Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse
finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Riskvärdering för bladfläcksvampar i höstvete

Status: Avslutat
Projektnummer: 0348005
Kategori: Forskningsprogram | Växtodling
Ansökningsår: 2005
Datum för slutrapport: 17 december 2013
Huvudsökande: Björn Andersson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: bjorn.le.andersson@slu.se
Telefon: 018671617
Beviljade medel: 1 150 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Lönsamhet och behov för en fungicidbehandling i en gröda beror av flera faktorer och varierar mellan år och fält. Målet med projektet var att utarbeta en metod för att bedöma lönsamhet för axgångsbehandling mot bladfläcksvampar i vete. Ur data från ca 400 växtskyddsförsök beräknades chansen för att en behandling skulle vara lönsam genom att jämföra fält- och väderfaktorer med fördelningen av lönsamma resp. olönsamma led. De enskilda faktorer som hade starkast effekt på sannolikheten för lönsamhet var regnmängd tre veckor före axgång, antal regndagar två veckor i maj, kvävegivans storlek och svampangrepp i fältet. Dessa användes i en multivariat modell där resultaten översattes till riskpoäng. Poängsumman anger chansen för att en behandling ska vara lönsam. En utvärdering av modellen visade höga riskpoäng för de flesta fält där en axgångsbehandling varit lönsam. Förbättrad dynamik i modellen, t ex platsspecifika väderdata eller varierande vetepriser, skulle troligen öka dess precision.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Syfte
Behovet av bekämpning av bladfläcksjukdomar i vete varierar kraftigt mellan år. Även inom samma år varierar behovet mellan olika fält. Om en bekämpning mot bladfläcksvampar i höstvete vid axgång skall bli lönsam eller ej beror på behandlingskostnad och vetepris, samt hur stora skördeförluster de olika bladfläcksjukdomarna orsakar. Målet med detta projekt var att utarbeta en riskvärdering för att förbättra möjligheterna att bedöma behovet av bekämpning mot bladfläcksvampar i höstvete.

Resultat
Nederbörd och kvävegödsling i ett fält har stort inflytande på hur lönsam en fungicidbehandling i höstvete vid axgång kan bli. I bekämpningsrekommendationer nämns alltid regn under veckorna före axgång som en viktig faktor, men det är svårt att säga hur viktig den är i förhållande till andra faktorer som också kan påverka utfallet.

Våra undersökningar visar att om det kommer mer än 40 mm regn under en treveckorsperiod före axgång är chansen att en bekämpning blir lönsam 3,6 gånger större än om det regnar mindre än 20 mm under denna period. Om man istället räknar antalet dagar med regn under samma tid är chansen för att bekämpningen blir lönsam tre gånger större om det regnar under fler än fem dagar jämfört med om det regnar färre dagar under den tiden. Då man kvävegödslar med mer än 160 kg/ha är chansen dubbelt så stor att bekämpningen blir lönsam än vid lägre kvävenivåer. Vi kunde också visa att en torr vår i kombination med kvävegivor under 160 kg/ha oftast inte bidrog till axgångsbehandlingars lönsamhet. Chansen att en bekämpning blir lönsam är också tre gånger större vid odling på lättare jordar än på mellan- och styv lera.

Det gick inte att finna något samband mellan angrepp av bladfläcksvampar vid axgång och merskörd efter fungicidbehandling i denna undersökning. Lönsamheten för bekämpningar följer i princip en gradient med ökande lönsamhet från norr till söder i landet.

Baserat på analyser av enskilda fält- och väderfaktorer kom riskvärderingen att baseras på nederbördsmängden under tre veckor före axgång, antal regndagar under sen vår, kvävegödsling och angreppens omfattning vid behandlingstidpunkten. I modellen ingick också samverkan mellan kvävegödsling och antal regndagar under sen vår där man kunde se att kvävegödslingens effekt var större vid mera regn.

Metod
Vi använde data från regionala växtskyddsförsök gjorda i Mellan- och Sydsverige under 1996 till 2011 tillsammans med data från SMHI:s väderstationer. Med hjälp av statistiska metoder beräknade vi chansen för att en bekämpning skulle vara lönsam genom att jämföra olika fält- och väderfaktorer med fördelningen av lönsamma respektive olönsamma fungicidbehandlingar i försöken. Resultat från analyser av enskilda faktorer sammanfogades till en riskvärderingsmodell där bara de faktorer som har stor betydelse togs med.

Slutsatser
Om en bekämpning varit lönsam antar man att det har varit ett angrepp som skulle ha orsakat en skördeförlust om det lämnats utan åtgärd. Det händer emellertid också att behandlingar är lönsamma utan att nämnvärda angrepp i grödan noterats. Om målet är att använda så lite kemiska bekämpningsmedel som möjligt är en behandling inte motiverad i det senare fallet. Om målet däremot är att optimera den ekonomiska vinsten och behandlingskostnaden är låg i förhållande till vetepriset då blir en stor del av alla behandlingar lönsamma trots att angreppen var svaga eller merskörden låg. Detta skapar frågeställningar som lantbrukare och rådgivare kommer att behöva förhålla sig till när det gäller integrerat växtskydd; hur man prioriterar och hur man motiverar växtskyddsinsatser. För att hantera sådana frågor behövs relevanta och dynamiska beslutsverktyg som väl tar hänsyn till förhållanden i enskilda fält samt odlarens ekonomi och attityd till risker. Den ansats som vi har använt i detta projekt har potential att ge en del av svaren.

 

Antal träffar i projektbanken: 1527

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning: samspelet mellan ryttare, ridlärare och häst (Delstudie 2: ryttare-ridlärare)
Charlotte Lundgren, Linköpings universitet

Projektnummer: H1347083 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

In this second subproject we focus the analyses of the material collected during the first subproject project "Improving teaching methods in riding education: the interplay between rider, riding instructor and horse", funded by the The Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research,on the …

Läs mer

Registreringar från automatiska mjölkningssystem som informationskälla i genomisk avelsvärdering
Freddy Fikse, SLU

Projektnummer: V1330048 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Genomic selection is revolutionizing animal breeding, since selection is based on the joint genetic merit of all SNP alleles across the genome. Lack of accurate and frequent data, however, forms the most important barrier to realize the full potential of genomic selection. There is on the other …

Läs mer

Ökad lönsamhet med nya avelsverktyg i mjölkkobesättningarna
Anna Näsholm, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1330025 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The aim is to study the possibility to improve profitability on herd level in Swedish milk production by using sexed semen and genotyping heifers in the dairy herds and combine this with planned crossbreeding and use of beef semen. For this purpose we will estimate genetic progress and do economic …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Kartläggning av prestationsegenskaper, genetisk variation och hälsa hos kallblodstravaren
Gabriella Lindgren, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H-15-47-075 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

This SLU - NMBU collaborative study seeks to improve the performance, health and welfare of the Norwegian/ Swedish Coldblooded trotter. Experts in Equine clinical veterinary medicine, performance evaluation and genetic testing will analyze the genome of this horse breed for: 1) race performance …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Smågrisdödlighet- en parallell jämförelse mellan två boxsystem i kombination med optimala skötselrutiner
Anne-Charlotte Olsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1450008 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

Piglet mortality in Swedish pig herds is too high and if the sow should be completely loose or fixed a short time in connection with farrowing, is an important issue.
However, to perform internationally publishable studies of piglet mortality, parallel studies in the same herd, are required. These …

Läs mer

God skötsel av skyddszoner för effektivare växtnäringsretention
Ararso Etana, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333159 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

We are currently evaluating the effectiveness of grass buffer strips (GBS-eff) for nutrient retention. Today, there are no obligations to cut or remove the grass on GBS which may lead to phosphorus (P) saturation. In the on-going field experiments we are testing if removal (harvesting) the grass …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress