Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Risk för härsken smak i mjölk ökar - kan vigöra något åt det?

Status: Avslutat
Projektnummer: V1130059
Kategori: Forskningsprogram | Mjölk
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 13 juni 2016
Huvudsökande: Mikko Griinari
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: mikko.griinari@slu.se
Telefon: 018 676062
Beviljade medel: 1 150 000 SEK

Syftet med projektet var att undersöka effekten av att byta ur palmolja i kraftfoder till mjölkkor mot rapsolja på mjölkens benägenhet att utveckla härsken smak vid olika mjölkningsfrekvens. Detta undersöktes i två utfodringsförsök där mjölkens fettsyrasammansättning, halten av fria fettsyror i mjölk och mjölkfettglobulernas storlek utvärderades. I det första försöket uppstod problem med utfodringen som gör resultaten osäkra. Det andra försöket visade att risken för härsken smak i mjölk inte påverkades negativt av att byta ut palmolja i kraftfoder mot rapsolja vid 4% fetthalt i kraftfodret. Det var dessutom ingen skillnad mellan palmolja och rapsolja med avseende på risken för härsken smak i mjölken när mjölkningsfrekvensen höjdes från två till fyra gånger per dag. Ett av försöksfodren tog slut innan sista provtagningen i försöket och det har därför körts om. Analyserna från detta beräknas avslutas under våren 2015 och kommer att ge ytterligare kunskap.

Mjölkfett är ett viktigt inslag i många olika mjölkprodukter men även i andra livsmedel och det är ofta avgörande för mejerier att mjölkfettet är stabilt för olika tillverkningsprocesser. Vissa skötselfaktorer kan göra fettet mindre stabilt och mer utsatt för enzymatisk nedbrytning av mjölkfettet till glycerol och fria fettsyror, så kallad lipolys. I samband med lipolys finns risk att mjölkfettet utvecklar härsken smak vilket innebär ett stort problem framförallt för konsumtionsmjölk. Risken för lipolys påverkas av många faktorer, bland annat fodrets sammansättning. I foder till svenska mjölkkor används idag en betydande del fettprodukter från oljepalm. Dessa importeras och oljepalmodlingen är kritiserad på grund av miljöhänsyn. Det skulle därför vara en fördel att istället kunna använda lokalt producerade fettråvaror.
Man har sett de senaste åren att problemen med härsken smak i mjölk är högre i besättningar där korna mjölkas automatiskt än i besättningar som mjölkar i grop. Det finns flera skillnader mellan gropmjölkning och automatisk mjölkning som kan ha betydelse för mjölkfettets stabilitet. Dels är mjölkningsintervallen för enskilda kor ofta oregelbundna i automatisk mjölkning och det skulle kunna påverka mjölkbildningsprocessen och skapa variation i det mjölkfett som bildas. Det är också möjligt att automatisk mjölkning med högre mjölkningsfrekvens leder till att mindre volym mjölk töms ur juvret vid varje mjölkning, vilket innebär risk mer hårdhänt hantering av mjölken som kan skada mjlökfettkulorna. Det finns också skillnader i utformningen av mjölkledningarna från mjölkgrop och automatiska mjölkningsstationer som kan ha betydelse för mjölkfettets stabilitet.
Syftet med detta forskningsprojekt var att undersöka om mjölkfettets stabilitet ändras om man byter ut palmolja mot rapsolja i kraftfoder till mjölkkor. Två försök utfördes. I det första testades en ren form av de fettsyror som särskilt karakteriserar palmolja och rapsolja, palmitinsyra respektive stearinsyra. Försöket var lovande men det uppstod tyvärr problem med utfodringen under försöket sm gör att resultaten är osäkra. I det andra försöket jämfördes kraftfoder utan fettillsats med ett kraftfoder med 4% tillsats av palmolja och ett med 4% rapsolja. Kraftfodren utvärderades med avseende på mjölkens fettsyrasammansättning, halten av fria fettsyror i mjölk och mjölkfettkulornas storlek när korna mjölkades två och fyra gånger per dygn. Försöket utfördes med jämna mjölkningsintervall i en automatiserad mjölkningskarusell.
Totalt inkluderades 30 mjölkkor i mittlaktation, jämnt fördelade på raserna Svensk Holstein Svensk Röd. Foderintag och mjölkproduktion registrerades dagligen under hela försöksperioden, som varade i fem veckor. Mjölkprover samlades in under två dagar, vid morgon- och kvällsmjölkning, tre gånger inom loppet av dessa fem veckor. Sista provtagningen skedde efter fem dygn av ökad mjölkningsfrekvens där mjölkprover togs fyra gånger per dag. Efter denna provtagning skulle korna ha återgått till lägre mjölkningsfrekvens igen för att det skulle vara möjligt att särskilja effekten av högre mjölkningsfrekvens från effekten av laktationsstadium och även se om återgången till lägre mjölkningsfrekvens skulle ha några specifika effekter på mjölkfettets stabilitet. Dessvärre tog ett av försöksfodren slut innan de sista proverna togs och försöket har därför körts om. Resultaten från andra gången försöket utfördes beräknas bli klara under våren 2015 och kommer att bidra med ytterligare kunskap.
De prover som togs i det först utförda försöket är analyserade med avseende på mjölkens sammansättning, mjölkfettets sammansättning, halten fria fettsyror i mjölk och mjölkfettkulornas storlek. Resultaten visar att mjölkfettets stabilitet inte påverkas av att man byter ut palmolja mot rapsolja i kraftfoder med 4% fettillsats. Detta är mycket positivt eftersom det innebär att svensk mjlökproduktion skulle kunna minska sitt beroende av importerade palmoljeprodukter.

 

Antal träffar i projektbanken: 1555

Vitmossa (Sphagnum) är framtidens klimatvänliga torvsubstitut i våra trädgårdar
Sabine Jordan

Projektnummer: O-17-22-980 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Energi & biomassa
Trädgård
Växtodling

Peat use in horticulture is increasingly discussed due to its climate-relevance and the disturbance of mires. At the
same time, peat is the most important, natural horticultural growing media constituent and only a few other organic
constituents have gained acceptance in horticulture, but cannot …

Läs mer

Skörd2.0 – Utvinning av nya biomaterial genom förädling av restprodukter från jordbruk
Per-Olof Syrén

Projektnummer: O-17-22-943 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Energi & biomassa

The main purpose of this interdisciplinary project is to generate renewable advanced materials from biomass through green technologies. Harvest2.0 focuses on valorizing furans extracted from agricultural by-products in combination with polymer technologies based on incorporation of the climate gas …

Läs mer

Förmedling av kunskap om markpackning: från mätningar till utveckling av beslutsstödsystem
Thomas Keller

Projektnummer: O-17-23-959 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker
Växtodling

Soil compaction is a threat to soil ecosystem services and negatively affects crop productivity, causing huge costs to farmers and society. The main aim of the project is to raise awareness of soil compaction. We will i) refine the freely accessible soil compaction decision support tool …

Läs mer

Uppdaterad och utökad livscykelanalys av svensk grisproduktion
Ulf Sonesson

Projektnummer: O-17-23-979 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Kött

The most recent carbon footprint of Swedish pig production was presented in 2009, and no full LCA have been published in 15 years. In recent years major improvements have occurred in Swedish pig production and an updated environmental profile for Swedish pork is needed. The project will identify …

Läs mer

Kostnadseffektiva system för skörd av slybränslen
Daniel Nilsson

Projektnummer: O-17-21-988 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Energi & biomassa

During recent decades the area with brushwood has increased in the Swedish rural landscape. A study has shown that the annual harvest of brushwood for fuel purposes could amount to about 6 TWh. Some advantages with the utilization of brushwood as fuel are that the growth areas do not compete with …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress