Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Producera mjölk på bara vall och spannmål - en ekologisk modell som kan vara ekonomiskt lönsam, men passar alla kor?

Status: Avslutat
Projektnummer: H1330241
Kategori: Forskningsprogram | Mjölk
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 6 september 2017
Huvudsökande: Rolf Spörndly
Organisation: SLU
E-postadress: rolf.sporndly@slu.se
Telefon: 018671992
Medsökande: Torsten Eriksson
Medsökande: Kjell Holtenius
Beviljade medel: 2 590 000 SEK

The supply is limited and hte price is high. A feeding ration with only forage and cereal grain would be possible for on-farm production at most organic farms in Sweden. The model has been tested in short-term experiments covering the initial part of the lactation and results indicate lower milk production but also lower feed costs resulting in better or unchanged net. Before the model can be recommended it has to be verified over a full lactation. In this project, cow health, fertility and feed metabolism are monitored by a range of metabolic markers. Differences between individuals in their ability to utilize low protein rations are also investigated. The project will conclude in an evaluation of low protein diets for dairy cows regarding economy, production and health consequences.

Tillgången är begränsad och priset högt på ekologist odlade proteinfodermedel. En övergång till en ekologisk foderstat med kraftfoder som utgörs av endast spannmål i kombination med högkvalitativt vallfoder medför att de flesta ekologiska mjölkproducenter i Sverige kan basera hela sin mjölkproduktion på hemodlat foder. Denna typ av foderstat har i kortare försök visat sig ge en lägre avkastning men även lägre foderkostnader. För att modellen skall kunna rekommenderas behöver den utvärderas i försök över hela laktationen. Därutöver behövs en utvärdering av orsakssambanden bakom utfodringen och produktionsresultaten för att säkerställa att resultaten är hållbara ur hälso- och djurvälfärdssynpunkt. I detta projekt följs djuren en hel laktation, där en rad metaboliska markörer för hälsotillstånd och foderomsättning används. Individskillnader i förmåga att utnyttja lågproteinfoderstater undersöks också. Projektet utmynnar i en ekonomisk, produktionsmässig och djurhälsomässig utvärdering.

Femtioen kor, varav 36 % förstakalvare, av raserna SH och SRB delades i två grupper och utfodrades enligt KRAV antingen vallfoder, spannmål och proteinkoncentrat eller endast av vallfoder och spannmål i en hel laktation. Försöket pågick i två år med ca 25 kor per år. Korna som utfodrades med enbart vall och spannmål producerade 7 % mindre (9 211 resp. 9 882 kg ECM. Skillnaden mellan år var stor (2 % respektive 12 % lägre avkastning). Korna utan koncentrat ökade mindre i vikt under laktationen, hade antydan till lägre dräktighetsresultat och hade lägre celltal. Kor av olika ras eller olika ålder påverkades på liknande sätt så inget samspel förelåg. Med priser för ekologiska produkter var nettot mjölk-foder bättre för foderstaten utan proteinkoncentrat medan den var sämre då priser för konventionella produkter tillämpades.

Försöket motiverades med att vall och spannmål med lätthet kan odlas på flertalet svenska gårdar medan ekologiskt producerat proteinfoder är dyrt och svårt att odla. Femtioen kor valdes ut som en typisk blandbesättning, 29 SRB och 22 SH, 16 förstakalvare och 35 äldre kor. Försöket pågick under två år med ca 25 kor per år. Korna utfodrades under en hel laktation (305 dagar) med fri tillgång på högkvalitativt vallfoder av gräs/klöver, ensilage på vintern och bete på sommaren (3,2 månader). Som kraftfoder fick hälften av korna en blandning av enbart spannmål (havre/korn/vete) och hälften fick samma spannmålsblandning samt ett proteinkoncentrat baserat på ekologisk raps och soja. Tilldelningen av kraftfoder skedde enligt KRAV:s regler. All foderkonsumtion, mjölkavkastningen och levandevikten registrerades dagligen och mjölkanalys gjordes varannan vecka. En gång i månaden hullbedömdes korna och blod- och urinprov togs under de första tre månaderna efter kalvning.
Mjölkavkastningen för hela laktationen blev 9 822 kg ECM för korna som fick vall, spannmål och koncentrat. För korna som bara fick vall och spannmål blev avkastningen 9 211 kg ECM, dvs. 7 % lägre. Båda raserna samt kvigor och äldre djur svarade på samma sätt på utfodringen så man kan inte säga att den passar den ena gruppen av djur bättre än den andra. Som jämförelse var genomsnittsavkastningen 2015 för ekologiska kor i Sverige 9 044 kg ECM.
Fett- och proteinhalten påverkades inte av foderstaten, men de kor som inte fick proteinkoncentrat hade en lägre mjölkurea-halt. Korna utan proteinkoncentrat ökade bara 5 kg under laktationen jämfört med 37 kg för den andra gruppen. Alla kor blev dräktiga men det fanns en tendens till längre tid mellan kalvning och första insemination och dräktighetsgivande insemination för gruppen utan proteinkoncentrat, även om skillnaderna inte var statistiskt säkra.
Blod- och urinproven visade att halten av aminosyran histidin var lägre för korna utan proteinkoncentrat vilket kan vara ett skäl till lägre mjölkavkastning. Proven visade att mikrobproteinproduktionen var lika stor i båda utfodringsgrupperna. Genom den lägre proteinutfodringen ökade djurens kväveeffektivitet, från 31,4 % till 34,8 %.
Det är viktigt att minnas att detta försök bygger på fri tilldelning av ett vallfoder med mycket högt näringsvärde. Särskilt är ett högt energivärde avgörande, då det leder till stort foderintag. En betydelsefull slutsats man kan dra av detta och liknande försök är vidare att mjölkkornas proteinbehov inte tycks vara så stort som man tidigare ansett. I vårt försök höll totalfoderstaterna 13,8 % respektive 16,1 % rp vilket gav vissa skillnader. Eftersom försöket pågick i två år fick vi två olika årsmåner av vallskörden. Första året höll ensilaget 11,4 MJ omsättbar energi och 148 g rp per kg ts, ett nära nog idealt ensilage. Det året blev det heller inga skillnader i mjölkavkastningen. Det andra året var värdena 11,2 MJ och 126 g rp och även spannmålen höll lägre proteinhalt. Det året var det större skillnad i mjölkavkastningen (12 %). Det skulle kunna tyda på att proteinet i vallfodret är viktigt, men i ett liknande försök med endast vallfoder och spannmål provade vi ett vallfoder med mer protein. Vi blandade i en tredjedel ensilage av ren rödklöver men detta påverkade inte mjölkavkastningen. I det försöket kom man dock inte ner under 16 % råprotein i något försöksled. I litteraturen pekar en del försök på att det är först när man kommer under 14 % rp i totalfoderstaten som man får en påtaglig minskning av mjölkproduktionen.
Använder man resultatet i försöket och tillämpar aktuella priser för mjölk och foder kan man beräkna nettot i mjölkintäkt minus foderkostnad. Med priserna för ekologisk produktion i april 2016 blir nettot 1 627 kronor högre per ko och laktation för gruppen med enbart vall och spannmål. Med priserna för konventionell produktion blir nettot emellertid negativt, 667 kronor.

 

Antal träffar i projektbanken: 1555

Karaktärisering av hjärtkärlfunktionen hos insulinresistenta hästar
Katarina Nostell, SLU

Projektnummer: H-14-47-020 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

Insulin resistance and obesity are common in humans and horses. There is a strong correlation between insulin resistance and laminitis in horses but the pathogenesis of laminitis is not known. One hypothesis is that the development of laminitis is related to an insulin induced dysfunction of the …

Läs mer

Sykdomskontroll og forbedret dyrevelferd ved hjelp av genetiske markører: En pilotstudie av osteochondrose og Birkelandfraktur hos hest
Gunnar Klemetsdal, Universitetet for miljø og biovitenskap (UMB)

Projektnummer: H1247154 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2012

The project aims to verify our current findings of QTLs with effect on osteochondrosis and Birkelandfracture in the Standarbred trotter. The project triples the sizes of the groups in the genome-wise association studies. The project will serve a basis for international involvement, either to …

Läs mer

Runs of homozygosity brukt på fjordhestpopulasjonene i Norge og Sverige
Nils Ivar Dolvik, NMBU-Norges Miljø- og Biovitenskaplige universitet

Projektnummer: H-14-47-015 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 16 februari 2018

The project will establish a model for calculation of relationship within and between various Fjord Horse populations (by use of nose swabs to collect DNA), as basis for calculation of future international breeding values by use of BLUP. The establishment of the model is founded on utilizing data …

Läs mer

Övervakning av Drosophila suzukii och riskbedömning för svensk bärodling
Teun Dekker, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-15-56-589 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The invasive fruit fly Drosophila suzukii is spreading in Sweden, from detection of only a few individuals in 2014, to damage in raspberry in 2015. Considering its multibillion € footprint in the EU and US, we urgently need to analyze the crops at risk, and establish measures to minimize spread and …

Läs mer

Kompensatoriska hältmekanismer hos kliniskt halta hästar- är hästen halt på ett eller flera ben?
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-14-47-013 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

The veterinarian evaluates the motion pattern of the horse visually to decide which limb is lame. When a horse unloads a limb due to pain a compensatory lameness can be seen in another limb which can be interpreted as lameness by mistake. This could be a very big problem if the wrong limb is …

Läs mer

Rörelseasymmetrier i ridhästpopulationen - biologisk variation eller hälta?
Marie Rhodin, SLU

Projektnummer: H1347029 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Many horses in regular training/competing have an asymmetric motion pattern to a similar degree as horses examined for lameness. To what extent these asymmetries are caused by pain is unknown and might be a potential welfare problem for the horse. The aim is to investigate movement asymmetries in …

Läs mer

Säkrare etablering av våroljeväxter med grund bearbetning på våren
Johan Arvidsson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1333180 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 december 2017

Plant establishment is very critical for spring oilseed rape, especially under dry conditions on clay soils. With conventional tillage, the soil drying process in the spring gives little plant available water in the seedbed for small-grained seeds with shallow sowing depth. Alternatively, soil …

Läs mer

Fasta körspår – skördepotential och effekt på markstruktur
Lena Holm, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1233176 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 11 december 2017

Today's large and heavy equipment causes soil compaction, which can be minimized by concentrating all traffic to specific locations in the field. The concept is called Controlled Traffic Farming (CTF). Today there is also a strong trend to reduce the cultivation intensity. CTF reduces the need for …

Läs mer

Successiv utveckling av hållbara odlingssystem i långliggande grönsaksförsök
Anita Gunnarsson, Hushållningssällskapet, Kristianstad

Projektnummer: H1256181 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 november 2017

Research with multiple cropping systems in parallel increases the potential for knowledge transfer from organic to conventional systems, and vice versa. In this project, whose aim is to develop cropping systems towards greater sustainability, we work on long-term trials that have a unique …

Läs mer

Studie över naturliga fienders roll vid bekämpning av bladlöss och sköldlöss i äppelodlingar samt odlingsteknikens inverkan på den naturliga regleringen av skadeinsekter
mario porcel, SLU

Projektnummer: H1256150 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 oktober 2017

Through this project we intent to provide information on the state of the ecosystem service provided by natural enemies through the regulation of several relevant pests in Swedish apple orchards: The woolly apple aphid (Eriosoma lanigerum), the mussel scale (Lepidosaphes ulmi) and the rosy apple …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress