Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse
finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Röflen, sortprovning och bevarande av sortmaterial

Status: Avslutat
Projektnummer: H1040264
Kategori: Forskningsprogram | Bioenergi
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 21 januari 2013
Huvudsökande: Cecilia Palmborg
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: Cecilia.Palmborg@slu.se
Telefon: 090-7868713
Beviljade medel: 300 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Vi har gjort sex sortförsök i fält med rörflen. I Ås, Jämtland och Röbäcksdalen, Västerbotten har vardera två sortförsök utförts. Det fanns statistiskt säkerställda skillnader mellan sorternas avkastning i Ås men inte på Röbäcksdalen. På Röbäcksdalen har också 30 förädlingslinjer provats med gott resultat. I ett sortförsök i Sörmland var det delvis andra sorter som var bäst jämfört med försöken i Umeå och Jämtland. Skillnaderna var dock inte statistiskt säkerställda. I en samlad analys av 15 försök hade sex nummersorter signifikant bättre skörd än mätarsorterna.
Inom projektet har Lantmännen SW Seed också skördat rörflensförökningar med sex nummersorter för att få utsäde till framtida försök.
Det finns sorter vi provat som har potential att ge mer än 10 % högre avkastning än Bamse och Palaton under gynnsamma förhållanden. Det krävs dock provning i flera försök och på fler platser för de intressantaste sorterna för att säkerställa detta.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Rörflen är ett gräs som kan användas till foder, men som i Sverige mest har använts som fastbränsle på senare tid. Den anses vara en av de grödor som ska stå för en ökad energiproduktion på åkermark i en omställning från fossil energi. Rörflen är en gröda som kan skördas i tio år utan att behöva sås om, och den kräver också mindre gödsling än ettåriga energigrödor. Grödan slås oftast av på hösten och får ligga i strängar som luftas och skördas våren därpå. Detta ger ett torrt bränsle med bra kvalitet till låg kostnad. För att lönsamheten ska förbättras behöver dock produktiviteten öka och ett sätt att göra det är att ta fram mer produktiva sorter.
Växtförädlingen av rörflen i Sverige startade i slutet av åttiotalet på dåvarande Svalöv Weibull AB. Under nittiotalet togs ett antal lovande nummersorter fram som sedan har provats under 2000-talet. SLU tog över provningen 2005 i samband med att Svalöv Weibull lade ned sin verksamhet i Umeå. Lantmännen SW-Seed som de heter numera, har nu avslutat sin verksamhet med rörflen så gott som helt även om man har behållit sorträttigheterna. SLU har tagit över nyttjanderätten till materialet i försökssammanhang.
Det här projektet är ett fortsättningsprojekt på tidigare SLF-finansierade projekt. Vi har fortsatt skörda sex fältförsök med nya rörflenssorter som tagits fram av Lantmännen SW Seed och jämfört med några marknadssorter.
Totalt 15 olika nummersorter och fyra olika marknadssorter har testats i fältförsök. Varje fältförsök har testat 7-10 olika sorter. Dessutom har 30 förädlingslinjer som hittills varit oprövade i avkastningsförsök testats i ett försök. Marknadssorterna Palaton och Bamse har använts som mätarsorter. Mätarsorterna finns med i alla försöken för att man ska kunna jämföra sorter som varit med i olika försök med varandra.
I Ås i Jämtland har två fältförsök genomförts. Där har det funnits statistiskt säkerställda skillnader mellan sorternas avkastning. I de försöken fanns fem sorter som hade högre produktion än Bamse och en av dessa hade också högre produktion än Palaton. I Umeå i Västerbotten har också två försök genomförts. Där har variationen mellan sorterna varit mindre och inga skillnader har kunnat säkerställas.
Ett försök gjordes också i Sörmland. Där var det delvis andra sorter som var bäst jämfört med försöken i Umeå och Jämtland. Skillnaderna var dock inte statistiskt säkerställda så man behöver göra fler försök för att se om olika sorter lämpar sig i olika delar av landet.
I försöket med förädlingslinjer fanns det inga statistiskt säkerställda skillnader mellan enskilda sorter. Dock hade 24 av de 30 linjerna högre genomsnittlig avkastning är mätarsorterna Palaton och Bamse, vilket visar att det finns mycket god potential i materialet.
En samlad analys av 15 försök som utförts av både dåvarande Svalöv Weibull AB och SLU visar att det finns ett tiotal nya, ej marknadsförda sorter (s.k nummersorter) som har potential att bli mer produktiva än mätarsorterna Palaton och Bamse. På grund av att de flesta sorterna bara testats i några få försök är osäkerheten beträffande deras odlingsvärde fortfarande stor. En sort har dock varit med i så många försök att vi med säkerhet kan säga att den är värd att satsa på.
Det finns fem sorter i materialet vi provat som har potential att ge mer än 10 % högre avkastning än Bamse och Palaton under gynnsamma förhållanden. Denna avkastningsökning kan vara tungan på vågen som gör att röda siffror byts mot svarta i de ekonomiska kalkylerna. Det krävs dock provning under förhållanden som mer liknar dem som används i praktiken och på fler platser för de intressantaste sorterna för att säkerställa detta.
Inom projektet har Lantmännen SW Seed också fortsatt att skörda rörflensutsäde på förökningsytor från 6 nummersorter för att få utsäde till framtida försök.
I ett försök i Ås gjordes en specialstudie som undersökte om det finns skillnader mellan sorterna i deras benägenhet att bilda skott med vippa (fertila skott). Detta är en mycket önskvärd egenskap, både för förökning av sorterna och för att få så hög stråandel som möjligt. Strået bryts inte så lätt ned på vintern och har också bättre förbränningsegenskaper än bladen. Det var en av sorterna som hade högre viktsandel skott med vippa än de andra. Tyvärr var det den minst produktiva sorten i det försöket, men det visar ändå på att det finns skillnader andelen fertila skott som är värda att undersöka i vårt sortmaterial.
Det tar ca 20 år att ta fram nya sorter av vallgräs till marknaden. Flera av sorterna i materialet är långt fram i den processen. En fortsatt satsning på provning på fler platser och i realistiska skördesystem skulle kunna ge en ny sort på marknaden om ca 5 år.

 

Antal träffar i projektbanken: 1527

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning: samspelet mellan ryttare, ridlärare och häst (Delstudie 2: ryttare-ridlärare)
Charlotte Lundgren, Linköpings universitet

Projektnummer: H1347083 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

In this second subproject we focus the analyses of the material collected during the first subproject project "Improving teaching methods in riding education: the interplay between rider, riding instructor and horse", funded by the The Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research,on the …

Läs mer

Registreringar från automatiska mjölkningssystem som informationskälla i genomisk avelsvärdering
Freddy Fikse, SLU

Projektnummer: V1330048 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Genomic selection is revolutionizing animal breeding, since selection is based on the joint genetic merit of all SNP alleles across the genome. Lack of accurate and frequent data, however, forms the most important barrier to realize the full potential of genomic selection. There is on the other …

Läs mer

Ökad lönsamhet med nya avelsverktyg i mjölkkobesättningarna
Anna Näsholm, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1330025 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The aim is to study the possibility to improve profitability on herd level in Swedish milk production by using sexed semen and genotyping heifers in the dairy herds and combine this with planned crossbreeding and use of beef semen. For this purpose we will estimate genetic progress and do economic …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Kartläggning av prestationsegenskaper, genetisk variation och hälsa hos kallblodstravaren
Gabriella Lindgren, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H-15-47-075 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

This SLU - NMBU collaborative study seeks to improve the performance, health and welfare of the Norwegian/ Swedish Coldblooded trotter. Experts in Equine clinical veterinary medicine, performance evaluation and genetic testing will analyze the genome of this horse breed for: 1) race performance …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Smågrisdödlighet- en parallell jämförelse mellan två boxsystem i kombination med optimala skötselrutiner
Anne-Charlotte Olsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1450008 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

Piglet mortality in Swedish pig herds is too high and if the sow should be completely loose or fixed a short time in connection with farrowing, is an important issue.
However, to perform internationally publishable studies of piglet mortality, parallel studies in the same herd, are required. These …

Läs mer

God skötsel av skyddszoner för effektivare växtnäringsretention
Ararso Etana, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333159 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

We are currently evaluating the effectiveness of grass buffer strips (GBS-eff) for nutrient retention. Today, there are no obligations to cut or remove the grass on GBS which may lead to phosphorus (P) saturation. In the on-going field experiments we are testing if removal (harvesting) the grass …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress