Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Riskfaktorer för förekomst av E. coli O157:H7 (EHEC/VTEC) i mjölkkobesättningar samt möjligheter till ett organiserat bekämpande. År 3 och 4.

Status: Avslutat
Projektnummer: V0930039
Kategori: Forskningsprogram | Mjölk
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 30 september 2014
Huvudsökande: Stefan Alenius
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: stefan.alenius@kv.slu.se
Telefon: 018-671779
Beviljade medel: 2 600 000 SEK

Inom detta projekt har omfattande prevalensstudier för att studera förekomst, infektionsförlopp och riskfaktorer för VTEC O157 i svenska nötbesättningar genomförts. Förekomsten av VTEC O157 varierar stort mellan olika regioner i Sverige och lokalt förekommande stammar inom ett geografiskt område är ofta närbesläktade. Detta mönster ses även hos den mest patogena typen av bakterien (klad 8) som är vanligt förekommande i vissa regioner medan andra är helt fria. Riskfaktorer för introduktion av VTEC O157 har visats vara bland annat positiva närliggande besättningar och inköp av nya djur. Majoriteten av de infekterade besättningarna självsanerar sig från infektionen men vissa besättningar förblir positiva under en längre tid. Detta innebär att nyinfektionsfrekvensen av fria besättningar sannolikt kan sänkas väsentligt om nötbesättningarnas smittskydd generellt förbättras och eventuella livdjursinköp bara sker från besättningar som via provtagning visats vara fria från infektionen.

Blodig diarré hos människor orsakad av toxinproducerande Escherichia coli (EHEC) kan leda till allvarliga komplikationer som akut sönderfall av blodkroppar, njursvikt, hjärnskador och dödsfall. Nötkreatur är den viktigaste reservoaren för bakterien och kan vara smittbärare utan att visa några sjukdomssymtom alls. När EHEC-bakterier påträffas hos djur kallas de istället VTEC (verotoxinproducerande E. coli). I Sverige infekteras relativt många personer jämfört med andra länder i Europa och smittspridningen sker vanligen via livsmedel som produkter av nötkött eller grönsaker som kontaminerats av smittbärande gödsel eller vatten. I Sverige har två stora utbrott ägt rum, i Skåne 2002, där smittkällan var fermenterad korv, och ett stort utbrott 2005, där smittkällan var sallad. Bägge utbrotten, samt majoriteten av svåra sjukdomsfall i Sverige, orsakas av en särskilt sjukdomsframkallande stam kallad klad 8 som härstammar från nötbesättningar.
Syftet med detta forskningsprojekt var att undersöka möjligheterna för bekämpning av VTEC genom att undersöka smittförhållanden och förekomst av VTEC i svenska nötbesättningar samt om och hur infekterade besättningar kan bli fria från smittan. Genom flera projekt i samarbete med Statens veterinärmedicinska anstalt och Svenska Djurhälsovården har ett flertal studier genomförts. En ny provtagningsmetod för att identifiera infekterade besättningar har tagits fram och innebär att man nu enklare kan undersöka och identifiera infekterade besättningar genom miljöprovtagning. Denna metod är både tids och kostnadsmässigt effektivare jämfört med den omfattande provtagningen av individuella djur som krävdes tidigare. Utöver en ny provtagningsmetod för att identifiera smitta har även en metod för att sanera en infekterad besättning testas med gott resultat. Genom att minska kontakt mellan grupper inom gården samt införa rengöringsrutiner och användning av släckt kalk kunde en långvarigt infekterad besättning saneras. Med hjälp av miljöprovtagning har även förekomsten av VTEC i flera regioner i Sverige undersökts i två omfattande studier där besättningar provtagits flera gånger under studietidens förlopp (totalt 38 månader). Dessa studier har visat att förekomsten samt vilken typ av VTEC som finns i besättningar varierar mellan olika regioner men uppvisar stora likheter lokalt. Genom kartläggning av hur stammar i de undersökta regionerna är besläktade har man även kunnat visa att närliggande gårdar ofta har samma typ av bakterie. Detta gäller även den sjukdomsframkallande stammen klad 8 som är mycket vanligt förekommande inom vissa områden (ex. Halland) men inte finns överhuvudtaget på andra platser (tex. Gotland). Även när riskfaktorer för att få in smittan i en fri besättning kartlades sågs att inköp av nya djur var en riskfaktor men även att närliggande positiva besättningar ökade risken. Detta tyder på att indirekt smitta, t.ex. på bete eller via maskinsamverkan när det gäller gödselhantering, kan vara av stor betydelse för smittspridning mellan besättningar. Det visades även att besättningar som får in smittan oftast självrenar sig efter en tid, dock kunde denna tid variera och vissa gårdar fortsatte vara positiva under en längre tid. Sammantaget innebär detta att nyinfektionsfrekvensen av fria besättningar sannolikt kan sänkas väsentligt om besättningarnas smittskydd generellt förbättras och eventuella livdjursinköp bara sker från fria besättningar.
Det är visat att förekomst av VTEC i nötbesättningar och sjukdom hos människor i området hänger ihop och för att minska risken för smittspridning till människor är det av största vikt att förhindra att VTEC, och framförallt stammen klad 8, får en ökad spridning i Sverige. Resultaten av undersökningarna i detta projekt har genererat ny värdefull kunskap som redan nu kan användas för detta ändamål.

 

Antal träffar i projektbanken: 1580

Kompensatoriska hältmekanismer hos kliniskt halta hästar- är hästen halt på ett eller flera ben?
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-14-47-013 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 7 februari 2018

The veterinarian evaluates the motion pattern of the horse visually to decide which limb is lame. When a horse unloads a limb due to pain a compensatory lameness can be seen in another limb which can be interpreted as lameness by mistake. This could be a very big problem if the wrong limb is …

Läs mer

Effektivt utnyttjande av flytgödsel och rötrest – on-lineanalys av gödselkvalitén som möjliggör anpassad gödsling
Bo Stenberg, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333211 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 januari 2018

The objective of the project is on-line measurement of the nutrient content in sludge and bioslurry by near infrared spectroscopy, either during deployment or during loading of the spreader. It is also an objective to recommend which is the best of these options by deriving the variation at the …

Läs mer

Kortare sintid – inverkan på mjölkavkastning, djurhälsa och fertilitet samt mjölkens sammanfattning och kvalitet
Kjell Holtenius, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1130087 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 25 januari 2018

Sintiden är viktig för kons hälsa och prestationer under den kommande laktationen. I detta projekt har vi undersökt om det är fördelaktigt att minska sintiden från 8 veckor ned till 4 veckor. I ett försök med 77 mjölkkor, som representerade de två i Sverige dominerande raserna Svensk Holstein …

Läs mer

Rörelseasymmetrier i ridhästpopulationen - biologisk variation eller hälta?
Marie Rhodin, SLU

Projektnummer: H1347029 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 januari 2018

Many horses in regular training/competing have an asymmetric motion pattern to a similar degree as horses examined for lameness. To what extent these asymmetries are caused by pain is unknown and might be a potential welfare problem for the horse. The aim is to investigate movement asymmetries in …

Läs mer

3D-kamera för bestämning av markens ytstruktur, främst såbäddsegenskaper
Johan Arvidsson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1333186 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 8 januari 2018

The soil microrelief has strong implications for plant growth, especially the conditions for germination and establishment. The aggregate size distribution is the most important tillage outcome, and is usually determined by sieving. In 2013 a 3D-camera was tested in an ongoing project with very …

Läs mer

Ökad skörd och odlingssäkerhet med optimerad fördelning av utsädet i raden vid sådd på 25 cm radavstånd
Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland

Projektnummer: H1333178 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2017

Inter-row hoeing is an interesting alternative for weed control in organic and also in conventional agriculture for decreased use of herbicides. In an on-going project financed by SLF, “Climate robust cropping systems with inter-row hoeing against perennial and annual weeds in cereals” (SLF …

Läs mer

Säkrare etablering av våroljeväxter med grund bearbetning på våren
Johan Arvidsson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1333180 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 december 2017

Plant establishment is very critical for spring oilseed rape, especially under dry conditions on clay soils. With conventional tillage, the soil drying process in the spring gives little plant available water in the seedbed for small-grained seeds with shallow sowing depth. Alternatively, soil …

Läs mer

Fasta körspår – skördepotential och effekt på markstruktur
Lena Holm, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1233176 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 11 december 2017

Today's large and heavy equipment causes soil compaction, which can be minimized by concentrating all traffic to specific locations in the field. The concept is called Controlled Traffic Farming (CTF). Today there is also a strong trend to reduce the cultivation intensity. CTF reduces the need for …

Läs mer

Kan klövspaltsinflammation hos mjölkkor framgångsrikt behandlas med lokalt administrerat penicillin?
Ylva Persson, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V1330024 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The aim of this study is to evaluate if local treatment with penicillin of interdigital phlegmon in dairy cows is as efficient as intramuscular treatment with penicillin. Interdigital phlegmona is a common disease in dairy cows. The standard treatment is often intramuscular injection with …

Läs mer

Utveckling av bekämpningsstrategi mot lagringsjukdomar i ekologiskt odlade äpplen och päron, ett samverkansprojekt
Marie Olsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1356193 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 november 2017

Storage diseases, which are caused by different fungi species, decrease the profitability of the Swedish fruit production. New methods are needed to transform the production into organic cultivation. The aim of this project is therefore to develop new strategies of controlling the pathogens in …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress