Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Potentiella nettoreduktioner av växthusgasutsläppen från foderproduktionens markanvändning

Status: Avslutat
Projektnummer: V0930061
Kategori: Forskningsprogram | Mjölk
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 26 februari 2013
Huvudsökande: Stefan Wirsenius
Organisation: Chalmers Tekniska Högskola
E-postadress: stefan.wirsenius@chalmers.se
Telefon: 031-772 3146
Beviljade medel: 900 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Markanvändning och utsläpp av växthusgaser från tre mjölkfoderstater beräknades liksom hur stora markkolsförändringar som foderodlingen bidrog till. Foderstaterna var: 1) Nuläge, en typmjölkgård i Västra Götaland; 2) Majs&vall där majsensilage och HP-massa ersatte en del vallensilage och 3) Mera Vall där högre andel vallfoder av bättre kvalitet ingick. Markkolsförändringar analyserades med modeller som simulerar omsättning av organiskt material i marken med indata om bl a tillförsel av stallgödsel och skörderester, klimat, lerhalt, C/N-kvot och jordbearbetning. Foderstaten Majs&Vall hade något lägre utsläpp och markanvändning än de två andra. Foderstaten Mera Vall hade en något större kolsänka i marken, när denna inkluderades i mjölkens klimatbelastning hade Mera Vall något lägre total klimatbelastning. Skillnaden i total klimatpåverkan mellan de tre foderstaterna var dock liten och eftersom markkolsmodeller har betydande osäkerheter behövs det större skillnader än vad denna analys har visat för att kunna fastställa att någon av undersökta foderstaterna är bättre ur klimatsynpunkt.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Kan mjölkbonden påverka hur mycket kol som fastläggs i åkermark genom att välja olika foderstater? Vilken betydelse har ökade kolsänkor i marken jämfört med andra växthusgasutsläpp från mjölkproduktion?

För att besvara dessa frågor så analyserade vi markanvändning och utsläpp av växthusgaser från tre mjölkfoderstater, och beräknade vilka markkolsförändringar som foderodlingen medförde. De tre foderstaterna var: 1) ”Nuläge”, representerande en typmjölkgård i Västra Götaland; 2) ”Majs&Vall” där majsensilage och HP-massa ersatte en del vallensilage och 3)” Mera Vall” där högre andel vallfoder av bättre kvalitet ingick vilket reducerade det totala kraftfoderbehovet.

Foderstaten ”Majs&Vall” hade något lägre växthusgasutsläpp och markanvändning än de två andra. Foderodlingen till ”Mera Vall” innebar en något större kolsänka i marken, detta berodde framförallt på att jordbruksmarken användes mera för vallodling och mindre för odling av ettåriga grödor som spannmål, raps och soja. När kolsänkan inkluderades i mjölkens klimatbelastning hade foderstaten ”Mera Vall” något lägre total klimatbelastning än de två andra. Skillnaden i total klimatbelastning mellan de tre foderstaterna var dock liten och eftersom markkolsmodeller har betydande osäkerheter behövs det större skillnader än vad denna studie har visat för att kunna fastställa att någon av undersökta foderstaterna är bättre ur klimatsynpunkt.

Vi modellerade mjölkgårdar för de tre foderstaterna efter en besättning om 120 kor samt rekrytering. På mjölkgårdarna odlades grovfoder och foderspannmål vilket är typiskt för svensk mjölkproduktion. Proteinkoncentrat och HP-massa köptes in till gården. Beräkningarna av växthusgasutsläpp inkluderade produktionen av gårdens insatsvaror (handelsgödsel, proteinkoncentrat, diesel etc) och aktiviteter på gården (metan från djurens fodersmältning, metan och lustgas från stallgödsellager, lustgas från kväveomsättning i mark och stallgödsel samt koldioxid från energianvändningen). Markkolsförändringar analyserades med modeller som simulerar omsättning av organiskt material i marken med indata om bl a tillförsel av stallgödsel och skörderester, klimat, lerhalt, kol/kväve-kvot och jordbearbetning

Kunskapsläget för omsättningen av organiskt material i jordbruksmark är fortfarande relativt svagt och det behövs mera forskning inom området. Till exempel är det ännu oklart om reducerad jordbearbetning verkligen bidrar till ökade kolsänkor i jordbruket och för gräsmarker och vallar finns det osäkerheter om hur mycket kol dessa grödor levererar till marksystemet.

Ytterligare en viktig frågeställning är hur man ska hantera skillnader i arealbehov, vilken är den alternativa markanvändningen för en foderstat som kräver mindre areal för att producera samma mängd mjölk? Eftersom världens jordbruksareal är begränsad och har en alternativanvändning som är relevant från klimatpolitisk synpunkt, t ex för produktion av bioenergi eller som kolsänka i naturlig (ostörd) vegetation, behöver denna frågeställning studeras mera.

 

Antal träffar i projektbanken: 20

Råd för hur man skyddar sig mot smittspridande fåglar i och runt omkring stallar för nötkreatur
Madeleine Magnusson, SLU

Projektnummer: V0930063 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 3 februari 2012

V0930063 Råd för hur man skyddar sig mot smittspridande fåglar i och runt omkring stallar …

Läs mer

Milk genomics - genernas betydelse för variationen i sammansättning och teknologiska egenskaper i svensk-dansk mjölk
Marie Paulsson, Lunds Universitet

Projektnummer: V0930028 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 augusti 2012

V0930028 Milk genomics - genernas betydelse för variationen i sammansättning och teknologiska …

Läs mer

Ammoniakavgång och skörderespons från rötad och icke rötad nötflytgödsel till vårkorn (Tilläggsansökan till pågående projekt om växthusgaser; SLF nr V0930019)
Eva Salomon, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik AB

Projektnummer: H1033126 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2012

… (Tilläggsansökan till pågående projekt om växthusgaser; SLF nr V0930019) Eva Salomon Sammanfattning …

Läs mer

Tilläggsansökan till SLF-projektet V0930006: Revidering av korrigeringsfaktorer för celltal samt beräkning av juverhälsoklasser
Ann Nyman, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V1030020 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 juni 2013

… V1030020 Tilläggsansökan till SLF-projektet V0930006: Revidering av korrigeringsfaktorer …

Läs mer

Förekomst av mykotoxiner i majsensilage
Ulf Bondesson, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V0930013 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 9 november 2015

V0930013 Förekomst av mykotoxiner i majsensilage Ulf Bondesson Majsodlingen i Sverige …

Läs mer

Betydelsen av mellangårds- och individskillnader i metabolisk status för fruktsamhet, hälsa och produktion hos mjölkkor. Effekt av glukogena substanser och markörer i praktiskt lantbruk.
Stefan Gunnarsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V0930010 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 9 januari 2013

V0930010 Betydelsen av mellangårds- och individskillnader i metabolisk status för fruktsamhet, …

Läs mer

Växthusgaser från rötad och orötad nötflytgödsel i lager och utspridd på mark – svenska och danska förhållanden
Lena Rodhe, Institutet för Jordbruks- och miljöteknik - JTI

Projektnummer: V0930019 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 14 februari 2013

V0930019 Växthusgaser från rötad och orötad nötflytgödsel i lager och utspridd på mark – svenska …

Läs mer

Revidering av korrigeringsfaktorer för celltal samt omräkning av juverhälsoklasserna
Ann Nyman, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V0930006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 juni 2013

V0930006 Revidering av korrigeringsfaktorer för celltal samt omräkning av juverhälsoklasserna …

Läs mer

Avelsvärdering för mjölkbarhet och samband mellan mjölkbarhet och juverhälsa i moderna mjölkningssystem - del II
Jan Philipsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V0930012 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 juni 2014

V0930012 Avelsvärdering för mjölkbarhet och samband mellan mjölkbarhet och juverhälsa i moderna …

Läs mer

Transport av kemiska bekämpningsmedel samt fastläggnings- och nedbrytningskarakterisering i en vertikal transekt genom mark- och grundvattenzonen i Vemmenhögsåns tillrinningsområde, södra Sverige
Anja Enell, Statens geotekniska institut

Projektnummer: V0933050 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 juni 2013

V0933050 Transport av kemiska bekämpningsmedel samt fastläggnings- och nedbrytningskarakterisering …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress