller har betydande osäkerheter behövs det större skillnader än vad denna studie har visat för att kunna fastställa att någon av undersökta foderstaterna är bättre ur klimatsynpunkt.

Vi modellerade mjölkgårdar för de tre foderstaterna efter en besättning om 120 kor samt rekrytering. På mjölkgårdarna odlades grovfoder och foderspannmål vilket är typiskt för svensk mjölkproduktion. Proteinkoncentrat och HP-massa köptes in till gården. Beräkningarna av växthusgasutsläpp inkluderade produktionen av gårdens insatsvaror (handelsgödsel, proteinkoncentrat, diesel etc) och aktiviteter på gården (metan från djurens fodersmältning, metan och lustgas från stallgödsellager, lustgas från kväveomsättning i mark och stallgödsel samt koldioxid från energianvändningen). Markkolsförändringar analyserades med modeller som simulerar omsättning av organiskt material i marken med indata om bl a tillförsel av stallgödsel och skörderester, klimat, lerhalt, kol/kväve-kvot och jordbearbetning

Kunskapsläget för omsättningen av organiskt material i jordbruksmark är fortfarande relativt svagt och det behövs mera forskning inom området. Till exempel är det ännu oklart om reducerad jordbearbetning verkligen bidrar till ökade kolsänkor i jordbruket och för gräsmarker och vallar finns det osäkerheter om hur mycket kol dessa grödor levererar till marksystemet.

Ytterligare en viktig frågeställning är hur man ska hantera skillnader i arealbehov, vilken är den alternativa markanvändningen för en foderstat som kräver mindre areal för att producera samma mängd mjölk? Eftersom världens jordbruksareal är begränsad och har en alternativanvändning som är relevant från klimatpolitisk synpunkt, t ex för produktion av bioenergi eller som kolsänka i naturlig (ostörd) vegetation, behöver denna frågeställning studeras mera.

 

Antal träffar i projektbanken: 20

Riskfaktorer för förekomst av E. coli O157:H7 (EHEC/VTEC) i mjölkkobesättningar samt möjligheter till ett organiserat bekämpande. År 3 och 4.
Stefan Alenius, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V0930039 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 september 2014

V0930039 Riskfaktorer för förekomst av E. coli O157:H7 (EHEC/VTEC) i mjölkkobesättningar samt …

Läs mer

Kallpressad rapskaka och rapsfrö till mjölkkor - mjölkproduktion och företagsekonomi
Birgitta Johansson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V0930072 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 november 2011

V0930072 Kallpressad rapskaka och rapsfrö till mjölkkor - mjölkproduktion och företagsekonomi …

Läs mer

Framtidens mjölk - genetiska möjligheter att påverka mjölkens sammansättning och teknologiska egenskaper
Marie Paulsson, Lunds Universitet

Projektnummer: V0930001 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 november 2010

V0930001 Framtidens mjölk - genetiska möjligheter att påverka mjölkens sammansättning …

Läs mer

Ny teknik för att beskriva proteinnedbrytningen hos mjölkkor
Mårten Hetta, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V0930038 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2012

V0930038 Ny teknik för att beskriva proteinnedbrytningen hos mjölkkor Mårten Hetta Sammanfattning …

Läs mer

Fortsättningsansökan till SLF-projekt V0930028: Milk genomics – genernas betydelse för variationen i sammansättning och teknologiska egenskaper i svensk-dansk mjölk
Marie Paulsson, Lunds Universitet

Projektnummer: H1230001 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 maj 2014

… H1230001 Fortsättningsansökan till SLF-projekt V0930028: Milk genomics – genernas betydelse … (SLF-projekt V0930028) komplettera bilden av mjölkens sammansättning genom att studera kalciuminnehåll, … vid osttillverkning. Inom SLF-projekt V0930028 visade det sig att kor med de sammansatta ß-?-kasein genotyperna … sammansatta kaseingenotyper hade effekt på kaseinmicellstorlek. Inom SLF-projekt V0930028V0930028). The aim of this project is to explore relations between cow genetics and variations in milk …

Läs mer

Tilläggsansökan till SLF-projekt V0930028: Milk genomics – genernas betydelse för variationen i sammansättning och teknologiska egenskaper i svensk-dansk mjölk
Marie Paulsson, Lunds Universitet

Projektnummer: V1130006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 maj 2014

… V1130006 Tilläggsansökan till SLF-projekt V0930028: Milk genomics – genernas betydelse … V0930028), Svensk Röd och Vit Boskap (SRB), för att koppla samman genuppsättningen med variationer …

Läs mer

Säkrare avelsvärdering och effektivare urval av avelsdjur med hjälp av genomisk selektion för Svensk Röd Boskap
Freddy Fikse, SLU

Projektnummer: V0930071 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juni 2016

V0930071 Säkrare avelsvärdering och effektivare urval av avelsdjur med hjälp av genomisk selektion …

Läs mer

Självdöda eller avlivade mjölkkor i Sverige och Danmark – en epidemiologisk undersökning
Ulf Emanuelson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V0930041 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 augusti 2012

V0930041 Självdöda eller avlivade mjölkkor i Sverige och Danmark – en epidemiologisk undersökning …

Läs mer

Potentiella nettoreduktioner av växthusgasutsläppen från foderproduktionens markanvändning
Stefan Wirsenius, Chalmers Tekniska Högskola

Projektnummer: V0930061 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 februari 2013

V0930061 Potentiella nettoreduktioner av växthusgasutsläppen från foderproduktionens markanvändning …

Läs mer

Vitamin E- och beta-karotenstatus hos kor, råmjölk och spädkalvar på gårdar med hög eller låg kalvdödlighet
Karin Persson Waller, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V0930002 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 10 januari 2013

V0930002 Vitamin E- och beta-karotenstatus hos kor, råmjölk och spädkalvar på gårdar med hög eller …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress