Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Producera mjölk på bara vall och spannmål - en ekologisk modell som kan vara ekonomiskt lönsam, men passar alla kor?

Status: Avslutat
Projektnummer: H1330241
Kategori: Forskningsprogram | Mjölk
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 6 september 2017
Huvudsökande: Rolf Spörndly
Organisation: SLU
E-postadress: rolf.sporndly@slu.se
Telefon: 018671992
Medsökande: Torsten Eriksson
Medsökande: Kjell Holtenius
Beviljade medel: 2 590 000 SEK

The supply is limited and hte price is high. A feeding ration with only forage and cereal grain would be possible for on-farm production at most organic farms in Sweden. The model has been tested in short-term experiments covering the initial part of the lactation and results indicate lower milk production but also lower feed costs resulting in better or unchanged net. Before the model can be recommended it has to be verified over a full lactation. In this project, cow health, fertility and feed metabolism are monitored by a range of metabolic markers. Differences between individuals in their ability to utilize low protein rations are also investigated. The project will conclude in an evaluation of low protein diets for dairy cows regarding economy, production and health consequences.

Tillgången är begränsad och priset högt på ekologist odlade proteinfodermedel. En övergång till en ekologisk foderstat med kraftfoder som utgörs av endast spannmål i kombination med högkvalitativt vallfoder medför att de flesta ekologiska mjölkproducenter i Sverige kan basera hela sin mjölkproduktion på hemodlat foder. Denna typ av foderstat har i kortare försök visat sig ge en lägre avkastning men även lägre foderkostnader. För att modellen skall kunna rekommenderas behöver den utvärderas i försök över hela laktationen. Därutöver behövs en utvärdering av orsakssambanden bakom utfodringen och produktionsresultaten för att säkerställa att resultaten är hållbara ur hälso- och djurvälfärdssynpunkt. I detta projekt följs djuren en hel laktation, där en rad metaboliska markörer för hälsotillstånd och foderomsättning används. Individskillnader i förmåga att utnyttja lågproteinfoderstater undersöks också. Projektet utmynnar i en ekonomisk, produktionsmässig och djurhälsomässig utvärdering.

Femtioen kor, varav 36 % förstakalvare, av raserna SH och SRB delades i två grupper och utfodrades enligt KRAV antingen vallfoder, spannmål och proteinkoncentrat eller endast av vallfoder och spannmål i en hel laktation. Försöket pågick i två år med ca 25 kor per år. Korna som utfodrades med enbart vall och spannmål producerade 7 % mindre (9 211 resp. 9 882 kg ECM. Skillnaden mellan år var stor (2 % respektive 12 % lägre avkastning). Korna utan koncentrat ökade mindre i vikt under laktationen, hade antydan till lägre dräktighetsresultat och hade lägre celltal. Kor av olika ras eller olika ålder påverkades på liknande sätt så inget samspel förelåg. Med priser för ekologiska produkter var nettot mjölk-foder bättre för foderstaten utan proteinkoncentrat medan den var sämre då priser för konventionella produkter tillämpades.

Försöket motiverades med att vall och spannmål med lätthet kan odlas på flertalet svenska gårdar medan ekologiskt producerat proteinfoder är dyrt och svårt att odla. Femtioen kor valdes ut som en typisk blandbesättning, 29 SRB och 22 SH, 16 förstakalvare och 35 äldre kor. Försöket pågick under två år med ca 25 kor per år. Korna utfodrades under en hel laktation (305 dagar) med fri tillgång på högkvalitativt vallfoder av gräs/klöver, ensilage på vintern och bete på sommaren (3,2 månader). Som kraftfoder fick hälften av korna en blandning av enbart spannmål (havre/korn/vete) och hälften fick samma spannmålsblandning samt ett proteinkoncentrat baserat på ekologisk raps och soja. Tilldelningen av kraftfoder skedde enligt KRAV:s regler. All foderkonsumtion, mjölkavkastningen och levandevikten registrerades dagligen och mjölkanalys gjordes varannan vecka. En gång i månaden hullbedömdes korna och blod- och urinprov togs under de första tre månaderna efter kalvning.
Mjölkavkastningen för hela laktationen blev 9 822 kg ECM för korna som fick vall, spannmål och koncentrat. För korna som bara fick vall och spannmål blev avkastningen 9 211 kg ECM, dvs. 7 % lägre. Båda raserna samt kvigor och äldre djur svarade på samma sätt på utfodringen så man kan inte säga att den passar den ena gruppen av djur bättre än den andra. Som jämförelse var genomsnittsavkastningen 2015 för ekologiska kor i Sverige 9 044 kg ECM.
Fett- och proteinhalten påverkades inte av foderstaten, men de kor som inte fick proteinkoncentrat hade en lägre mjölkurea-halt. Korna utan proteinkoncentrat ökade bara 5 kg under laktationen jämfört med 37 kg för den andra gruppen. Alla kor blev dräktiga men det fanns en tendens till längre tid mellan kalvning och första insemination och dräktighetsgivande insemination för gruppen utan proteinkoncentrat, även om skillnaderna inte var statistiskt säkra.
Blod- och urinproven visade att halten av aminosyran histidin var lägre för korna utan proteinkoncentrat vilket kan vara ett skäl till lägre mjölkavkastning. Proven visade att mikrobproteinproduktionen var lika stor i båda utfodringsgrupperna. Genom den lägre proteinutfodringen ökade djurens kväveeffektivitet, från 31,4 % till 34,8 %.
Det är viktigt att minnas att detta försök bygger på fri tilldelning av ett vallfoder med mycket högt näringsvärde. Särskilt är ett högt energivärde avgörande, då det leder till stort foderintag. En betydelsefull slutsats man kan dra av detta och liknande försök är vidare att mjölkkornas proteinbehov inte tycks vara så stort som man tidigare ansett. I vårt försök höll totalfoderstaterna 13,8 % respektive 16,1 % rp vilket gav vissa skillnader. Eftersom försöket pågick i två år fick vi två olika årsmåner av vallskörden. Första året höll ensilaget 11,4 MJ omsättbar energi och 148 g rp per kg ts, ett nära nog idealt ensilage. Det året blev det heller inga skillnader i mjölkavkastningen. Det andra året var värdena 11,2 MJ och 126 g rp och även spannmålen höll lägre proteinhalt. Det året var det större skillnad i mjölkavkastningen (12 %). Det skulle kunna tyda på att proteinet i vallfodret är viktigt, men i ett liknande försök med endast vallfoder och spannmål provade vi ett vallfoder med mer protein. Vi blandade i en tredjedel ensilage av ren rödklöver men detta påverkade inte mjölkavkastningen. I det försöket kom man dock inte ner under 16 % råprotein i något försöksled. I litteraturen pekar en del försök på att det är först när man kommer under 14 % rp i totalfoderstaten som man får en påtaglig minskning av mjölkproduktionen.
Använder man resultatet i försöket och tillämpar aktuella priser för mjölk och foder kan man beräkna nettot i mjölkintäkt minus foderkostnad. Med priserna för ekologisk produktion i april 2016 blir nettot 1 627 kronor högre per ko och laktation för gruppen med enbart vall och spannmål. Med priserna för konventionell produktion blir nettot emellertid negativt, 667 kronor.

 

Antal träffar i projektbanken: 1528

Samband mellan groddbränna och frilevande nematoder
Maria Viketoft, SLU

Projektnummer: H1142045 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2016

Interaktionen mellan potatisplanta, svampen Rhizoctonia solani och frilevande växtätande nematoder undersöktes i en serie krukförsök i syfte att identifiera interaktionen och förstå orsakssambanden för dålig uppkomst. Potatisplantorna fick tydliga skador av båda organismerna och tillväxten …

Läs mer

Vilken effekt har fånggrödor, skörderester, mineral- och stallgödsel på skördepotential och mullförråd i marken?
Thomas Kätterer, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1233013 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 juni 2016

The effect of catch crops, management of crop residues, mineral fertilizers and manure on crop production, soil fertility and soil carbon stocks over time will be quantified. This assessment will improve the tools used in agricultural extension work, as well as in lifecycle analysis and greenhouse …

Läs mer

Biovärdering - Är biologiska bekämpningsmedel från utländska marknader användbara som alternativa bekämpningsmetoder mot växtsjukdomar i Sverige?
Margareta Hökeberg, Svenska Lantmännen

Projektnummer: V1133033 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 juni 2016

Svensk växtodling har idag få bekämpningsmedel mot flera allvarliga växtsjukdomar. Tillgången har minskat bl a genom att flera produkter fasats ut i och med de skärpta reglerna i EUs växtskyddsmedelsförordning. Vi ville därför undersöka om biologiska bekämpningsprodukter som finns på marknaden i …

Läs mer

Biovärdering - är biologiska bekämpningsmedel från utländska marknader användbara mot svenska växtsjukdomar?
Margareta Hökeberg, Svenska Lantmännen

Projektnummer: H0956299 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 juni 2016

Svensk trädgårdsodling har idag få bekämpningsmedel mot flera allvarliga växtsjukdomar, delvis pga av en begränsad inhemsk marknad. Tillgången har minskat bl a genom att flera produkter fasats ut i och med de skärpta reglerna i EUs växtskyddsmedelsförordning. Vi ville därför undersöka om biologiska …

Läs mer

Risk för härsken smak i mjölk ökar - kan vigöra något åt det?
Mikko Griinari, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1130059 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 juni 2016

Syftet med projektet var att undersöka effekten av att byta ur palmolja i kraftfoder till mjölkkor mot rapsolja på mjölkens benägenhet att utveckla härsken smak vid olika mjölkningsfrekvens. Detta undersöktes i två utfodringsförsök där mjölkens fettsyrasammansättning, halten av fria fettsyror i …

Läs mer

Inverkan av stallgödsel och rajgräsfånggröda på betcystnematoden
Ann-Charlotte Wallenhammar, HS Konsult AB

Projektnummer: H1144237 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 4 juni 2016

Stallgödselns effekt på betcystnematoden (BCN) mättes i tre fältförsök och ett krukförsök sådda med vårvete. Försöken behandlades med svinflyt, nötflyt resp. NPK-gödsel före sådd. Jordprover togs ut och populationstäthet av BCN analyserades för varje behandling på våren, före sådd och …

Läs mer

Säkrare avelsvärdering och effektivare urval av avelsdjur med hjälp av genomisk selektion för Svensk Röd Boskap
Freddy Fikse, SLU

Projektnummer: V0930071 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juni 2016

Projektets syfte var att utarbeta och utvärdera en ny biometrisk metod för att kunna bedriva genomisk selektion inom SRB-rasen. Metoden innebär att man använder DNA-markörer för avelsvärdering, vilket möjliggör tidigt urval av avelsdjur (så snart man kan ta DNA-prov). Att slå samman …

Läs mer

Ensilering av grovfoder. Del I - Minskade förluster
Rolf Spörndly, SLU

Projektnummer: V1230024 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 maj 2016

The application is a part of a bigger campaign at the department with the goal to restrict the losses that occur when ensiling roughages. The invisible losses in bunker silos are above 20 % of the feed. When heating occur even more is discarded. In the project we will investigate the differences in …

Läs mer

Energi- och kostnadseffektiv reningsgrad för biogas vid användning i traktorer
Gunnar Larsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1340051 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 2 maj 2016

Especially for farm plants high upgrading costs result in biogas rarely being an option as fuel for farm tractors, despite the advantages this fuel may have on agriculture in general. However, it is likely that the tractors would work at least equally well if the gas was less purified, reducing the …

Läs mer

Effekt av Genetisk och Fenotypisk Variation i Puccinia striiformis på gulrostens epidemiologi i Sverige
Jonathan Yuen, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1133036 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 april 2016

Puccinia striiformis causes yellow rust on grasses including wheat, rye, and triticale. Samples of the pathogen were taken in 2012 (353 total) and 2015 (162) and analysed with microsatellite markers (15 in 2012 and 16 in 2015). Race analyses were also undertaken on samples from the same fields in …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress