Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Räkna med vall – ekonomi och miljöeffekter av vall i spannmålsdominerade växtföljder

Status: Avslutat
Projektnummer: H1333202
Kategori: Forskningsprogram | Växtodling
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 30 november 2016
Huvudsökande: Pernilla Tidåker
Organisation: JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik AB
E-postadress: pernilla.tidaker@jti.se
Telefon: ?
Medsökande: Håkan Rosenqvist
Medsökande: Göran Bergkvist
Beviljade medel: 1 450 000 SEK

Grass/clover in crop sequences increases the yield of subsequent crops, decreases nutrient leaching and increases carbon sequestration. However, ley is often substituted with other crops as fodder or as substrate for biogas production. Profitability is a prerequisite for the farmer to introduce grass/clover in the crop sequence.

The aim of the project is to provide decision-support for farmers and stakeholders how economy and environment is affected by the introduction of grass/clover in crop sequences with annual crops. Systems with and without grass/clover are analyzed in three different regions. Profitability in both single crops and crop sequences is addressed and environmental impacts are evaluated in a life cycle perspective. The results will provide information how to include short- and long-term effects of grass/clover, e.g. when cultivating grass/clover as feedstock for biogas production, and highlight synergies and conflicts between profitability and environmental benefits.

Vall i växtföljden ökar avkastningen av efterföljande grödor, minskar växtnäringsläckaget och herbicidanvändningen och ökar kolinlagringen, men vallen väljs allt oftare bort som fodergröda eller som substrat i biogasproduktion. En förutsättning för att det ska vara intressant för lantbrukaren att introducera vall i växtföljden är att lönsamheten förbättras.

Det övergripande syftet med projektet är att beskriva hur ekonomi och miljö påverkas när kortvariga vallar införs i växtföljder med endast ettåriga grödor. I projektet studeras växtföljder med och utan vall i tre olika regioner. Odlingssystemen utvärderas ekonomiskt, och olika miljöaspekter utvärderas ur ett livscykelperspektiv. Resultaten ska ge underlag för att bättre ta hänsyn till vallens kortsiktiga och långsiktiga effekter, till exempel vid odling av vall som substrat för biogasproduktion, och visa på synergier och målkonflikter mellan lönsamhet och miljönytta.

Syftet var att värdesätta vallens effekter i växtföljden vid introduktion av vall i stråsädesdominerade växtföljder. Specifika mål var att visa hur produktionskostnad och lönsamhet, samt energi- och proteinproduktion ändras i tre regioner när vall införs i växtföljder med ettåriga grödor och att utvärdera energianvändning och miljöpåverkan med livscykelanalys när vall för biogasproduktion införs i en spannmålsväxtföljd.
Lönsamheten av att införa vall i växtföljderna ökade mest i Uppland och minst i Skåne. Den förbättrade lönsamheten berodde på att skörden ökade för kvarvarande ettåriga grödor, att mindre lönsamma grödor försvann och att kostnaderna för insatsmedel minskade per ton producerad vara.
Introduktion av vall för biogasproduktion i spannmålsväxtföljd gjorde växtföljden till en nettoleverantör av energi och särskilt blandvall var ett klimatsmart alternativ. Försurande och övergödande utsläpp per ton spannmål ökade dock.

RÄKNA MED VALL

ÖKADE SKÖRDAR MED VALL I VÄXTFÖLJDEN
Vall kan höja skördarna för övriga grödor i växtföljden. I långliggande försök verkar den positiva effekten av vall uppträda redan i första växtföljdsomloppet och ökar sedan inte nämnvärt över tiden. Enligt fältförsök hade baljväxtvallar större effekt på avkastningen första året efter vallen, men andra året hade gräsvallarna i genomsnitt större effekt. Nuvarande riktlinjer anger bara meravkastningen för den gröda som direkt följer efter vallen. I projektet ville vi därför sätta ett värde på blandvallens skördehöjande effekter för andra grödor i växtföljden för att ge ett bättre beslutsstöd om och när vall är intressant att börja odla i slättbygder. I projektet har vi visat hur produktionskostnad och lönsamhet samt energi- och proteinproduktion ändras i tre regioner när vall införs i växtföljder med ettåriga grödor. Vi har också utvärderat energianvändning och miljöpåverkan med livscykelanalys när vall för biogasproduktion införs i en växtföljd med enbart spannmål.

VALLENS VÄRDE FÖR VÄXTFÖLJDEN GÖR DEN LÖNSAM
Kalkylerna gjordes både för enskilda grödor och för hela växtföljder. Den förbättrade lönsamheten berodde på att skördarna ökade för övriga grödor i växtföljden, att de minst lönsamma grödorna försvann och minskade kostnader per ton producerad vara för insatsmedel, som t ex kvävegödsel och bekämpningsmedel. I Skåne har vi antagit en mer varierad växtföljd även utan vall än i Uppland, vilket var en anledning att effekten av att införa vall blev mindre.

ÄVEN TRÄDA KAN VARA EKONOMISKT INTRESSANT
I våra ekonomiska beräkningar utgick vi från ett vallpris på 1,25 kr per kg ts fritt levererat (7 km). I Västra Götaland och Uppland kan även vall som inte skördas förbättra lönsamheten tack vare den positiva effekten som vallen har i växtföljden. Träda kan därför vara ett ekonomiskt intressant alternativ när det inte finns avsättning för vallfoder.

ENERGI- OCH KLIMATVINST
När spannmålproduktion kombineras med vall för biogasproduktion blir växtföljden en nettoleverantör av energi. Vall som biogassubstrat kan vara klimatsmart på flera sätt; fossila bränslen kan ersättas, kolinlagringen ökar och användningen av mineralgödsel kan minska om rötresten återförs till odlingen. Det är dock viktigt att metanutsläppen under processen och hanteringen kan hållas låga. Klövergräsvallar är särskilt intressanta eftersom de kan göra vallen självförsörjande på kväve, levererar kväve till nästkommande års gröda vid vallbrott och dessutom genererar en kväverik rötrest som ersätter mineralgödsel till andra grödor. Utsläpp av försurande och övergödande ämnen per ton spannmål ökar dock.

NYA AVSÄTTNINGSMÖJLIGHETER BEHÖVS
För att öka intresset för vall i slättbygderna behövs avsättningsmöjligheter. Mer vall i mjölk- och nötköttsproduktionen, ökat samarbete mellan djur- och växtodlingsgårdar och vall för produktion av biogas är intressanta möjligheter. På längre sikt kan det bli aktuellt att utvinna koncentrerat protein för enkelmagade djur ur vallbiomassa även om många utmaningar återstår att lösa för att detta ska kunna implementeras i stor skala.

VILL DU VETA MER? LÄS RAPPORTEN FRÅN PROJEKTET:
Tidåker P, Rosenqvist H, Bergkvist G, Gunnarsson C. 2016. Räkna med vall. Hur påverkas ekonomi och miljö när vall införs i spannmålsdominerade växtföljder? JTI-rapport. Lantbruk & Industri nr 445.

 

Antal träffar i projektbanken: 1580

Påverkas hästars återhämtning efter arbete av uppstallningsformen?
Anna Jansson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-194 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

The aim of the proposed project is to examine whether recovery after competition in horses is affected by housing system. Our hypothesis is that horses kept in a housing system where they can move freely in groups recover faster than horses kept in box stalls. We performed such a study in 2015 and, …

Läs mer

Vaccination - ett möjligt alternativ till avmaskning av häst?
Caroline Fossum, SLU

Projektnummer: H-16-47-193 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Resistance against antiparasitic drugs is now an increasing problem. Despite a lot of effortd put on preventive measures, such as egg counting and selective treatments, there is still a need for alternative and sustainable methods that do not result in rapid development of drug resistance. The …

Läs mer

Mot ett miljövänligt svenskt lantbruk
Magdalena Bieroza

Projektnummer: O-16-23-749 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Swedish farmers, advisors, authorities and researchers are working together towards the same goal of Zero Eutrophication by reducing losses of nutrients and sediment from agricultural land to streams, lakes and the Baltic Sea. The Focus on Phosphorus project was carried out to test measures of …

Läs mer

Förbättrad lönsamhet i veteproduktionen genom förbättrad kvävestrategi
Karin Hamnér

Projektnummer: O-16-20-761 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Using split fertilization of nitrogen (N) in wheat production is today well-established to increase protein content and adjust fertilization. However, deep knowledge and understanding of N uptake and remobilization during late stages of crop development are missing. Moreover, while split …

Läs mer

Utökad samhällsekonomisk modell för hästnäringen: Hur konsumtionen varierar över region och hästtyp
Tobias Heldt, Högskolan Dalarna

Projektnummer: H-16-47-195 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

The overall research question for this project can be stated as: How do the regional economic effects of the horse industry look like and how does the horse related consumption differ depending on type of horse? Method wise, interviews and questionnaires are used to collect new data to estimate …

Läs mer

Inverkan av såtidpunkt och utsädesmängd på avkastningen hos aktuella typsorter av höstvete. Forts.
Jannie Hagman

Projektnummer: O-16-20-746 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

In an ongoing project, funded by SLF, examines the effect of sowing time and seed rate on yield. Two field trials were established in autumn 2014 respectively 2015 in Skåne and Östergötland. Now we are looking for funding to expand the project with a third trial year. Two years is too short time to …

Läs mer

Electrical Weed Destroyer (EWD) – ny teknik för mekanisk ogräskontroll
Lars Andersson

Projektnummer: O-16-23-776 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Trädgård
Växtodling

In this one-year project we plan to test the effect of an existing equipment, based on electrostatics, on both annual and perennial weeds. The aim is to evaluate the potential for using the equipment in commercial agricultural and horticultural production. Results will be used as a base for …

Läs mer

Mugg och rasp på dölehästar och nordsvenska brukshästar: förekomst, diagnostik och behandling
Giulio Grandi, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: R-17-47-196 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Pastern-cannon bone dermatitis (PCBD) is a collective name for an inflammation of the skin on the lower parts of horse legs. Breeds with heavy feathered legs especially tend to contract this disease. The aim of this Swedish – Norwegian study is to improve the possibilities of successfully …

Läs mer

Ny ultraljudsmetod för utvärdering av knäleder hos nötkreatur fokuserat på tjurar av köttras
Kerstin Hansson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-17-24-786 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Normal joint function is important for animal welfare as it is a prerequisite for a mobile life without pain. Joint inflammation, often a sequel of osteochondrosis, commonly located in the stifle in beef bulls can have a substantial impact on the fertility of beef sires.
This pilot study aims to …

Läs mer

Halksäkra golv förebygger skador hos nötkreatur; Minskar rillning halkrisken på betonggolv?
Christer Bergsten, SLU

Projektnummer: S-17-24-784 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Slippery floors results in falls and injuries which can be fatal. Moreover, on dairy farms slippery floors impede oestrus behaviour and ease of heat detection and as result cause economical losses due to impaired fertility. Grooving is the most common way to treat concrete floors to reduce …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress