Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Riskfaktorer för förekomst av E. coli O157:H7 (EHEC/VTEC) i mjölkkobesättningar samt möjligheter till ett organiserat bekämpande. År 3 och 4.

Status: Avslutat
Projektnummer: V0930039
Kategori: Forskningsprogram | Mjölk
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 30 september 2014
Huvudsökande: Stefan Alenius
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: stefan.alenius@kv.slu.se
Telefon: 018-671779
Beviljade medel: 2 600 000 SEK

Inom detta projekt har omfattande prevalensstudier för att studera förekomst, infektionsförlopp och riskfaktorer för VTEC O157 i svenska nötbesättningar genomförts. Förekomsten av VTEC O157 varierar stort mellan olika regioner i Sverige och lokalt förekommande stammar inom ett geografiskt område är ofta närbesläktade. Detta mönster ses även hos den mest patogena typen av bakterien (klad 8) som är vanligt förekommande i vissa regioner medan andra är helt fria. Riskfaktorer för introduktion av VTEC O157 har visats vara bland annat positiva närliggande besättningar och inköp av nya djur. Majoriteten av de infekterade besättningarna självsanerar sig från infektionen men vissa besättningar förblir positiva under en längre tid. Detta innebär att nyinfektionsfrekvensen av fria besättningar sannolikt kan sänkas väsentligt om nötbesättningarnas smittskydd generellt förbättras och eventuella livdjursinköp bara sker från besättningar som via provtagning visats vara fria från infektionen.

Blodig diarré hos människor orsakad av toxinproducerande Escherichia coli (EHEC) kan leda till allvarliga komplikationer som akut sönderfall av blodkroppar, njursvikt, hjärnskador och dödsfall. Nötkreatur är den viktigaste reservoaren för bakterien och kan vara smittbärare utan att visa några sjukdomssymtom alls. När EHEC-bakterier påträffas hos djur kallas de istället VTEC (verotoxinproducerande E. coli). I Sverige infekteras relativt många personer jämfört med andra länder i Europa och smittspridningen sker vanligen via livsmedel som produkter av nötkött eller grönsaker som kontaminerats av smittbärande gödsel eller vatten. I Sverige har två stora utbrott ägt rum, i Skåne 2002, där smittkällan var fermenterad korv, och ett stort utbrott 2005, där smittkällan var sallad. Bägge utbrotten, samt majoriteten av svåra sjukdomsfall i Sverige, orsakas av en särskilt sjukdomsframkallande stam kallad klad 8 som härstammar från nötbesättningar.
Syftet med detta forskningsprojekt var att undersöka möjligheterna för bekämpning av VTEC genom att undersöka smittförhållanden och förekomst av VTEC i svenska nötbesättningar samt om och hur infekterade besättningar kan bli fria från smittan. Genom flera projekt i samarbete med Statens veterinärmedicinska anstalt och Svenska Djurhälsovården har ett flertal studier genomförts. En ny provtagningsmetod för att identifiera infekterade besättningar har tagits fram och innebär att man nu enklare kan undersöka och identifiera infekterade besättningar genom miljöprovtagning. Denna metod är både tids och kostnadsmässigt effektivare jämfört med den omfattande provtagningen av individuella djur som krävdes tidigare. Utöver en ny provtagningsmetod för att identifiera smitta har även en metod för att sanera en infekterad besättning testas med gott resultat. Genom att minska kontakt mellan grupper inom gården samt införa rengöringsrutiner och användning av släckt kalk kunde en långvarigt infekterad besättning saneras. Med hjälp av miljöprovtagning har även förekomsten av VTEC i flera regioner i Sverige undersökts i två omfattande studier där besättningar provtagits flera gånger under studietidens förlopp (totalt 38 månader). Dessa studier har visat att förekomsten samt vilken typ av VTEC som finns i besättningar varierar mellan olika regioner men uppvisar stora likheter lokalt. Genom kartläggning av hur stammar i de undersökta regionerna är besläktade har man även kunnat visa att närliggande gårdar ofta har samma typ av bakterie. Detta gäller även den sjukdomsframkallande stammen klad 8 som är mycket vanligt förekommande inom vissa områden (ex. Halland) men inte finns överhuvudtaget på andra platser (tex. Gotland). Även när riskfaktorer för att få in smittan i en fri besättning kartlades sågs att inköp av nya djur var en riskfaktor men även att närliggande positiva besättningar ökade risken. Detta tyder på att indirekt smitta, t.ex. på bete eller via maskinsamverkan när det gäller gödselhantering, kan vara av stor betydelse för smittspridning mellan besättningar. Det visades även att besättningar som får in smittan oftast självrenar sig efter en tid, dock kunde denna tid variera och vissa gårdar fortsatte vara positiva under en längre tid. Sammantaget innebär detta att nyinfektionsfrekvensen av fria besättningar sannolikt kan sänkas väsentligt om besättningarnas smittskydd generellt förbättras och eventuella livdjursinköp bara sker från fria besättningar.
Det är visat att förekomst av VTEC i nötbesättningar och sjukdom hos människor i området hänger ihop och för att minska risken för smittspridning till människor är det av största vikt att förhindra att VTEC, och framförallt stammen klad 8, får en ökad spridning i Sverige. Resultaten av undersökningarna i detta projekt har genererat ny värdefull kunskap som redan nu kan användas för detta ändamål.

 

Antal träffar i projektbanken: 1528

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2017
Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapens förbund

Projektnummer: S-16-60-618 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

A safe and well documented decisionmaking is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this …

Läs mer

Övervakning av Drosophila suzukii och riskbedömning för svensk bärodling
Teun Dekker, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-15-56-589 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The invasive fruit fly Drosophila suzukii is spreading in Sweden, from detection of only a few individuals in 2014, to damage in raspberry in 2015. Considering its multibillion € footprint in the EU and US, we urgently need to analyze the crops at risk, and establish measures to minimize spread and …

Läs mer

Ökad skörd och odlingssäkerhet med optimerad fördelning av utsädet i raden vid sådd på 25 cm radavstånd
Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland

Projektnummer: H1333178 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Inter-row hoeing is an interesting alternative for weed control in organic and also in conventional agriculture for decreased use of herbicides. In an on-going project financed by SLF, “Climate robust cropping systems with inter-row hoeing against perennial and annual weeds in cereals” (SLF …

Läs mer

Produktionsplanering i växthus – optimering av ekonomi och energi
Bengt Håkansson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1156204 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2011

Sammanfattning saknas

Läs mer

Ett webbaserat beslutstödssystem för integrerad skadebekämpning i svensk äppelodling
Tomas Thierfelder, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1356173 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

In this suggested project, we wish to implement, initiate, and establish long-term management of a web-based decision-support system for integrated pest management in Swedish apple orchards. The system provides support regarding the precision required when modern selective pesticides are used for …

Läs mer

Forbedret behandling for økt overlevelse etter leddinfeksjon hos føll
Kristin Olstad, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-14-47-051 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

Bacterial infection in joints, or septic arthritis, is an important problem in foals because it leads to non-weight bearing lameness that affects the foal’s welfare and because survival after treatment can be as low as 42 %. The prognosis for coming to start in a race is also reduced. A study …

Läs mer

Kortare sintid – inverkan på mjölkavkastning, djurhälsa och fertilitet samt mjölkens sammanfattning och kvalitet
Kjell Holtenius, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1130087 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2011

Sammanfattning saknas

Läs mer

Effektivt utnyttjande av flytgödsel och rötrest – on-lineanalys av gödselkvalitén som möjliggör anpassad gödsling
Bo Stenberg, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333211 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The objective of the project is on-line measurement of the nutrient content in sludge and bioslurry by near infrared spectroscopy, either during deployment or during loading of the spreader. It is also an objective to recommend which is the best of these options by deriving the variation at the …

Läs mer

Ökad produktivitet i växtföljden genom kalkning – effekt på sockerbetor
Åsa Olsson, Nordic Beet Research foundation

Projektnummer: H1344085 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Liming has in a recent study at NBR showed to be an important tool to increase the productivity of sugar beet also on soils with sufficient pH. The aim of this project is to verify the results in sugar beet and to further elucidate the factors involved in the yield increase. Several factors, e g …

Läs mer

Nya rön om kalkning för högre skördar i sockerbetor
Åsa Olsson, Nordic Beet Research foundation

Projektnummer: H1344057 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Recent results from research at NBR indicate that application of lime on soils with a pH higher than 7,0 increases sugar yield significantly. In this proposed project we want to go further and investigate the long-term effects of lime in the existing field experiments. An important question is …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress