Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Risk för härsken smak i mjölk ökar - kan vigöra något åt det?

Status: Avslutat
Projektnummer: V1130059
Kategori: Forskningsprogram | Mjölk
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 13 juni 2016
Huvudsökande: Mikko Griinari
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: mikko.griinari@slu.se
Telefon: 018 676062
Beviljade medel: 1 150 000 SEK

Syftet med projektet var att undersöka effekten av att byta ur palmolja i kraftfoder till mjölkkor mot rapsolja på mjölkens benägenhet att utveckla härsken smak vid olika mjölkningsfrekvens. Detta undersöktes i två utfodringsförsök där mjölkens fettsyrasammansättning, halten av fria fettsyror i mjölk och mjölkfettglobulernas storlek utvärderades. I det första försöket uppstod problem med utfodringen som gör resultaten osäkra. Det andra försöket visade att risken för härsken smak i mjölk inte påverkades negativt av att byta ut palmolja i kraftfoder mot rapsolja vid 4% fetthalt i kraftfodret. Det var dessutom ingen skillnad mellan palmolja och rapsolja med avseende på risken för härsken smak i mjölken när mjölkningsfrekvensen höjdes från två till fyra gånger per dag. Ett av försöksfodren tog slut innan sista provtagningen i försöket och det har därför körts om. Analyserna från detta beräknas avslutas under våren 2015 och kommer att ge ytterligare kunskap.

Mjölkfett är ett viktigt inslag i många olika mjölkprodukter men även i andra livsmedel och det är ofta avgörande för mejerier att mjölkfettet är stabilt för olika tillverkningsprocesser. Vissa skötselfaktorer kan göra fettet mindre stabilt och mer utsatt för enzymatisk nedbrytning av mjölkfettet till glycerol och fria fettsyror, så kallad lipolys. I samband med lipolys finns risk att mjölkfettet utvecklar härsken smak vilket innebär ett stort problem framförallt för konsumtionsmjölk. Risken för lipolys påverkas av många faktorer, bland annat fodrets sammansättning. I foder till svenska mjölkkor används idag en betydande del fettprodukter från oljepalm. Dessa importeras och oljepalmodlingen är kritiserad på grund av miljöhänsyn. Det skulle därför vara en fördel att istället kunna använda lokalt producerade fettråvaror.
Man har sett de senaste åren att problemen med härsken smak i mjölk är högre i besättningar där korna mjölkas automatiskt än i besättningar som mjölkar i grop. Det finns flera skillnader mellan gropmjölkning och automatisk mjölkning som kan ha betydelse för mjölkfettets stabilitet. Dels är mjölkningsintervallen för enskilda kor ofta oregelbundna i automatisk mjölkning och det skulle kunna påverka mjölkbildningsprocessen och skapa variation i det mjölkfett som bildas. Det är också möjligt att automatisk mjölkning med högre mjölkningsfrekvens leder till att mindre volym mjölk töms ur juvret vid varje mjölkning, vilket innebär risk mer hårdhänt hantering av mjölken som kan skada mjlökfettkulorna. Det finns också skillnader i utformningen av mjölkledningarna från mjölkgrop och automatiska mjölkningsstationer som kan ha betydelse för mjölkfettets stabilitet.
Syftet med detta forskningsprojekt var att undersöka om mjölkfettets stabilitet ändras om man byter ut palmolja mot rapsolja i kraftfoder till mjölkkor. Två försök utfördes. I det första testades en ren form av de fettsyror som särskilt karakteriserar palmolja och rapsolja, palmitinsyra respektive stearinsyra. Försöket var lovande men det uppstod tyvärr problem med utfodringen under försöket sm gör att resultaten är osäkra. I det andra försöket jämfördes kraftfoder utan fettillsats med ett kraftfoder med 4% tillsats av palmolja och ett med 4% rapsolja. Kraftfodren utvärderades med avseende på mjölkens fettsyrasammansättning, halten av fria fettsyror i mjölk och mjölkfettkulornas storlek när korna mjölkades två och fyra gånger per dygn. Försöket utfördes med jämna mjölkningsintervall i en automatiserad mjölkningskarusell.
Totalt inkluderades 30 mjölkkor i mittlaktation, jämnt fördelade på raserna Svensk Holstein Svensk Röd. Foderintag och mjölkproduktion registrerades dagligen under hela försöksperioden, som varade i fem veckor. Mjölkprover samlades in under två dagar, vid morgon- och kvällsmjölkning, tre gånger inom loppet av dessa fem veckor. Sista provtagningen skedde efter fem dygn av ökad mjölkningsfrekvens där mjölkprover togs fyra gånger per dag. Efter denna provtagning skulle korna ha återgått till lägre mjölkningsfrekvens igen för att det skulle vara möjligt att särskilja effekten av högre mjölkningsfrekvens från effekten av laktationsstadium och även se om återgången till lägre mjölkningsfrekvens skulle ha några specifika effekter på mjölkfettets stabilitet. Dessvärre tog ett av försöksfodren slut innan de sista proverna togs och försöket har därför körts om. Resultaten från andra gången försöket utfördes beräknas bli klara under våren 2015 och kommer att bidra med ytterligare kunskap.
De prover som togs i det först utförda försöket är analyserade med avseende på mjölkens sammansättning, mjölkfettets sammansättning, halten fria fettsyror i mjölk och mjölkfettkulornas storlek. Resultaten visar att mjölkfettets stabilitet inte påverkas av att man byter ut palmolja mot rapsolja i kraftfoder med 4% fettillsats. Detta är mycket positivt eftersom det innebär att svensk mjlökproduktion skulle kunna minska sitt beroende av importerade palmoljeprodukter.

 

Antal träffar i projektbanken: 1528

Samband mellan groddbränna och frilevande nematoder
Maria Viketoft, SLU

Projektnummer: H1142045 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2016

Interaktionen mellan potatisplanta, svampen Rhizoctonia solani och frilevande växtätande nematoder undersöktes i en serie krukförsök i syfte att identifiera interaktionen och förstå orsakssambanden för dålig uppkomst. Potatisplantorna fick tydliga skador av båda organismerna och tillväxten …

Läs mer

Vilken effekt har fånggrödor, skörderester, mineral- och stallgödsel på skördepotential och mullförråd i marken?
Thomas Kätterer, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1233013 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 juni 2016

The effect of catch crops, management of crop residues, mineral fertilizers and manure on crop production, soil fertility and soil carbon stocks over time will be quantified. This assessment will improve the tools used in agricultural extension work, as well as in lifecycle analysis and greenhouse …

Läs mer

Biovärdering - Är biologiska bekämpningsmedel från utländska marknader användbara som alternativa bekämpningsmetoder mot växtsjukdomar i Sverige?
Margareta Hökeberg, Svenska Lantmännen

Projektnummer: V1133033 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 juni 2016

Svensk växtodling har idag få bekämpningsmedel mot flera allvarliga växtsjukdomar. Tillgången har minskat bl a genom att flera produkter fasats ut i och med de skärpta reglerna i EUs växtskyddsmedelsförordning. Vi ville därför undersöka om biologiska bekämpningsprodukter som finns på marknaden i …

Läs mer

Biovärdering - är biologiska bekämpningsmedel från utländska marknader användbara mot svenska växtsjukdomar?
Margareta Hökeberg, Svenska Lantmännen

Projektnummer: H0956299 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 juni 2016

Svensk trädgårdsodling har idag få bekämpningsmedel mot flera allvarliga växtsjukdomar, delvis pga av en begränsad inhemsk marknad. Tillgången har minskat bl a genom att flera produkter fasats ut i och med de skärpta reglerna i EUs växtskyddsmedelsförordning. Vi ville därför undersöka om biologiska …

Läs mer

Risk för härsken smak i mjölk ökar - kan vigöra något åt det?
Mikko Griinari, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1130059 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 juni 2016

Syftet med projektet var att undersöka effekten av att byta ur palmolja i kraftfoder till mjölkkor mot rapsolja på mjölkens benägenhet att utveckla härsken smak vid olika mjölkningsfrekvens. Detta undersöktes i två utfodringsförsök där mjölkens fettsyrasammansättning, halten av fria fettsyror i …

Läs mer

Inverkan av stallgödsel och rajgräsfånggröda på betcystnematoden
Ann-Charlotte Wallenhammar, HS Konsult AB

Projektnummer: H1144237 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 4 juni 2016

Stallgödselns effekt på betcystnematoden (BCN) mättes i tre fältförsök och ett krukförsök sådda med vårvete. Försöken behandlades med svinflyt, nötflyt resp. NPK-gödsel före sådd. Jordprover togs ut och populationstäthet av BCN analyserades för varje behandling på våren, före sådd och …

Läs mer

Säkrare avelsvärdering och effektivare urval av avelsdjur med hjälp av genomisk selektion för Svensk Röd Boskap
Freddy Fikse, SLU

Projektnummer: V0930071 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juni 2016

Projektets syfte var att utarbeta och utvärdera en ny biometrisk metod för att kunna bedriva genomisk selektion inom SRB-rasen. Metoden innebär att man använder DNA-markörer för avelsvärdering, vilket möjliggör tidigt urval av avelsdjur (så snart man kan ta DNA-prov). Att slå samman …

Läs mer

Ensilering av grovfoder. Del I - Minskade förluster
Rolf Spörndly, SLU

Projektnummer: V1230024 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 maj 2016

The application is a part of a bigger campaign at the department with the goal to restrict the losses that occur when ensiling roughages. The invisible losses in bunker silos are above 20 % of the feed. When heating occur even more is discarded. In the project we will investigate the differences in …

Läs mer

Energi- och kostnadseffektiv reningsgrad för biogas vid användning i traktorer
Gunnar Larsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1340051 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 2 maj 2016

Especially for farm plants high upgrading costs result in biogas rarely being an option as fuel for farm tractors, despite the advantages this fuel may have on agriculture in general. However, it is likely that the tractors would work at least equally well if the gas was less purified, reducing the …

Läs mer

Effekt av Genetisk och Fenotypisk Variation i Puccinia striiformis på gulrostens epidemiologi i Sverige
Jonathan Yuen, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1133036 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 april 2016

Puccinia striiformis causes yellow rust on grasses including wheat, rye, and triticale. Samples of the pathogen were taken in 2012 (353 total) and 2015 (162) and analysed with microsatellite markers (15 in 2012 and 16 in 2015). Race analyses were also undertaken on samples from the same fields in …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress