Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Producera mjölk på bara vall och spannmål - en ekologisk modell som kan vara ekonomiskt lönsam, men passar alla kor?

Status: Avslutat
Projektnummer: H1330241
Kategori: Forskningsprogram | Mjölk
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 6 september 2017
Huvudsökande: Rolf Spörndly
Organisation: SLU
E-postadress: rolf.sporndly@slu.se
Telefon: 018671992
Medsökande: Torsten Eriksson
Medsökande: Kjell Holtenius
Beviljade medel: 2 590 000 SEK

The supply is limited and hte price is high. A feeding ration with only forage and cereal grain would be possible for on-farm production at most organic farms in Sweden. The model has been tested in short-term experiments covering the initial part of the lactation and results indicate lower milk production but also lower feed costs resulting in better or unchanged net. Before the model can be recommended it has to be verified over a full lactation. In this project, cow health, fertility and feed metabolism are monitored by a range of metabolic markers. Differences between individuals in their ability to utilize low protein rations are also investigated. The project will conclude in an evaluation of low protein diets for dairy cows regarding economy, production and health consequences.

Tillgången är begränsad och priset högt på ekologist odlade proteinfodermedel. En övergång till en ekologisk foderstat med kraftfoder som utgörs av endast spannmål i kombination med högkvalitativt vallfoder medför att de flesta ekologiska mjölkproducenter i Sverige kan basera hela sin mjölkproduktion på hemodlat foder. Denna typ av foderstat har i kortare försök visat sig ge en lägre avkastning men även lägre foderkostnader. För att modellen skall kunna rekommenderas behöver den utvärderas i försök över hela laktationen. Därutöver behövs en utvärdering av orsakssambanden bakom utfodringen och produktionsresultaten för att säkerställa att resultaten är hållbara ur hälso- och djurvälfärdssynpunkt. I detta projekt följs djuren en hel laktation, där en rad metaboliska markörer för hälsotillstånd och foderomsättning används. Individskillnader i förmåga att utnyttja lågproteinfoderstater undersöks också. Projektet utmynnar i en ekonomisk, produktionsmässig och djurhälsomässig utvärdering.

Femtioen kor, varav 36 % förstakalvare, av raserna SH och SRB delades i två grupper och utfodrades enligt KRAV antingen vallfoder, spannmål och proteinkoncentrat eller endast av vallfoder och spannmål i en hel laktation. Försöket pågick i två år med ca 25 kor per år. Korna som utfodrades med enbart vall och spannmål producerade 7 % mindre (9 211 resp. 9 882 kg ECM. Skillnaden mellan år var stor (2 % respektive 12 % lägre avkastning). Korna utan koncentrat ökade mindre i vikt under laktationen, hade antydan till lägre dräktighetsresultat och hade lägre celltal. Kor av olika ras eller olika ålder påverkades på liknande sätt så inget samspel förelåg. Med priser för ekologiska produkter var nettot mjölk-foder bättre för foderstaten utan proteinkoncentrat medan den var sämre då priser för konventionella produkter tillämpades.

Försöket motiverades med att vall och spannmål med lätthet kan odlas på flertalet svenska gårdar medan ekologiskt producerat proteinfoder är dyrt och svårt att odla. Femtioen kor valdes ut som en typisk blandbesättning, 29 SRB och 22 SH, 16 förstakalvare och 35 äldre kor. Försöket pågick under två år med ca 25 kor per år. Korna utfodrades under en hel laktation (305 dagar) med fri tillgång på högkvalitativt vallfoder av gräs/klöver, ensilage på vintern och bete på sommaren (3,2 månader). Som kraftfoder fick hälften av korna en blandning av enbart spannmål (havre/korn/vete) och hälften fick samma spannmålsblandning samt ett proteinkoncentrat baserat på ekologisk raps och soja. Tilldelningen av kraftfoder skedde enligt KRAV:s regler. All foderkonsumtion, mjölkavkastningen och levandevikten registrerades dagligen och mjölkanalys gjordes varannan vecka. En gång i månaden hullbedömdes korna och blod- och urinprov togs under de första tre månaderna efter kalvning.
Mjölkavkastningen för hela laktationen blev 9 822 kg ECM för korna som fick vall, spannmål och koncentrat. För korna som bara fick vall och spannmål blev avkastningen 9 211 kg ECM, dvs. 7 % lägre. Båda raserna samt kvigor och äldre djur svarade på samma sätt på utfodringen så man kan inte säga att den passar den ena gruppen av djur bättre än den andra. Som jämförelse var genomsnittsavkastningen 2015 för ekologiska kor i Sverige 9 044 kg ECM.
Fett- och proteinhalten påverkades inte av foderstaten, men de kor som inte fick proteinkoncentrat hade en lägre mjölkurea-halt. Korna utan proteinkoncentrat ökade bara 5 kg under laktationen jämfört med 37 kg för den andra gruppen. Alla kor blev dräktiga men det fanns en tendens till längre tid mellan kalvning och första insemination och dräktighetsgivande insemination för gruppen utan proteinkoncentrat, även om skillnaderna inte var statistiskt säkra.
Blod- och urinproven visade att halten av aminosyran histidin var lägre för korna utan proteinkoncentrat vilket kan vara ett skäl till lägre mjölkavkastning. Proven visade att mikrobproteinproduktionen var lika stor i båda utfodringsgrupperna. Genom den lägre proteinutfodringen ökade djurens kväveeffektivitet, från 31,4 % till 34,8 %.
Det är viktigt att minnas att detta försök bygger på fri tilldelning av ett vallfoder med mycket högt näringsvärde. Särskilt är ett högt energivärde avgörande, då det leder till stort foderintag. En betydelsefull slutsats man kan dra av detta och liknande försök är vidare att mjölkkornas proteinbehov inte tycks vara så stort som man tidigare ansett. I vårt försök höll totalfoderstaterna 13,8 % respektive 16,1 % rp vilket gav vissa skillnader. Eftersom försöket pågick i två år fick vi två olika årsmåner av vallskörden. Första året höll ensilaget 11,4 MJ omsättbar energi och 148 g rp per kg ts, ett nära nog idealt ensilage. Det året blev det heller inga skillnader i mjölkavkastningen. Det andra året var värdena 11,2 MJ och 126 g rp och även spannmålen höll lägre proteinhalt. Det året var det större skillnad i mjölkavkastningen (12 %). Det skulle kunna tyda på att proteinet i vallfodret är viktigt, men i ett liknande försök med endast vallfoder och spannmål provade vi ett vallfoder med mer protein. Vi blandade i en tredjedel ensilage av ren rödklöver men detta påverkade inte mjölkavkastningen. I det försöket kom man dock inte ner under 16 % råprotein i något försöksled. I litteraturen pekar en del försök på att det är först när man kommer under 14 % rp i totalfoderstaten som man får en påtaglig minskning av mjölkproduktionen.
Använder man resultatet i försöket och tillämpar aktuella priser för mjölk och foder kan man beräkna nettot i mjölkintäkt minus foderkostnad. Med priserna för ekologisk produktion i april 2016 blir nettot 1 627 kronor högre per ko och laktation för gruppen med enbart vall och spannmål. Med priserna för konventionell produktion blir nettot emellertid negativt, 667 kronor.

 

Antal träffar i projektbanken: 1528

Utveckling av sortprovning av ensilagemajs, kvalitet och riskmanagement
Mårten Hetta, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1260158 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 10 mars 2017

Forage maize is an important forage type for dairy and beef production. Maize is different from other forages due to its physiology, large number of hybrids with variation in maturity, yield and quality. The turnover of the hybrids is high due to that new hybrids are introduced every year. The …

Läs mer

Rumslig variation i kvävefixering i åkerböna och klövervall inom enskilda fält och på gårdsnivå
Maria Stenberg, SLU

Projektnummer: H0941326 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 3 mars 2017

Hur mycket varierar den symbiotiska fixeringen av kväve i baljväxter inom ett fält? I den här kunskapssammanställningen belyser vi faktorer som påverkar kvävefixering i fält. Mängden fixerat kväve i en gröda kan uppgå till så mycket som 1000 kg N per ha och den variera mycket inom ett fält. Det är …

Läs mer

Har mjölkfettet en hämmande verkan på mjölkfettsyntesen - och hur kan det i så fall utnyttjas i praktiken?
Kerstin Svennersten Sjaunja, SLU

Projektnummer: V1330038 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 mars 2017

The prerequisite for sustainable dairy production is persistent lactation and high yield. The trend is fewer but bigger herds with increasing level of automation, like automatic milking (AM). To increase the efficiency in AM, automatic cluster take off can be done at high milk flow levels and with …

Läs mer

Agroväst Nöt- och lammköttsprogram
Mats Emilson, Agroväst Livsmedel AB

Projektnummer: R--16-62-606 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 23 februari 2017

The overall aim of the Agroväst Beef and Lamb Program is to improve the resource-efficiency and profitability of the Swedish beef and lamb production. Specific objectives of the different projects are
• to study the effect of tall fescue and timothy grass silage harvested at different maturity …

Läs mer

Proteiner i osteochondrose: nøkkelen til hvordan sykdomsprosessen styres og nedarves
Nils Ivar Dolvik, NMBU Veterinærhøgskolen

Projektnummer: H1247099 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 januari 2017

The project aim was to identify proteins that are involved in the control and heritability of osteochondrosis. Four proteins that could potentially be involved had been identified in previous own studies, and during the course of the project, a major genetic study in pigs was completed which …

Läs mer

Snabb och säker diagnos av rödklöverpatogener i jord och rot samt värmebehandling av rödklöverfrö för ökad utsädeskvalitet
Ann-Charlotte Wallenhammar, HS Konsult AB

Projektnummer: H1160210 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 januari 2017

Realtids- PCR teknik utvecklades i projektet för att identifiera och kvantifiera fyra patogener som orsakar rotröta i rödklöver. Sjukdomsutvecklingen hos 18 sorter har undersökts på olika försöksplatser. Vi har visat att Cylindrocarpon destructans troligtvis är den svamp som till störst del orsakar …

Läs mer

Kornas dricksvattenintag som mått på foderkonsumtion, optimal mjölkureahalt och hälsotillstånd
Torsten Eriksson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1330056 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 december 2016

Water intake can be recorded at reasonable cost on dairy farms. There is a strong linear relationship between mineral intake, water intake and milk urea concentration. If dietary mineral content is taken into account, it may be possible to estimate dry matter intake from water consumption. …

Läs mer

Forskning och Innovation Vreta Kluster
Helene Oscarsson, Sankt Kors Fastighetsaktiebolag

Projektnummer: R--16-62-607 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 december 2016

Vreta Kluster aims at supporting projects of the newly developed research- and innovation (R&I) -agenda. During autumn 2015, we have developed project ideas that both meet SLF criteria and are in line with the R&I agenda. The priority projects are:
1. Knowledge compilation and dissemination …

Läs mer

Sykdomskontroll og forbedret dyrevelferd ved hjelp av genetiske markører: En pilotstudie av osteochondrose og Birkelandfraktur hos hest
Gunnar Klemetsdal, Universitetet for miljø og biovitenskap (UMB)

Projektnummer: H1247154 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2012

The project aims to verify our current findings of QTLs with effect on osteochondrosis and Birkelandfracture in the Standarbred trotter. The project triples the sizes of the groups in the genome-wise association studies. The project will serve a basis for international involvement, either to …

Läs mer

Prognos av växtsjukdomar baserad på molekylära metoder och sporfällor
Jonathan Yuen, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1233053 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 december 2016

The goal of this project is to determine the best method for detection of plant pathogens from different types of spore traps, as well as to determine which species are present during different time periods, and to relate the information to disease development in the field. Several pathogens are …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress