Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Risk för härsken smak i mjölk ökar - kan vigöra något åt det?

Status: Avslutat
Projektnummer: V1130059
Kategori: Forskningsprogram | Mjölk
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 13 juni 2016
Huvudsökande: Mikko Griinari
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: mikko.griinari@slu.se
Telefon: 018 676062
Beviljade medel: 1 150 000 SEK

Syftet med projektet var att undersöka effekten av att byta ur palmolja i kraftfoder till mjölkkor mot rapsolja på mjölkens benägenhet att utveckla härsken smak vid olika mjölkningsfrekvens. Detta undersöktes i två utfodringsförsök där mjölkens fettsyrasammansättning, halten av fria fettsyror i mjölk och mjölkfettglobulernas storlek utvärderades. I det första försöket uppstod problem med utfodringen som gör resultaten osäkra. Det andra försöket visade att risken för härsken smak i mjölk inte påverkades negativt av att byta ut palmolja i kraftfoder mot rapsolja vid 4% fetthalt i kraftfodret. Det var dessutom ingen skillnad mellan palmolja och rapsolja med avseende på risken för härsken smak i mjölken när mjölkningsfrekvensen höjdes från två till fyra gånger per dag. Ett av försöksfodren tog slut innan sista provtagningen i försöket och det har därför körts om. Analyserna från detta beräknas avslutas under våren 2015 och kommer att ge ytterligare kunskap.

Mjölkfett är ett viktigt inslag i många olika mjölkprodukter men även i andra livsmedel och det är ofta avgörande för mejerier att mjölkfettet är stabilt för olika tillverkningsprocesser. Vissa skötselfaktorer kan göra fettet mindre stabilt och mer utsatt för enzymatisk nedbrytning av mjölkfettet till glycerol och fria fettsyror, så kallad lipolys. I samband med lipolys finns risk att mjölkfettet utvecklar härsken smak vilket innebär ett stort problem framförallt för konsumtionsmjölk. Risken för lipolys påverkas av många faktorer, bland annat fodrets sammansättning. I foder till svenska mjölkkor används idag en betydande del fettprodukter från oljepalm. Dessa importeras och oljepalmodlingen är kritiserad på grund av miljöhänsyn. Det skulle därför vara en fördel att istället kunna använda lokalt producerade fettråvaror.
Man har sett de senaste åren att problemen med härsken smak i mjölk är högre i besättningar där korna mjölkas automatiskt än i besättningar som mjölkar i grop. Det finns flera skillnader mellan gropmjölkning och automatisk mjölkning som kan ha betydelse för mjölkfettets stabilitet. Dels är mjölkningsintervallen för enskilda kor ofta oregelbundna i automatisk mjölkning och det skulle kunna påverka mjölkbildningsprocessen och skapa variation i det mjölkfett som bildas. Det är också möjligt att automatisk mjölkning med högre mjölkningsfrekvens leder till att mindre volym mjölk töms ur juvret vid varje mjölkning, vilket innebär risk mer hårdhänt hantering av mjölken som kan skada mjlökfettkulorna. Det finns också skillnader i utformningen av mjölkledningarna från mjölkgrop och automatiska mjölkningsstationer som kan ha betydelse för mjölkfettets stabilitet.
Syftet med detta forskningsprojekt var att undersöka om mjölkfettets stabilitet ändras om man byter ut palmolja mot rapsolja i kraftfoder till mjölkkor. Två försök utfördes. I det första testades en ren form av de fettsyror som särskilt karakteriserar palmolja och rapsolja, palmitinsyra respektive stearinsyra. Försöket var lovande men det uppstod tyvärr problem med utfodringen under försöket sm gör att resultaten är osäkra. I det andra försöket jämfördes kraftfoder utan fettillsats med ett kraftfoder med 4% tillsats av palmolja och ett med 4% rapsolja. Kraftfodren utvärderades med avseende på mjölkens fettsyrasammansättning, halten av fria fettsyror i mjölk och mjölkfettkulornas storlek när korna mjölkades två och fyra gånger per dygn. Försöket utfördes med jämna mjölkningsintervall i en automatiserad mjölkningskarusell.
Totalt inkluderades 30 mjölkkor i mittlaktation, jämnt fördelade på raserna Svensk Holstein Svensk Röd. Foderintag och mjölkproduktion registrerades dagligen under hela försöksperioden, som varade i fem veckor. Mjölkprover samlades in under två dagar, vid morgon- och kvällsmjölkning, tre gånger inom loppet av dessa fem veckor. Sista provtagningen skedde efter fem dygn av ökad mjölkningsfrekvens där mjölkprover togs fyra gånger per dag. Efter denna provtagning skulle korna ha återgått till lägre mjölkningsfrekvens igen för att det skulle vara möjligt att särskilja effekten av högre mjölkningsfrekvens från effekten av laktationsstadium och även se om återgången till lägre mjölkningsfrekvens skulle ha några specifika effekter på mjölkfettets stabilitet. Dessvärre tog ett av försöksfodren slut innan de sista proverna togs och försöket har därför körts om. Resultaten från andra gången försöket utfördes beräknas bli klara under våren 2015 och kommer att bidra med ytterligare kunskap.
De prover som togs i det först utförda försöket är analyserade med avseende på mjölkens sammansättning, mjölkfettets sammansättning, halten fria fettsyror i mjölk och mjölkfettkulornas storlek. Resultaten visar att mjölkfettets stabilitet inte påverkas av att man byter ut palmolja mot rapsolja i kraftfoder med 4% fettillsats. Detta är mycket positivt eftersom det innebär att svensk mjlökproduktion skulle kunna minska sitt beroende av importerade palmoljeprodukter.

 

Antal träffar i projektbanken: 1580

Karbohydrater i gres og grovfôr til hest - Den gode, den onde og den grusomme
Rasmus Bovbjerg Jensen, NMBU - Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-17-47-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Grass for grazing or forage production contains variable amounts of carbohydrates, which often are described as the good (fiber), the bad (sugar) and the ugly (fructans) in relation to prevention, and development of diseases like insulin resistance and laminitis. There is a large variation in …

Läs mer

Bakbenshälta hos häst - varför är den så svår att se och hur kan vi bli bättre?
Elin Hernlund, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-17-47-304 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Correct assessment of hind limb lameness is a challenge, also for most experienced vets. This causes incorrect diagnoses and faulty treatment interventions which lead to unnecessary suffering for the horses and an unnecessary financial burden for owners and insurance companies. The aim of this …

Läs mer

Hälta eller lateralitet: när är en rörelseasymmetri betydelsefull?
Marie Rhodin, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-17-47-286 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Motor laterality, such as left or right-handedness, is a well-known asymmetric phenomenon in both humans and animals, incl. horses. Concurrently, lameness caused by orthopaedic injury is a common cause for asymmetry. In our study of riding horses in training, 73 % had motion asymmetries, warranting …

Läs mer

Ingen hov ingen häst? - En studie om hovkvalité, prestation och hälsa hos travhästar.
Lena Holm, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-17-47-299 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Competing unshod is an important issue for the Swedish harness industry. There is a general opinion that performance may increase significantly but it does not always work. The reason for failure may be disturbed locomotion “balance” of the horse or due to pain from the hooves. This is obviously …

Läs mer

Objektiv gangartsanalyse og halthetsutredning av islandshest
Eli Hendrickson, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-17-47-303 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Icelandic horses are increasingly popular in Sweden and Norway. Their strength lies in their unique gaits, however, in lame horses this trait becomes a weakness. Evaluating not only lameness but also the leg of origin for lameness in any gait other than trot is exceptionally challenging. Today, we …

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN NY PROFYLAKTISK METOD FÖR ATT MINSKA LIDANDET HOS HÄSTAR MED SOMMAREKSEM
Rickard Ignell, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU

Projektnummer: H-17-47-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Insect bite hypersensitivity (IBH) associated with Culicoides biting midges is the most common allergic skin disease in
horses, seriously reducing welfare of affected horses. The main symptom is severe pruritus, with risk of self-infected
open wounds. The choice for treatment and prevention of this …

Läs mer

Digitaliserad grisproduktion: Hur långt har vi kommit och hur går vi vidare?
Lisa Blix Germundsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-991 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Project aims: - Provide information and improve knowledge about influence of management strategies in pig production systems on farmers’ daily work efficiency.
- Provide information and improve knowledge about data-related infrastructure on farm-level and opportunities for data-exchange between …

Läs mer

Ny teknik för grobarhetsbedömning av spannmål
Thomas Börjesson

Projektnummer: O-15-20-576 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Växtodling

In this project we intend to study different methods to objectively monitor the germination of seeds. In the project we will both study cereal seeds and malting barley. The methods that we intend to compare are isothermal calorimetry and two image analysis systems. One of the systems is well …

Läs mer

Electrical Weed Destroyer (EWD) – ny teknik för mekanisk ogräskontroll
Lars Andersson

Projektnummer: O-16-23-776 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Trädgård
Växtodling

In this one-year project we plan to test the effect of an existing equipment, based on electrostatics, on both annual and perennial weeds. The aim is to evaluate the potential for using the equipment in commercial agricultural and horticultural production. Results will be used as a base for …

Läs mer

Mugg och rasp på dölehästar och nordsvenska brukshästar: förekomst, diagnostik och behandling
Giulio Grandi, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: R-17-47-196 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Pastern-cannon bone dermatitis (PCBD) is a collective name for an inflammation of the skin on the lower parts of horse legs. Breeds with heavy feathered legs especially tend to contract this disease. The aim of this Swedish – Norwegian study is to improve the possibilities of successfully …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress