Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Producera mjölk på bara vall och spannmål - en ekologisk modell som kan vara ekonomiskt lönsam, men passar alla kor?

Status: Avslutat
Projektnummer: H1330241
Kategori: Forskningsprogram | Mjölk
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 6 september 2017
Huvudsökande: Rolf Spörndly
Organisation: SLU
E-postadress: rolf.sporndly@slu.se
Telefon: 018671992
Medsökande: Torsten Eriksson
Medsökande: Kjell Holtenius
Beviljade medel: 2 590 000 SEK

The supply is limited and hte price is high. A feeding ration with only forage and cereal grain would be possible for on-farm production at most organic farms in Sweden. The model has been tested in short-term experiments covering the initial part of the lactation and results indicate lower milk production but also lower feed costs resulting in better or unchanged net. Before the model can be recommended it has to be verified over a full lactation. In this project, cow health, fertility and feed metabolism are monitored by a range of metabolic markers. Differences between individuals in their ability to utilize low protein rations are also investigated. The project will conclude in an evaluation of low protein diets for dairy cows regarding economy, production and health consequences.

Tillgången är begränsad och priset högt på ekologist odlade proteinfodermedel. En övergång till en ekologisk foderstat med kraftfoder som utgörs av endast spannmål i kombination med högkvalitativt vallfoder medför att de flesta ekologiska mjölkproducenter i Sverige kan basera hela sin mjölkproduktion på hemodlat foder. Denna typ av foderstat har i kortare försök visat sig ge en lägre avkastning men även lägre foderkostnader. För att modellen skall kunna rekommenderas behöver den utvärderas i försök över hela laktationen. Därutöver behövs en utvärdering av orsakssambanden bakom utfodringen och produktionsresultaten för att säkerställa att resultaten är hållbara ur hälso- och djurvälfärdssynpunkt. I detta projekt följs djuren en hel laktation, där en rad metaboliska markörer för hälsotillstånd och foderomsättning används. Individskillnader i förmåga att utnyttja lågproteinfoderstater undersöks också. Projektet utmynnar i en ekonomisk, produktionsmässig och djurhälsomässig utvärdering.

Femtioen kor, varav 36 % förstakalvare, av raserna SH och SRB delades i två grupper och utfodrades enligt KRAV antingen vallfoder, spannmål och proteinkoncentrat eller endast av vallfoder och spannmål i en hel laktation. Försöket pågick i två år med ca 25 kor per år. Korna som utfodrades med enbart vall och spannmål producerade 7 % mindre (9 211 resp. 9 882 kg ECM. Skillnaden mellan år var stor (2 % respektive 12 % lägre avkastning). Korna utan koncentrat ökade mindre i vikt under laktationen, hade antydan till lägre dräktighetsresultat och hade lägre celltal. Kor av olika ras eller olika ålder påverkades på liknande sätt så inget samspel förelåg. Med priser för ekologiska produkter var nettot mjölk-foder bättre för foderstaten utan proteinkoncentrat medan den var sämre då priser för konventionella produkter tillämpades.

Försöket motiverades med att vall och spannmål med lätthet kan odlas på flertalet svenska gårdar medan ekologiskt producerat proteinfoder är dyrt och svårt att odla. Femtioen kor valdes ut som en typisk blandbesättning, 29 SRB och 22 SH, 16 förstakalvare och 35 äldre kor. Försöket pågick under två år med ca 25 kor per år. Korna utfodrades under en hel laktation (305 dagar) med fri tillgång på högkvalitativt vallfoder av gräs/klöver, ensilage på vintern och bete på sommaren (3,2 månader). Som kraftfoder fick hälften av korna en blandning av enbart spannmål (havre/korn/vete) och hälften fick samma spannmålsblandning samt ett proteinkoncentrat baserat på ekologisk raps och soja. Tilldelningen av kraftfoder skedde enligt KRAV:s regler. All foderkonsumtion, mjölkavkastningen och levandevikten registrerades dagligen och mjölkanalys gjordes varannan vecka. En gång i månaden hullbedömdes korna och blod- och urinprov togs under de första tre månaderna efter kalvning.
Mjölkavkastningen för hela laktationen blev 9 822 kg ECM för korna som fick vall, spannmål och koncentrat. För korna som bara fick vall och spannmål blev avkastningen 9 211 kg ECM, dvs. 7 % lägre. Båda raserna samt kvigor och äldre djur svarade på samma sätt på utfodringen så man kan inte säga att den passar den ena gruppen av djur bättre än den andra. Som jämförelse var genomsnittsavkastningen 2015 för ekologiska kor i Sverige 9 044 kg ECM.
Fett- och proteinhalten påverkades inte av foderstaten, men de kor som inte fick proteinkoncentrat hade en lägre mjölkurea-halt. Korna utan proteinkoncentrat ökade bara 5 kg under laktationen jämfört med 37 kg för den andra gruppen. Alla kor blev dräktiga men det fanns en tendens till längre tid mellan kalvning och första insemination och dräktighetsgivande insemination för gruppen utan proteinkoncentrat, även om skillnaderna inte var statistiskt säkra.
Blod- och urinproven visade att halten av aminosyran histidin var lägre för korna utan proteinkoncentrat vilket kan vara ett skäl till lägre mjölkavkastning. Proven visade att mikrobproteinproduktionen var lika stor i båda utfodringsgrupperna. Genom den lägre proteinutfodringen ökade djurens kväveeffektivitet, från 31,4 % till 34,8 %.
Det är viktigt att minnas att detta försök bygger på fri tilldelning av ett vallfoder med mycket högt näringsvärde. Särskilt är ett högt energivärde avgörande, då det leder till stort foderintag. En betydelsefull slutsats man kan dra av detta och liknande försök är vidare att mjölkkornas proteinbehov inte tycks vara så stort som man tidigare ansett. I vårt försök höll totalfoderstaterna 13,8 % respektive 16,1 % rp vilket gav vissa skillnader. Eftersom försöket pågick i två år fick vi två olika årsmåner av vallskörden. Första året höll ensilaget 11,4 MJ omsättbar energi och 148 g rp per kg ts, ett nära nog idealt ensilage. Det året blev det heller inga skillnader i mjölkavkastningen. Det andra året var värdena 11,2 MJ och 126 g rp och även spannmålen höll lägre proteinhalt. Det året var det större skillnad i mjölkavkastningen (12 %). Det skulle kunna tyda på att proteinet i vallfodret är viktigt, men i ett liknande försök med endast vallfoder och spannmål provade vi ett vallfoder med mer protein. Vi blandade i en tredjedel ensilage av ren rödklöver men detta påverkade inte mjölkavkastningen. I det försöket kom man dock inte ner under 16 % råprotein i något försöksled. I litteraturen pekar en del försök på att det är först när man kommer under 14 % rp i totalfoderstaten som man får en påtaglig minskning av mjölkproduktionen.
Använder man resultatet i försöket och tillämpar aktuella priser för mjölk och foder kan man beräkna nettot i mjölkintäkt minus foderkostnad. Med priserna för ekologisk produktion i april 2016 blir nettot 1 627 kronor högre per ko och laktation för gruppen med enbart vall och spannmål. Med priserna för konventionell produktion blir nettot emellertid negativt, 667 kronor.

 

Antal träffar i projektbanken: 1528

Proteinvärdering med vätesulfid
Torsten Eriksson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1330052 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 7 juli 2016

Improvements in nitrogen efficiency in ruminants are needed. Correct feed evaluation is a prerequisite and protein degradation in the rumen is one of the most important factors to consider. This project aims at developing a routine assay for protein degradation in ruminant feeds, where gaseous …

Läs mer

Hur påverkas slaktvikt och skinnkvalitet hos lamm av övernattning på slakteriet?
Katarina Arvidsson, SLU

Projektnummer: H1350229 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 6 juli 2016

An increasing proportion of animals are staying overnight at abattoirs before slaughter. Some studies conclude that lairage after transport allows the animal to rest, regenerate body reserves and reduce the degree of dehydration, while others believe that the lairage environment itself may inhibit …

Läs mer

Framtagning av bladmögelresistenta matpotatissorter för hela Sverige
Ulrika Carlson-Nilsson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1342236 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 6 juli 2016

The project goal is to develop commercially interesting potato cultivars for the whole of Sweden as a combination project together with the excisting plant breeding program at SLU Alnarp. Focus is to develop cultivars with sustainable resistance to late blight and brown rot caused by Phytophthora …

Läs mer

Biologi och teknik för förbättrad markanvändning i potatisodling - Aktörsamverkan för hållbar kunskapsutveckling
Paula Persson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1042201 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 4 juli 2016

Sammanfattning av forskningsprojektet (svenska)
Syftet är att utveckla en långsiktigt fungerande plattform för aktörssamverkan kring potatisforskning mellan
forskare, rådgivare, lantbrukare och andra intressenter. Målet är att gemensamt utveckla en modell för hållbar
kunskap kring effektiv, lönsam …

Läs mer

Biologi och Teknik för förbättrad markanvändning i potatisodling - Aktörsamverkan för hållbar kunskapsutveckling, BoT-A, år 4
Paula Persson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1342225 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 4 juli 2016

The objective is to develop a long-term platform serving as cooperative participation concerning potato research
between scientists, advisors, farmers and industry. The aim is to jointly develop a model for sustainable knowledge
round efficient, profitable and competitive production. Traditional …

Läs mer

Fodereffektiva kor
Pekka Huhtanen, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1230028 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2016

This project represents SLU´s contribution to a Nordic initiative for improved feed efficiency (FE) in dairy production and reduced environmental impact. The concept FE represents how effective nutrients are transformed to animal products. FE has been used a benchmark within poultry, swine and beef …

Läs mer

Billiga jordanalyser oavsett gårdsstorlek med en nationell NIR-databas
Johanna Wetterlind, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333187 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2016

The overall aim with the project is to make good predictions of within-field soil variation to a reasonable cost regardless of farm size. This will be done by constructing a national database with 5000 soils analyzed with near infrared reflectance (NIR) spectroscopy. Such a large database, covering …

Läs mer

Ensilering av grovfoder. Del II - Stoppa varmgången
Rolf Spörndly, SLU

Projektnummer: V1330016 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2016

Spontaneous heating in the silage at opening the silos is the most common problem in feed storage systems at Swedish dairy farms. Large volumes of feed are discarded causing economical loss and feeds in the process of deterioration are a risk to animal health. Yeast is identified as the most …

Läs mer

Genetisk bakgrund till prestationsegenskaper hos svenskt varmblod (SWB)
Sofia Mikko, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1147215 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2016

Treåriga svenska varmblood (SWB)-hästar har traditionellt bedömts på en tiogradig skala men under 2013 infördes istället linjärbedömning. Hästarna bedöms för egenskaper som exteriör, gångarter och hoppförmåga. Denna studie syftade till att hitta genomregioner i kopplade till dessa egenskaper. …

Läs mer

MHC – Centrum av Hästens Immunsystem
Tomas Bergström, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1147283 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2016

MHC-regionen kännetecknas av ett stort antal polymorfa gener med viktiga funktioner i immunsystemet . Den höga graden av variation i MHC-regionen gör sekvensering extremt svårt men skulle kunna lösas genom nya sekvenseringstekniker, s.k. ”next generation sequencing ” (NGS). Resultaten visade att …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress