Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Risk för härsken smak i mjölk ökar - kan vigöra något åt det?

Status: Avslutat
Projektnummer: V1130059
Kategori: Forskningsprogram | Mjölk
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 13 juni 2016
Huvudsökande: Mikko Griinari
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: mikko.griinari@slu.se
Telefon: 018 676062
Beviljade medel: 1 150 000 SEK

Syftet med projektet var att undersöka effekten av att byta ur palmolja i kraftfoder till mjölkkor mot rapsolja på mjölkens benägenhet att utveckla härsken smak vid olika mjölkningsfrekvens. Detta undersöktes i två utfodringsförsök där mjölkens fettsyrasammansättning, halten av fria fettsyror i mjölk och mjölkfettglobulernas storlek utvärderades. I det första försöket uppstod problem med utfodringen som gör resultaten osäkra. Det andra försöket visade att risken för härsken smak i mjölk inte påverkades negativt av att byta ut palmolja i kraftfoder mot rapsolja vid 4% fetthalt i kraftfodret. Det var dessutom ingen skillnad mellan palmolja och rapsolja med avseende på risken för härsken smak i mjölken när mjölkningsfrekvensen höjdes från två till fyra gånger per dag. Ett av försöksfodren tog slut innan sista provtagningen i försöket och det har därför körts om. Analyserna från detta beräknas avslutas under våren 2015 och kommer att ge ytterligare kunskap.

Mjölkfett är ett viktigt inslag i många olika mjölkprodukter men även i andra livsmedel och det är ofta avgörande för mejerier att mjölkfettet är stabilt för olika tillverkningsprocesser. Vissa skötselfaktorer kan göra fettet mindre stabilt och mer utsatt för enzymatisk nedbrytning av mjölkfettet till glycerol och fria fettsyror, så kallad lipolys. I samband med lipolys finns risk att mjölkfettet utvecklar härsken smak vilket innebär ett stort problem framförallt för konsumtionsmjölk. Risken för lipolys påverkas av många faktorer, bland annat fodrets sammansättning. I foder till svenska mjölkkor används idag en betydande del fettprodukter från oljepalm. Dessa importeras och oljepalmodlingen är kritiserad på grund av miljöhänsyn. Det skulle därför vara en fördel att istället kunna använda lokalt producerade fettråvaror.
Man har sett de senaste åren att problemen med härsken smak i mjölk är högre i besättningar där korna mjölkas automatiskt än i besättningar som mjölkar i grop. Det finns flera skillnader mellan gropmjölkning och automatisk mjölkning som kan ha betydelse för mjölkfettets stabilitet. Dels är mjölkningsintervallen för enskilda kor ofta oregelbundna i automatisk mjölkning och det skulle kunna påverka mjölkbildningsprocessen och skapa variation i det mjölkfett som bildas. Det är också möjligt att automatisk mjölkning med högre mjölkningsfrekvens leder till att mindre volym mjölk töms ur juvret vid varje mjölkning, vilket innebär risk mer hårdhänt hantering av mjölken som kan skada mjlökfettkulorna. Det finns också skillnader i utformningen av mjölkledningarna från mjölkgrop och automatiska mjölkningsstationer som kan ha betydelse för mjölkfettets stabilitet.
Syftet med detta forskningsprojekt var att undersöka om mjölkfettets stabilitet ändras om man byter ut palmolja mot rapsolja i kraftfoder till mjölkkor. Två försök utfördes. I det första testades en ren form av de fettsyror som särskilt karakteriserar palmolja och rapsolja, palmitinsyra respektive stearinsyra. Försöket var lovande men det uppstod tyvärr problem med utfodringen under försöket sm gör att resultaten är osäkra. I det andra försöket jämfördes kraftfoder utan fettillsats med ett kraftfoder med 4% tillsats av palmolja och ett med 4% rapsolja. Kraftfodren utvärderades med avseende på mjölkens fettsyrasammansättning, halten av fria fettsyror i mjölk och mjölkfettkulornas storlek när korna mjölkades två och fyra gånger per dygn. Försöket utfördes med jämna mjölkningsintervall i en automatiserad mjölkningskarusell.
Totalt inkluderades 30 mjölkkor i mittlaktation, jämnt fördelade på raserna Svensk Holstein Svensk Röd. Foderintag och mjölkproduktion registrerades dagligen under hela försöksperioden, som varade i fem veckor. Mjölkprover samlades in under två dagar, vid morgon- och kvällsmjölkning, tre gånger inom loppet av dessa fem veckor. Sista provtagningen skedde efter fem dygn av ökad mjölkningsfrekvens där mjölkprover togs fyra gånger per dag. Efter denna provtagning skulle korna ha återgått till lägre mjölkningsfrekvens igen för att det skulle vara möjligt att särskilja effekten av högre mjölkningsfrekvens från effekten av laktationsstadium och även se om återgången till lägre mjölkningsfrekvens skulle ha några specifika effekter på mjölkfettets stabilitet. Dessvärre tog ett av försöksfodren slut innan de sista proverna togs och försöket har därför körts om. Resultaten från andra gången försöket utfördes beräknas bli klara under våren 2015 och kommer att bidra med ytterligare kunskap.
De prover som togs i det först utförda försöket är analyserade med avseende på mjölkens sammansättning, mjölkfettets sammansättning, halten fria fettsyror i mjölk och mjölkfettkulornas storlek. Resultaten visar att mjölkfettets stabilitet inte påverkas av att man byter ut palmolja mot rapsolja i kraftfoder med 4% fettillsats. Detta är mycket positivt eftersom det innebär att svensk mjlökproduktion skulle kunna minska sitt beroende av importerade palmoljeprodukter.

 

Antal träffar i projektbanken: 1580

Tekniska och ekonomiska förutsättningar för koncentrering av flytgödsel på gårdsnivå
Erik Sindhöj, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik AB

Projektnummer: H1346155 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 mars 2016

Liquid manure contains valuable nutrients, but high water contents and low nutrient concentrations increases the cost of storage, transport and spreading so that its value becomes negative even when spreading only a few kilometers from the farm center. Technology that reduces slurry volume and …

Läs mer

Det tidiga immunsvaret mot nötkreaturens lungmask, Dictyocaulus viviparus
Anna Lundén, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1330011 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 mars 2016

The cattle lungworm, Dictyocaulus viviparus, can cause severe disease in grazing animals. Since problems caused by the infection tend to increase in both young and adult cattle, new control methods are needed. Repeated infections induce protective immunity, but the mechanisms involved are poorly …

Läs mer

Pollinering i jordbruksgrödor
Riccardo Bommarco, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1133010 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 mars 2016

Vi undersökte insektspollineringens betydelse för höstrapsskörden i två typer av experiment, ett landskapsexperiment i Sverige och ett burförsök i Italien. Vi såg att skörden ökade med 11 % när honungsbin placerades ut i skånska höstrapsfält, men bara i linjesorter. I motsats till förväntningen att …

Läs mer

'Biologisk leddbehandling' - cytokinprofil i Autolog Kondisjonert Serum (AKS)
Cathrine Fjordbakk, Norges veterinærhøgskole

Projektnummer: H1247030 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 mars 2016

Autologous Conditioned Serum (ACS) is a new form for therapy for joint disease commonly used in equine practice. ACS is derived from the patient’s own blood, by stimulating leukocytes into producing anti-inflammatory cytokines and growth factors. The resultant cytokine-rich serum is injected into …

Läs mer

Lantbruket som fjärrvärmeproducent – möjliga affärsmodeller, tekniska system och miljönytta vid ett införande av tredjepartstillträde (TPA)
Cecilia Sundberg, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1140229 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 14 mars 2016

I projektet undersöktes olika sätt för lantbruksföretag att leverera värme till fjärrvärmenät ägda av andra. Ny lagstiftning har förbättrat förutsättningarna för detta, även om den nya lagstiftningen inte blev så fördelaktig som ursprungligen föreslogs. Leverans av värme från förbränning av …

Läs mer

Upptag och fastläggning av fosfor i långliggande kalk- och fosforförsök: kalkning som produktions- och miljöåtgärd
Magnus Simonsson, SLU

Projektnummer: H1133140 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 februari 2016

Kalkning med produkter som innehåller släckt kalk tillämpas ofta för att minska förlusten av fosfor (P) till ytvatten med jordpartiklar som eroderats från jordbruksmark. Fyra svenska långliggande fältförsök med olika kalk- och P-gödselgivor utvärderades för att bedöma om kalkning kan hämma …

Läs mer

Förekomst och påverkan av Verticillium och Rhizomania på sockerbetor i Sverige
Åsa Olsson, Nordic Beet Research foundation

Projektnummer: H1144056 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 februari 2016

Vissnesjuka i sockerbetor undersöktes under åren 2012-2014. Plantor, jord och svampisolat från 152 sockerbetsfält analyserades med molekylär och traditionell teknik. Analys på rotprov från biotest och på vissnande blast i fält med qPCR visade att 13 % av provytorna var infekterade med Verticillium …

Läs mer

Agrovästs Nöt- och Lammköttsprogram
Mats Emilson, Agroväst Livsmedel AB

Projektnummer: R-15-62-368 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 februari 2016

Agroväst is since 1992 one of the driving forces within the Swedish agriculture in terms of the Triple Helix. With well developed forms of collaboration between different stakeholders, we conduct extensive research and development programs

The overall aim of the Agroväst Beef and Lamb Program is …

Läs mer

Kartläggning av tarmhälsa hos ekologisk kyckling och effekt av vaccination mot koccidios
Desiree Jansson, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: H1343216 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 18 februari 2016

Coccidiosis is often considered as one of the major constrainst against increased Swedish organic chicken farming because preventive use of in feed coccidiostats is prohibited in organic production. Coccidia are single-celled intestinal parasites and their reproduction in the intestinal mucosa is …

Läs mer

Klimatrobusta odlingssystem med radhackning mot rot- och fröogräs i stråsäd
Per Ståhl, Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Projektnummer: H1160130 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 januari 2016

Projektet genomförde 20 fältförsök i två serier, ”raduppbyggnad” och ”tistelbekämpning”, för att utveckla odlingstekniken i vårvete och höstvete på 25 och 50 cm radavstånd. Cameleon, användes för sådd och radhackning. En breddning av såraden (12 cm band eller dubbelrad) ökade skörden jämfört med …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress