Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Räkna med vall – ekonomi och miljöeffekter av vall i spannmålsdominerade växtföljder

Status: Avslutat
Projektnummer: H1333202
Kategori: Forskningsprogram | Växtodling
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 30 november 2016
Huvudsökande: Pernilla Tidåker
Organisation: JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik AB
E-postadress: pernilla.tidaker@jti.se
Telefon: ?
Medsökande: Håkan Rosenqvist
Medsökande: Göran Bergkvist
Beviljade medel: 1 450 000 SEK

Grass/clover in crop sequences increases the yield of subsequent crops, decreases nutrient leaching and increases carbon sequestration. However, ley is often substituted with other crops as fodder or as substrate for biogas production. Profitability is a prerequisite for the farmer to introduce grass/clover in the crop sequence.

The aim of the project is to provide decision-support for farmers and stakeholders how economy and environment is affected by the introduction of grass/clover in crop sequences with annual crops. Systems with and without grass/clover are analyzed in three different regions. Profitability in both single crops and crop sequences is addressed and environmental impacts are evaluated in a life cycle perspective. The results will provide information how to include short- and long-term effects of grass/clover, e.g. when cultivating grass/clover as feedstock for biogas production, and highlight synergies and conflicts between profitability and environmental benefits.

Vall i växtföljden ökar avkastningen av efterföljande grödor, minskar växtnäringsläckaget och herbicidanvändningen och ökar kolinlagringen, men vallen väljs allt oftare bort som fodergröda eller som substrat i biogasproduktion. En förutsättning för att det ska vara intressant för lantbrukaren att introducera vall i växtföljden är att lönsamheten förbättras.

Det övergripande syftet med projektet är att beskriva hur ekonomi och miljö påverkas när kortvariga vallar införs i växtföljder med endast ettåriga grödor. I projektet studeras växtföljder med och utan vall i tre olika regioner. Odlingssystemen utvärderas ekonomiskt, och olika miljöaspekter utvärderas ur ett livscykelperspektiv. Resultaten ska ge underlag för att bättre ta hänsyn till vallens kortsiktiga och långsiktiga effekter, till exempel vid odling av vall som substrat för biogasproduktion, och visa på synergier och målkonflikter mellan lönsamhet och miljönytta.

Syftet var att värdesätta vallens effekter i växtföljden vid introduktion av vall i stråsädesdominerade växtföljder. Specifika mål var att visa hur produktionskostnad och lönsamhet, samt energi- och proteinproduktion ändras i tre regioner när vall införs i växtföljder med ettåriga grödor och att utvärdera energianvändning och miljöpåverkan med livscykelanalys när vall för biogasproduktion införs i en spannmålsväxtföljd.
Lönsamheten av att införa vall i växtföljderna ökade mest i Uppland och minst i Skåne. Den förbättrade lönsamheten berodde på att skörden ökade för kvarvarande ettåriga grödor, att mindre lönsamma grödor försvann och att kostnaderna för insatsmedel minskade per ton producerad vara.
Introduktion av vall för biogasproduktion i spannmålsväxtföljd gjorde växtföljden till en nettoleverantör av energi och särskilt blandvall var ett klimatsmart alternativ. Försurande och övergödande utsläpp per ton spannmål ökade dock.

RÄKNA MED VALL

ÖKADE SKÖRDAR MED VALL I VÄXTFÖLJDEN
Vall kan höja skördarna för övriga grödor i växtföljden. I långliggande försök verkar den positiva effekten av vall uppträda redan i första växtföljdsomloppet och ökar sedan inte nämnvärt över tiden. Enligt fältförsök hade baljväxtvallar större effekt på avkastningen första året efter vallen, men andra året hade gräsvallarna i genomsnitt större effekt. Nuvarande riktlinjer anger bara meravkastningen för den gröda som direkt följer efter vallen. I projektet ville vi därför sätta ett värde på blandvallens skördehöjande effekter för andra grödor i växtföljden för att ge ett bättre beslutsstöd om och när vall är intressant att börja odla i slättbygder. I projektet har vi visat hur produktionskostnad och lönsamhet samt energi- och proteinproduktion ändras i tre regioner när vall införs i växtföljder med ettåriga grödor. Vi har också utvärderat energianvändning och miljöpåverkan med livscykelanalys när vall för biogasproduktion införs i en växtföljd med enbart spannmål.

VALLENS VÄRDE FÖR VÄXTFÖLJDEN GÖR DEN LÖNSAM
Kalkylerna gjordes både för enskilda grödor och för hela växtföljder. Den förbättrade lönsamheten berodde på att skördarna ökade för övriga grödor i växtföljden, att de minst lönsamma grödorna försvann och minskade kostnader per ton producerad vara för insatsmedel, som t ex kvävegödsel och bekämpningsmedel. I Skåne har vi antagit en mer varierad växtföljd även utan vall än i Uppland, vilket var en anledning att effekten av att införa vall blev mindre.

ÄVEN TRÄDA KAN VARA EKONOMISKT INTRESSANT
I våra ekonomiska beräkningar utgick vi från ett vallpris på 1,25 kr per kg ts fritt levererat (7 km). I Västra Götaland och Uppland kan även vall som inte skördas förbättra lönsamheten tack vare den positiva effekten som vallen har i växtföljden. Träda kan därför vara ett ekonomiskt intressant alternativ när det inte finns avsättning för vallfoder.

ENERGI- OCH KLIMATVINST
När spannmålproduktion kombineras med vall för biogasproduktion blir växtföljden en nettoleverantör av energi. Vall som biogassubstrat kan vara klimatsmart på flera sätt; fossila bränslen kan ersättas, kolinlagringen ökar och användningen av mineralgödsel kan minska om rötresten återförs till odlingen. Det är dock viktigt att metanutsläppen under processen och hanteringen kan hållas låga. Klövergräsvallar är särskilt intressanta eftersom de kan göra vallen självförsörjande på kväve, levererar kväve till nästkommande års gröda vid vallbrott och dessutom genererar en kväverik rötrest som ersätter mineralgödsel till andra grödor. Utsläpp av försurande och övergödande ämnen per ton spannmål ökar dock.

NYA AVSÄTTNINGSMÖJLIGHETER BEHÖVS
För att öka intresset för vall i slättbygderna behövs avsättningsmöjligheter. Mer vall i mjölk- och nötköttsproduktionen, ökat samarbete mellan djur- och växtodlingsgårdar och vall för produktion av biogas är intressanta möjligheter. På längre sikt kan det bli aktuellt att utvinna koncentrerat protein för enkelmagade djur ur vallbiomassa även om många utmaningar återstår att lösa för att detta ska kunna implementeras i stor skala.

VILL DU VETA MER? LÄS RAPPORTEN FRÅN PROJEKTET:
Tidåker P, Rosenqvist H, Bergkvist G, Gunnarsson C. 2016. Räkna med vall. Hur påverkas ekonomi och miljö när vall införs i spannmålsdominerade växtföljder? JTI-rapport. Lantbruk & Industri nr 445.

 

Antal träffar i projektbanken: 1580

Karbohydrater i gres og grovfôr til hest - Den gode, den onde og den grusomme
Rasmus Bovbjerg Jensen, NMBU - Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-17-47-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Grass for grazing or forage production contains variable amounts of carbohydrates, which often are described as the good (fiber), the bad (sugar) and the ugly (fructans) in relation to prevention, and development of diseases like insulin resistance and laminitis. There is a large variation in …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Bakbenshälta hos häst - varför är den så svår att se och hur kan vi bli bättre?
Elin Hernlund, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-17-47-304 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Correct assessment of hind limb lameness is a challenge, also for most experienced vets. This causes incorrect diagnoses and faulty treatment interventions which lead to unnecessary suffering for the horses and an unnecessary financial burden for owners and insurance companies. The aim of this …

Läs mer

Hälta eller lateralitet: när är en rörelseasymmetri betydelsefull?
Marie Rhodin, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-17-47-286 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Motor laterality, such as left or right-handedness, is a well-known asymmetric phenomenon in both humans and animals, incl. horses. Concurrently, lameness caused by orthopaedic injury is a common cause for asymmetry. In our study of riding horses in training, 73 % had motion asymmetries, warranting …

Läs mer

Ingen hov ingen häst? - En studie om hovkvalité, prestation och hälsa hos travhästar.
Lena Holm, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-17-47-299 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Competing unshod is an important issue for the Swedish harness industry. There is a general opinion that performance may increase significantly but it does not always work. The reason for failure may be disturbed locomotion “balance” of the horse or due to pain from the hooves. This is obviously …

Läs mer

Objektiv gangartsanalyse og halthetsutredning av islandshest
Eli Hendrickson, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-17-47-303 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Icelandic horses are increasingly popular in Sweden and Norway. Their strength lies in their unique gaits, however, in lame horses this trait becomes a weakness. Evaluating not only lameness but also the leg of origin for lameness in any gait other than trot is exceptionally challenging. Today, we …

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN NY PROFYLAKTISK METOD FÖR ATT MINSKA LIDANDET HOS HÄSTAR MED SOMMAREKSEM
Rickard Ignell, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU

Projektnummer: H-17-47-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Insect bite hypersensitivity (IBH) associated with Culicoides biting midges is the most common allergic skin disease in
horses, seriously reducing welfare of affected horses. The main symptom is severe pruritus, with risk of self-infected
open wounds. The choice for treatment and prevention of this …

Läs mer

Digitaliserad grisproduktion: Hur långt har vi kommit och hur går vi vidare?
Lisa Blix Germundsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-991 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Project aims: - Provide information and improve knowledge about influence of management strategies in pig production systems on farmers’ daily work efficiency.
- Provide information and improve knowledge about data-related infrastructure on farm-level and opportunities for data-exchange between …

Läs mer

Uppskatta vallens avkastning och näringsinnehåll genom spektral teknik
Margareta Emanuelson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-989 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The objective is to develop remote sensing methods to estimate forage nutrition and yield in the field in Northern Sweden. Field and lab measurements on grass-legume mixtures will be conducted from June 2018 to December 2019. At sampling time, drones flight with multispectral cameras, …

Läs mer

Digitalt fjäderfästall för utvärdering och förbättring av stallklimat
Helene Oscarsson, Vreta Kluster AB

Projektnummer: R-18-62-990 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

One of the biggest challenges for farmers in the poultry industry is to achieve and maintain a good climate in the stable. A non-functioning climatic environment adversely affects animal health and production as well as the work environment. Hence, there are many actors who work hard to try to …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress