Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Risk för härsken smak i mjölk ökar - kan vigöra något åt det?

Status: Avslutat
Projektnummer: V1130059
Kategori: Forskningsprogram | Mjölk
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 13 juni 2016
Huvudsökande: Mikko Griinari
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: mikko.griinari@slu.se
Telefon: 018 676062
Beviljade medel: 1 150 000 SEK

Syftet med projektet var att undersöka effekten av att byta ur palmolja i kraftfoder till mjölkkor mot rapsolja på mjölkens benägenhet att utveckla härsken smak vid olika mjölkningsfrekvens. Detta undersöktes i två utfodringsförsök där mjölkens fettsyrasammansättning, halten av fria fettsyror i mjölk och mjölkfettglobulernas storlek utvärderades. I det första försöket uppstod problem med utfodringen som gör resultaten osäkra. Det andra försöket visade att risken för härsken smak i mjölk inte påverkades negativt av att byta ut palmolja i kraftfoder mot rapsolja vid 4% fetthalt i kraftfodret. Det var dessutom ingen skillnad mellan palmolja och rapsolja med avseende på risken för härsken smak i mjölken när mjölkningsfrekvensen höjdes från två till fyra gånger per dag. Ett av försöksfodren tog slut innan sista provtagningen i försöket och det har därför körts om. Analyserna från detta beräknas avslutas under våren 2015 och kommer att ge ytterligare kunskap.

Mjölkfett är ett viktigt inslag i många olika mjölkprodukter men även i andra livsmedel och det är ofta avgörande för mejerier att mjölkfettet är stabilt för olika tillverkningsprocesser. Vissa skötselfaktorer kan göra fettet mindre stabilt och mer utsatt för enzymatisk nedbrytning av mjölkfettet till glycerol och fria fettsyror, så kallad lipolys. I samband med lipolys finns risk att mjölkfettet utvecklar härsken smak vilket innebär ett stort problem framförallt för konsumtionsmjölk. Risken för lipolys påverkas av många faktorer, bland annat fodrets sammansättning. I foder till svenska mjölkkor används idag en betydande del fettprodukter från oljepalm. Dessa importeras och oljepalmodlingen är kritiserad på grund av miljöhänsyn. Det skulle därför vara en fördel att istället kunna använda lokalt producerade fettråvaror.
Man har sett de senaste åren att problemen med härsken smak i mjölk är högre i besättningar där korna mjölkas automatiskt än i besättningar som mjölkar i grop. Det finns flera skillnader mellan gropmjölkning och automatisk mjölkning som kan ha betydelse för mjölkfettets stabilitet. Dels är mjölkningsintervallen för enskilda kor ofta oregelbundna i automatisk mjölkning och det skulle kunna påverka mjölkbildningsprocessen och skapa variation i det mjölkfett som bildas. Det är också möjligt att automatisk mjölkning med högre mjölkningsfrekvens leder till att mindre volym mjölk töms ur juvret vid varje mjölkning, vilket innebär risk mer hårdhänt hantering av mjölken som kan skada mjlökfettkulorna. Det finns också skillnader i utformningen av mjölkledningarna från mjölkgrop och automatiska mjölkningsstationer som kan ha betydelse för mjölkfettets stabilitet.
Syftet med detta forskningsprojekt var att undersöka om mjölkfettets stabilitet ändras om man byter ut palmolja mot rapsolja i kraftfoder till mjölkkor. Två försök utfördes. I det första testades en ren form av de fettsyror som särskilt karakteriserar palmolja och rapsolja, palmitinsyra respektive stearinsyra. Försöket var lovande men det uppstod tyvärr problem med utfodringen under försöket sm gör att resultaten är osäkra. I det andra försöket jämfördes kraftfoder utan fettillsats med ett kraftfoder med 4% tillsats av palmolja och ett med 4% rapsolja. Kraftfodren utvärderades med avseende på mjölkens fettsyrasammansättning, halten av fria fettsyror i mjölk och mjölkfettkulornas storlek när korna mjölkades två och fyra gånger per dygn. Försöket utfördes med jämna mjölkningsintervall i en automatiserad mjölkningskarusell.
Totalt inkluderades 30 mjölkkor i mittlaktation, jämnt fördelade på raserna Svensk Holstein Svensk Röd. Foderintag och mjölkproduktion registrerades dagligen under hela försöksperioden, som varade i fem veckor. Mjölkprover samlades in under två dagar, vid morgon- och kvällsmjölkning, tre gånger inom loppet av dessa fem veckor. Sista provtagningen skedde efter fem dygn av ökad mjölkningsfrekvens där mjölkprover togs fyra gånger per dag. Efter denna provtagning skulle korna ha återgått till lägre mjölkningsfrekvens igen för att det skulle vara möjligt att särskilja effekten av högre mjölkningsfrekvens från effekten av laktationsstadium och även se om återgången till lägre mjölkningsfrekvens skulle ha några specifika effekter på mjölkfettets stabilitet. Dessvärre tog ett av försöksfodren slut innan de sista proverna togs och försöket har därför körts om. Resultaten från andra gången försöket utfördes beräknas bli klara under våren 2015 och kommer att bidra med ytterligare kunskap.
De prover som togs i det först utförda försöket är analyserade med avseende på mjölkens sammansättning, mjölkfettets sammansättning, halten fria fettsyror i mjölk och mjölkfettkulornas storlek. Resultaten visar att mjölkfettets stabilitet inte påverkas av att man byter ut palmolja mot rapsolja i kraftfoder med 4% fettillsats. Detta är mycket positivt eftersom det innebär att svensk mjlökproduktion skulle kunna minska sitt beroende av importerade palmoljeprodukter.

 

Antal träffar i projektbanken: 1567

Automatiska registreringar för ökad djurhälsa och djurvälfärd hos betesdjur
Mats Emilson, Agroväst Livsmedel AB

Projektnummer: R-18-62-992 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Global livestock production must be intensified to meet the demand from a growing human population. However, this must not be at the expense of reduced animal health and deteriorated animal welfare. Infection with parasitic worms of ruminants is a major constraint on an efficient pasture-based …

Läs mer

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2018
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-17-60-789 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

A safe and well documented decision making is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this …

Läs mer

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2018
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-17-60-790 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

A safe and well documented decision making is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this …

Läs mer

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2018
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-17-60-791 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

A safe and well documented decision making is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this …

Läs mer

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2018
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-17-60-792 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

A safe and well documented decision making is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this …

Läs mer

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2018
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-17-60-793 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

A safe and well documented decision making is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this …

Läs mer

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2018
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-17-60-794 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

A safe and well documented decision making is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this …

Läs mer

Förbättrad lönsamhet i veteproduktionen genom förbättrad kvävestrategi
Karin Hamnér

Projektnummer: O-16-20-761 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Using split fertilization of nitrogen (N) in wheat production is today well-established to increase protein content and adjust fertilization. However, deep knowledge and understanding of N uptake and remobilization during late stages of crop development are missing. Moreover, while split …

Läs mer

Utökad samhällsekonomisk modell för hästnäringen: Hur konsumtionen varierar över region och hästtyp
Tobias Heldt, Högskolan Dalarna

Projektnummer: H-16-47-195 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

The overall research question for this project can be stated as: How do the regional economic effects of the horse industry look like and how does the horse related consumption differ depending on type of horse? Method wise, interviews and questionnaires are used to collect new data to estimate …

Läs mer

Inverkan av såtidpunkt och utsädesmängd på avkastningen hos aktuella typsorter av höstvete. Forts.
Jannie Hagman

Projektnummer: O-16-20-746 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

In an ongoing project, funded by SLF, examines the effect of sowing time and seed rate on yield. Two field trials were established in autumn 2014 respectively 2015 in Skåne and Östergötland. Now we are looking for funding to expand the project with a third trial year. Two years is too short time to …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress