Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Räkna med vall – ekonomi och miljöeffekter av vall i spannmålsdominerade växtföljder

Status: Avslutat
Projektnummer: H1333202
Kategori: Forskningsprogram | Växtodling
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 30 november 2016
Huvudsökande: Pernilla Tidåker
Organisation: JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik AB
E-postadress: pernilla.tidaker@jti.se
Telefon: ?
Medsökande: Håkan Rosenqvist
Medsökande: Göran Bergkvist
Beviljade medel: 1 450 000 SEK

Grass/clover in crop sequences increases the yield of subsequent crops, decreases nutrient leaching and increases carbon sequestration. However, ley is often substituted with other crops as fodder or as substrate for biogas production. Profitability is a prerequisite for the farmer to introduce grass/clover in the crop sequence.

The aim of the project is to provide decision-support for farmers and stakeholders how economy and environment is affected by the introduction of grass/clover in crop sequences with annual crops. Systems with and without grass/clover are analyzed in three different regions. Profitability in both single crops and crop sequences is addressed and environmental impacts are evaluated in a life cycle perspective. The results will provide information how to include short- and long-term effects of grass/clover, e.g. when cultivating grass/clover as feedstock for biogas production, and highlight synergies and conflicts between profitability and environmental benefits.

Vall i växtföljden ökar avkastningen av efterföljande grödor, minskar växtnäringsläckaget och herbicidanvändningen och ökar kolinlagringen, men vallen väljs allt oftare bort som fodergröda eller som substrat i biogasproduktion. En förutsättning för att det ska vara intressant för lantbrukaren att introducera vall i växtföljden är att lönsamheten förbättras.

Det övergripande syftet med projektet är att beskriva hur ekonomi och miljö påverkas när kortvariga vallar införs i växtföljder med endast ettåriga grödor. I projektet studeras växtföljder med och utan vall i tre olika regioner. Odlingssystemen utvärderas ekonomiskt, och olika miljöaspekter utvärderas ur ett livscykelperspektiv. Resultaten ska ge underlag för att bättre ta hänsyn till vallens kortsiktiga och långsiktiga effekter, till exempel vid odling av vall som substrat för biogasproduktion, och visa på synergier och målkonflikter mellan lönsamhet och miljönytta.

Syftet var att värdesätta vallens effekter i växtföljden vid introduktion av vall i stråsädesdominerade växtföljder. Specifika mål var att visa hur produktionskostnad och lönsamhet, samt energi- och proteinproduktion ändras i tre regioner när vall införs i växtföljder med ettåriga grödor och att utvärdera energianvändning och miljöpåverkan med livscykelanalys när vall för biogasproduktion införs i en spannmålsväxtföljd.
Lönsamheten av att införa vall i växtföljderna ökade mest i Uppland och minst i Skåne. Den förbättrade lönsamheten berodde på att skörden ökade för kvarvarande ettåriga grödor, att mindre lönsamma grödor försvann och att kostnaderna för insatsmedel minskade per ton producerad vara.
Introduktion av vall för biogasproduktion i spannmålsväxtföljd gjorde växtföljden till en nettoleverantör av energi och särskilt blandvall var ett klimatsmart alternativ. Försurande och övergödande utsläpp per ton spannmål ökade dock.

RÄKNA MED VALL

ÖKADE SKÖRDAR MED VALL I VÄXTFÖLJDEN
Vall kan höja skördarna för övriga grödor i växtföljden. I långliggande försök verkar den positiva effekten av vall uppträda redan i första växtföljdsomloppet och ökar sedan inte nämnvärt över tiden. Enligt fältförsök hade baljväxtvallar större effekt på avkastningen första året efter vallen, men andra året hade gräsvallarna i genomsnitt större effekt. Nuvarande riktlinjer anger bara meravkastningen för den gröda som direkt följer efter vallen. I projektet ville vi därför sätta ett värde på blandvallens skördehöjande effekter för andra grödor i växtföljden för att ge ett bättre beslutsstöd om och när vall är intressant att börja odla i slättbygder. I projektet har vi visat hur produktionskostnad och lönsamhet samt energi- och proteinproduktion ändras i tre regioner när vall införs i växtföljder med ettåriga grödor. Vi har också utvärderat energianvändning och miljöpåverkan med livscykelanalys när vall för biogasproduktion införs i en växtföljd med enbart spannmål.

VALLENS VÄRDE FÖR VÄXTFÖLJDEN GÖR DEN LÖNSAM
Kalkylerna gjordes både för enskilda grödor och för hela växtföljder. Den förbättrade lönsamheten berodde på att skördarna ökade för övriga grödor i växtföljden, att de minst lönsamma grödorna försvann och minskade kostnader per ton producerad vara för insatsmedel, som t ex kvävegödsel och bekämpningsmedel. I Skåne har vi antagit en mer varierad växtföljd även utan vall än i Uppland, vilket var en anledning att effekten av att införa vall blev mindre.

ÄVEN TRÄDA KAN VARA EKONOMISKT INTRESSANT
I våra ekonomiska beräkningar utgick vi från ett vallpris på 1,25 kr per kg ts fritt levererat (7 km). I Västra Götaland och Uppland kan även vall som inte skördas förbättra lönsamheten tack vare den positiva effekten som vallen har i växtföljden. Träda kan därför vara ett ekonomiskt intressant alternativ när det inte finns avsättning för vallfoder.

ENERGI- OCH KLIMATVINST
När spannmålproduktion kombineras med vall för biogasproduktion blir växtföljden en nettoleverantör av energi. Vall som biogassubstrat kan vara klimatsmart på flera sätt; fossila bränslen kan ersättas, kolinlagringen ökar och användningen av mineralgödsel kan minska om rötresten återförs till odlingen. Det är dock viktigt att metanutsläppen under processen och hanteringen kan hållas låga. Klövergräsvallar är särskilt intressanta eftersom de kan göra vallen självförsörjande på kväve, levererar kväve till nästkommande års gröda vid vallbrott och dessutom genererar en kväverik rötrest som ersätter mineralgödsel till andra grödor. Utsläpp av försurande och övergödande ämnen per ton spannmål ökar dock.

NYA AVSÄTTNINGSMÖJLIGHETER BEHÖVS
För att öka intresset för vall i slättbygderna behövs avsättningsmöjligheter. Mer vall i mjölk- och nötköttsproduktionen, ökat samarbete mellan djur- och växtodlingsgårdar och vall för produktion av biogas är intressanta möjligheter. På längre sikt kan det bli aktuellt att utvinna koncentrerat protein för enkelmagade djur ur vallbiomassa även om många utmaningar återstår att lösa för att detta ska kunna implementeras i stor skala.

VILL DU VETA MER? LÄS RAPPORTEN FRÅN PROJEKTET:
Tidåker P, Rosenqvist H, Bergkvist G, Gunnarsson C. 2016. Räkna med vall. Hur påverkas ekonomi och miljö när vall införs i spannmålsdominerade växtföljder? JTI-rapport. Lantbruk & Industri nr 445.

 

Antal träffar i projektbanken: 1580

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2017
Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapets förbund

Projektnummer: S-16-60-619 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 februari 2018

A safe and well documented decisionmaking is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this …

Läs mer

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2017
Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapets förbund

Projektnummer: S-16-60-624 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 14 februari 2018

A safe and well documented decisionmaking is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this …

Läs mer

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2017
Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapets förbund

Projektnummer: S-16-60-620 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 14 februari 2018

A safe and well documented decisionmaking is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this …

Läs mer

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2017
Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapets förbund

Projektnummer: S-16-60-622 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 februari 2018

A safe and well documented decisionmaking is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this …

Läs mer

Ökad produktivitet i växtföljden genom kalkning – effekt på sockerbetor
Åsa Olsson, Nordic Beet Research foundation

Projektnummer: H1344085 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 11 februari 2018

Liming has in a recent study at NBR showed to be an important tool to increase the productivity of sugar beet also on soils with sufficient pH. The aim of this project is to verify the results in sugar beet and to further elucidate the factors involved in the yield increase. Several factors, e g …

Läs mer

Nya rön om kalkning för högre skördar i sockerbetor
Åsa Olsson, Nordic Beet Research foundation

Projektnummer: H1344057 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 11 februari 2018

Recent results from research at NBR indicate that application of lime on soils with a pH higher than 7,0 increases sugar yield significantly. In this proposed project we want to go further and investigate the long-term effects of lime in the existing field experiments. An important question is …

Läs mer

Kompensatoriska hältmekanismer hos kliniskt halta hästar- är hästen halt på ett eller flera ben?
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-14-47-013 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 7 februari 2018

The veterinarian evaluates the motion pattern of the horse visually to decide which limb is lame. When a horse unloads a limb due to pain a compensatory lameness can be seen in another limb which can be interpreted as lameness by mistake. This could be a very big problem if the wrong limb is …

Läs mer

Effektivt utnyttjande av flytgödsel och rötrest – on-lineanalys av gödselkvalitén som möjliggör anpassad gödsling
Bo Stenberg, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333211 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 januari 2018

The objective of the project is on-line measurement of the nutrient content in sludge and bioslurry by near infrared spectroscopy, either during deployment or during loading of the spreader. It is also an objective to recommend which is the best of these options by deriving the variation at the …

Läs mer

Kortare sintid – inverkan på mjölkavkastning, djurhälsa och fertilitet samt mjölkens sammanfattning och kvalitet
Kjell Holtenius, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1130087 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 25 januari 2018

Sintiden är viktig för kons hälsa och prestationer under den kommande laktationen. I detta projekt har vi undersökt om det är fördelaktigt att minska sintiden från 8 veckor ned till 4 veckor. I ett försök med 77 mjölkkor, som representerade de två i Sverige dominerande raserna Svensk Holstein …

Läs mer

Rörelseasymmetrier i ridhästpopulationen - biologisk variation eller hälta?
Marie Rhodin, SLU

Projektnummer: H1347029 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 januari 2018

Many horses in regular training/competing have an asymmetric motion pattern to a similar degree as horses examined for lameness. To what extent these asymmetries are caused by pain is unknown and might be a potential welfare problem for the horse. The aim is to investigate movement asymmetries in …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress