Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Räkna med vall – ekonomi och miljöeffekter av vall i spannmålsdominerade växtföljder

Status: Avslutat
Projektnummer: H1333202
Kategori: Forskningsprogram | Växtodling
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 30 november 2016
Huvudsökande: Pernilla Tidåker
Organisation: JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik AB
E-postadress: pernilla.tidaker@jti.se
Telefon: ?
Medsökande: Håkan Rosenqvist
Medsökande: Göran Bergkvist
Beviljade medel: 1 450 000 SEK

Grass/clover in crop sequences increases the yield of subsequent crops, decreases nutrient leaching and increases carbon sequestration. However, ley is often substituted with other crops as fodder or as substrate for biogas production. Profitability is a prerequisite for the farmer to introduce grass/clover in the crop sequence.

The aim of the project is to provide decision-support for farmers and stakeholders how economy and environment is affected by the introduction of grass/clover in crop sequences with annual crops. Systems with and without grass/clover are analyzed in three different regions. Profitability in both single crops and crop sequences is addressed and environmental impacts are evaluated in a life cycle perspective. The results will provide information how to include short- and long-term effects of grass/clover, e.g. when cultivating grass/clover as feedstock for biogas production, and highlight synergies and conflicts between profitability and environmental benefits.

Vall i växtföljden ökar avkastningen av efterföljande grödor, minskar växtnäringsläckaget och herbicidanvändningen och ökar kolinlagringen, men vallen väljs allt oftare bort som fodergröda eller som substrat i biogasproduktion. En förutsättning för att det ska vara intressant för lantbrukaren att introducera vall i växtföljden är att lönsamheten förbättras.

Det övergripande syftet med projektet är att beskriva hur ekonomi och miljö påverkas när kortvariga vallar införs i växtföljder med endast ettåriga grödor. I projektet studeras växtföljder med och utan vall i tre olika regioner. Odlingssystemen utvärderas ekonomiskt, och olika miljöaspekter utvärderas ur ett livscykelperspektiv. Resultaten ska ge underlag för att bättre ta hänsyn till vallens kortsiktiga och långsiktiga effekter, till exempel vid odling av vall som substrat för biogasproduktion, och visa på synergier och målkonflikter mellan lönsamhet och miljönytta.

Syftet var att värdesätta vallens effekter i växtföljden vid introduktion av vall i stråsädesdominerade växtföljder. Specifika mål var att visa hur produktionskostnad och lönsamhet, samt energi- och proteinproduktion ändras i tre regioner när vall införs i växtföljder med ettåriga grödor och att utvärdera energianvändning och miljöpåverkan med livscykelanalys när vall för biogasproduktion införs i en spannmålsväxtföljd.
Lönsamheten av att införa vall i växtföljderna ökade mest i Uppland och minst i Skåne. Den förbättrade lönsamheten berodde på att skörden ökade för kvarvarande ettåriga grödor, att mindre lönsamma grödor försvann och att kostnaderna för insatsmedel minskade per ton producerad vara.
Introduktion av vall för biogasproduktion i spannmålsväxtföljd gjorde växtföljden till en nettoleverantör av energi och särskilt blandvall var ett klimatsmart alternativ. Försurande och övergödande utsläpp per ton spannmål ökade dock.

RÄKNA MED VALL

ÖKADE SKÖRDAR MED VALL I VÄXTFÖLJDEN
Vall kan höja skördarna för övriga grödor i växtföljden. I långliggande försök verkar den positiva effekten av vall uppträda redan i första växtföljdsomloppet och ökar sedan inte nämnvärt över tiden. Enligt fältförsök hade baljväxtvallar större effekt på avkastningen första året efter vallen, men andra året hade gräsvallarna i genomsnitt större effekt. Nuvarande riktlinjer anger bara meravkastningen för den gröda som direkt följer efter vallen. I projektet ville vi därför sätta ett värde på blandvallens skördehöjande effekter för andra grödor i växtföljden för att ge ett bättre beslutsstöd om och när vall är intressant att börja odla i slättbygder. I projektet har vi visat hur produktionskostnad och lönsamhet samt energi- och proteinproduktion ändras i tre regioner när vall införs i växtföljder med ettåriga grödor. Vi har också utvärderat energianvändning och miljöpåverkan med livscykelanalys när vall för biogasproduktion införs i en växtföljd med enbart spannmål.

VALLENS VÄRDE FÖR VÄXTFÖLJDEN GÖR DEN LÖNSAM
Kalkylerna gjordes både för enskilda grödor och för hela växtföljder. Den förbättrade lönsamheten berodde på att skördarna ökade för övriga grödor i växtföljden, att de minst lönsamma grödorna försvann och minskade kostnader per ton producerad vara för insatsmedel, som t ex kvävegödsel och bekämpningsmedel. I Skåne har vi antagit en mer varierad växtföljd även utan vall än i Uppland, vilket var en anledning att effekten av att införa vall blev mindre.

ÄVEN TRÄDA KAN VARA EKONOMISKT INTRESSANT
I våra ekonomiska beräkningar utgick vi från ett vallpris på 1,25 kr per kg ts fritt levererat (7 km). I Västra Götaland och Uppland kan även vall som inte skördas förbättra lönsamheten tack vare den positiva effekten som vallen har i växtföljden. Träda kan därför vara ett ekonomiskt intressant alternativ när det inte finns avsättning för vallfoder.

ENERGI- OCH KLIMATVINST
När spannmålproduktion kombineras med vall för biogasproduktion blir växtföljden en nettoleverantör av energi. Vall som biogassubstrat kan vara klimatsmart på flera sätt; fossila bränslen kan ersättas, kolinlagringen ökar och användningen av mineralgödsel kan minska om rötresten återförs till odlingen. Det är dock viktigt att metanutsläppen under processen och hanteringen kan hållas låga. Klövergräsvallar är särskilt intressanta eftersom de kan göra vallen självförsörjande på kväve, levererar kväve till nästkommande års gröda vid vallbrott och dessutom genererar en kväverik rötrest som ersätter mineralgödsel till andra grödor. Utsläpp av försurande och övergödande ämnen per ton spannmål ökar dock.

NYA AVSÄTTNINGSMÖJLIGHETER BEHÖVS
För att öka intresset för vall i slättbygderna behövs avsättningsmöjligheter. Mer vall i mjölk- och nötköttsproduktionen, ökat samarbete mellan djur- och växtodlingsgårdar och vall för produktion av biogas är intressanta möjligheter. På längre sikt kan det bli aktuellt att utvinna koncentrerat protein för enkelmagade djur ur vallbiomassa även om många utmaningar återstår att lösa för att detta ska kunna implementeras i stor skala.

VILL DU VETA MER? LÄS RAPPORTEN FRÅN PROJEKTET:
Tidåker P, Rosenqvist H, Bergkvist G, Gunnarsson C. 2016. Räkna med vall. Hur påverkas ekonomi och miljö när vall införs i spannmålsdominerade växtföljder? JTI-rapport. Lantbruk & Industri nr 445.

 

Antal träffar i projektbanken: 1528

Regional jordbruksforskning för norra Sverige (RJN)
Torkel Ekman, SLU

Projektnummer: R--16-62-605 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 december 2016

Within Agricultural research for Northern Sweden (RJN) farmers organisations/companies and SLU has cooperated since 1996. The agreement has been renewed every third year since 1996 and a revised agreement is now ready that covers 2016-2017. With this application we seek cofounding for 2016. Funding …

Läs mer

Basfinansiering av den regionala försöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2016
Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet

Projektnummer: R-16-60-603 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 december 2016

A safe and well documented decisionmaking is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this …

Läs mer

Bekämpningsstrategier för hållbar produktion av jordgubbar i substrat
Lisa Germundsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R--16-62-608 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 14 december 2016

The project aims to contribute to increased profitability, competitiveness and growth within berry cultivation, by developing effective control strategies for the sustainable production of strawberries in substrate. Substrate cultivation in tunnel is approved for better growth and higher yield than …

Läs mer

Arbetsolycksfall i jord- och skogsbruk 2013. Utvärdering av sektorns kraftsamling.
Stefan Pinzke, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1346223 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 december 2016

The aim is to perform a questionnaire and interview survey regarding injuries in agriculture and forestry
during 2013 to gain actual statistics as base for both preventive measures and evaluation of implemented
measures. The project is a repetition of the corresponding study performed in 2005.
A …

Läs mer

Förbättrad precision vid applicering av växtskyddsmedel i fruktodlingar
Klara Löfkvist, JTI

Projektnummer: S-15-56-595 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 9 december 2016

Safe and environmentally sound application of pesticides in orchards is a prerequisite for continued Swedish fruit production. More and more chemical, biological and physical pesticides have user conditions and drift reducing techniques have to be used during application. How these techniques shall …

Läs mer

Räkna med vall – ekonomi och miljöeffekter av vall i spannmålsdominerade växtföljder
Pernilla Tidåker, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik AB

Projektnummer: H1333202 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 november 2016

Grass/clover in crop sequences increases the yield of subsequent crops, decreases nutrient leaching and increases carbon sequestration. However, ley is often substituted with other crops as fodder or as substrate for biogas production. Profitability is a prerequisite for the farmer to introduce …

Läs mer

Drivkrafter för lönsam grisproduktion i Sverige
Helena Hansson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1146009 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 25 november 2016

Det övergripande syftet var att presentera en plan över hur lantbruksföretag med grisproduktion kan använda sina resurser bättre, öka sina intäkter och bli mer lönsamma. Vi gjorde detta genom tre delstudier där vi undersökte olika aspekter av lönsamhet och resurseffektivitet. Bakgrunden till …

Läs mer

Spridningsvägar för kemiska bekämpningsmedel till ytvatten
Jenny Kreuger, SLU

Projektnummer: H1133108 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 oktober 2016

Det finns fortfarande kunskapsluckor i Sverige kring vilka/vilken av de olika transportvägarna för bekämpningsmedel till vattendragen som har störst betydelse. Förbättrade kunskaper är nödvändiga för att identifiera och implementera lämpliga och kostnadseffektiva motåtgärder. I den här studien …

Läs mer

Epidemiologi och kontroll av vetedvärgvirus
Anders Kvarnheden, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1133221 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 september 2016

Vetedvärgsjuka är ett återkommande problem, och för att hålla sjukdomen under kontroll är det viktigt med förbättrade kunskaper om dess epidemiologi och tillförlitliga prognoser. I projektet har vi kunnat bekräfta att rajgräs utgör en potentiell smittkälla för vetedvärgvirus (WDV) som orsakar …

Läs mer

Mer närodlat och lägre kväve-emission genom sänkt proteininnehåll i fodret och utnyttjande av slaktgrisars förmåga till kompensatorisk tillväxt
Leif Göransson, SLU

Projektnummer: H1250010 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 september 2016

In modern pig production profitability, meat quality, animal welfare and low nitrogen-emission are highly valued. The amino acid requirements of slaughter pigs, except for the first limiting ones, are not very well investigated and accordingly high safety margins for protein are applied. Our first …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress