Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Riskfaktorer för förekomst av E. coli O157:H7 (EHEC/VTEC) i mjölkkobesättningar samt möjligheter till ett organiserat bekämpande. År 3 och 4.

Status: Avslutat
Projektnummer: V0930039
Kategori: Forskningsprogram | Mjölk
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 30 september 2014
Huvudsökande: Stefan Alenius
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: stefan.alenius@kv.slu.se
Telefon: 018-671779
Beviljade medel: 2 600 000 SEK

Inom detta projekt har omfattande prevalensstudier för att studera förekomst, infektionsförlopp och riskfaktorer för VTEC O157 i svenska nötbesättningar genomförts. Förekomsten av VTEC O157 varierar stort mellan olika regioner i Sverige och lokalt förekommande stammar inom ett geografiskt område är ofta närbesläktade. Detta mönster ses även hos den mest patogena typen av bakterien (klad 8) som är vanligt förekommande i vissa regioner medan andra är helt fria. Riskfaktorer för introduktion av VTEC O157 har visats vara bland annat positiva närliggande besättningar och inköp av nya djur. Majoriteten av de infekterade besättningarna självsanerar sig från infektionen men vissa besättningar förblir positiva under en längre tid. Detta innebär att nyinfektionsfrekvensen av fria besättningar sannolikt kan sänkas väsentligt om nötbesättningarnas smittskydd generellt förbättras och eventuella livdjursinköp bara sker från besättningar som via provtagning visats vara fria från infektionen.

Blodig diarré hos människor orsakad av toxinproducerande Escherichia coli (EHEC) kan leda till allvarliga komplikationer som akut sönderfall av blodkroppar, njursvikt, hjärnskador och dödsfall. Nötkreatur är den viktigaste reservoaren för bakterien och kan vara smittbärare utan att visa några sjukdomssymtom alls. När EHEC-bakterier påträffas hos djur kallas de istället VTEC (verotoxinproducerande E. coli). I Sverige infekteras relativt många personer jämfört med andra länder i Europa och smittspridningen sker vanligen via livsmedel som produkter av nötkött eller grönsaker som kontaminerats av smittbärande gödsel eller vatten. I Sverige har två stora utbrott ägt rum, i Skåne 2002, där smittkällan var fermenterad korv, och ett stort utbrott 2005, där smittkällan var sallad. Bägge utbrotten, samt majoriteten av svåra sjukdomsfall i Sverige, orsakas av en särskilt sjukdomsframkallande stam kallad klad 8 som härstammar från nötbesättningar.
Syftet med detta forskningsprojekt var att undersöka möjligheterna för bekämpning av VTEC genom att undersöka smittförhållanden och förekomst av VTEC i svenska nötbesättningar samt om och hur infekterade besättningar kan bli fria från smittan. Genom flera projekt i samarbete med Statens veterinärmedicinska anstalt och Svenska Djurhälsovården har ett flertal studier genomförts. En ny provtagningsmetod för att identifiera infekterade besättningar har tagits fram och innebär att man nu enklare kan undersöka och identifiera infekterade besättningar genom miljöprovtagning. Denna metod är både tids och kostnadsmässigt effektivare jämfört med den omfattande provtagningen av individuella djur som krävdes tidigare. Utöver en ny provtagningsmetod för att identifiera smitta har även en metod för att sanera en infekterad besättning testas med gott resultat. Genom att minska kontakt mellan grupper inom gården samt införa rengöringsrutiner och användning av släckt kalk kunde en långvarigt infekterad besättning saneras. Med hjälp av miljöprovtagning har även förekomsten av VTEC i flera regioner i Sverige undersökts i två omfattande studier där besättningar provtagits flera gånger under studietidens förlopp (totalt 38 månader). Dessa studier har visat att förekomsten samt vilken typ av VTEC som finns i besättningar varierar mellan olika regioner men uppvisar stora likheter lokalt. Genom kartläggning av hur stammar i de undersökta regionerna är besläktade har man även kunnat visa att närliggande gårdar ofta har samma typ av bakterie. Detta gäller även den sjukdomsframkallande stammen klad 8 som är mycket vanligt förekommande inom vissa områden (ex. Halland) men inte finns överhuvudtaget på andra platser (tex. Gotland). Även när riskfaktorer för att få in smittan i en fri besättning kartlades sågs att inköp av nya djur var en riskfaktor men även att närliggande positiva besättningar ökade risken. Detta tyder på att indirekt smitta, t.ex. på bete eller via maskinsamverkan när det gäller gödselhantering, kan vara av stor betydelse för smittspridning mellan besättningar. Det visades även att besättningar som får in smittan oftast självrenar sig efter en tid, dock kunde denna tid variera och vissa gårdar fortsatte vara positiva under en längre tid. Sammantaget innebär detta att nyinfektionsfrekvensen av fria besättningar sannolikt kan sänkas väsentligt om besättningarnas smittskydd generellt förbättras och eventuella livdjursinköp bara sker från fria besättningar.
Det är visat att förekomst av VTEC i nötbesättningar och sjukdom hos människor i området hänger ihop och för att minska risken för smittspridning till människor är det av största vikt att förhindra att VTEC, och framförallt stammen klad 8, får en ökad spridning i Sverige. Resultaten av undersökningarna i detta projekt har genererat ny värdefull kunskap som redan nu kan användas för detta ändamål.

 

Antal träffar i projektbanken: 1528

Utveckling av sortprovning av ensilagemajs, kvalitet och riskmanagement
Mårten Hetta, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1260158 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 10 mars 2017

Forage maize is an important forage type for dairy and beef production. Maize is different from other forages due to its physiology, large number of hybrids with variation in maturity, yield and quality. The turnover of the hybrids is high due to that new hybrids are introduced every year. The …

Läs mer

Rumslig variation i kvävefixering i åkerböna och klövervall inom enskilda fält och på gårdsnivå
Maria Stenberg, SLU

Projektnummer: H0941326 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 3 mars 2017

Hur mycket varierar den symbiotiska fixeringen av kväve i baljväxter inom ett fält? I den här kunskapssammanställningen belyser vi faktorer som påverkar kvävefixering i fält. Mängden fixerat kväve i en gröda kan uppgå till så mycket som 1000 kg N per ha och den variera mycket inom ett fält. Det är …

Läs mer

Har mjölkfettet en hämmande verkan på mjölkfettsyntesen - och hur kan det i så fall utnyttjas i praktiken?
Kerstin Svennersten Sjaunja, SLU

Projektnummer: V1330038 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 mars 2017

The prerequisite for sustainable dairy production is persistent lactation and high yield. The trend is fewer but bigger herds with increasing level of automation, like automatic milking (AM). To increase the efficiency in AM, automatic cluster take off can be done at high milk flow levels and with …

Läs mer

Agroväst Nöt- och lammköttsprogram
Mats Emilson, Agroväst Livsmedel AB

Projektnummer: R--16-62-606 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 23 februari 2017

The overall aim of the Agroväst Beef and Lamb Program is to improve the resource-efficiency and profitability of the Swedish beef and lamb production. Specific objectives of the different projects are
• to study the effect of tall fescue and timothy grass silage harvested at different maturity …

Läs mer

Snabb och säker diagnos av rödklöverpatogener i jord och rot samt värmebehandling av rödklöverfrö för ökad utsädeskvalitet
Ann-Charlotte Wallenhammar, HS Konsult AB

Projektnummer: H1160210 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 januari 2017

Realtids- PCR teknik utvecklades i projektet för att identifiera och kvantifiera fyra patogener som orsakar rotröta i rödklöver. Sjukdomsutvecklingen hos 18 sorter har undersökts på olika försöksplatser. Vi har visat att Cylindrocarpon destructans troligtvis är den svamp som till störst del orsakar …

Läs mer

Proteiner i osteochondrose: nøkkelen til hvordan sykdomsprosessen styres og nedarves
Nils Ivar Dolvik, NMBU Veterinærhøgskolen

Projektnummer: H1247099 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 januari 2017

The project aim was to identify proteins that are involved in the control and heritability of osteochondrosis. Four proteins that could potentially be involved had been identified in previous own studies, and during the course of the project, a major genetic study in pigs was completed which …

Läs mer

Forskning och Innovation Vreta Kluster
Helene Oscarsson, Sankt Kors Fastighetsaktiebolag

Projektnummer: R--16-62-607 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 december 2016

Vreta Kluster aims at supporting projects of the newly developed research- and innovation (R&I) -agenda. During autumn 2015, we have developed project ideas that both meet SLF criteria and are in line with the R&I agenda. The priority projects are:
1. Knowledge compilation and dissemination …

Läs mer

Sykdomskontroll og forbedret dyrevelferd ved hjelp av genetiske markører: En pilotstudie av osteochondrose og Birkelandfraktur hos hest
Gunnar Klemetsdal, Universitetet for miljø og biovitenskap (UMB)

Projektnummer: H1247154 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2012

The project aims to verify our current findings of QTLs with effect on osteochondrosis and Birkelandfracture in the Standarbred trotter. The project triples the sizes of the groups in the genome-wise association studies. The project will serve a basis for international involvement, either to …

Läs mer

Kornas dricksvattenintag som mått på foderkonsumtion, optimal mjölkureahalt och hälsotillstånd
Torsten Eriksson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1330056 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 december 2016

Water intake can be recorded at reasonable cost on dairy farms. There is a strong linear relationship between mineral intake, water intake and milk urea concentration. If dietary mineral content is taken into account, it may be possible to estimate dry matter intake from water consumption. …

Läs mer

Prognos av växtsjukdomar baserad på molekylära metoder och sporfällor
Jonathan Yuen, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1233053 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 december 2016

The goal of this project is to determine the best method for detection of plant pathogens from different types of spore traps, as well as to determine which species are present during different time periods, and to relate the information to disease development in the field. Several pathogens are …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress