Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Röflen, sortprovning och bevarande av sortmaterial

Status: Avslutat
Projektnummer: H1040264
Kategori: Forskningsprogram | Bioenergi
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 21 januari 2013
Huvudsökande: Cecilia Palmborg
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: Cecilia.Palmborg@slu.se
Telefon: 090-7868713
Beviljade medel: 300 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Vi har gjort sex sortförsök i fält med rörflen. I Ås, Jämtland och Röbäcksdalen, Västerbotten har vardera två sortförsök utförts. Det fanns statistiskt säkerställda skillnader mellan sorternas avkastning i Ås men inte på Röbäcksdalen. På Röbäcksdalen har också 30 förädlingslinjer provats med gott resultat. I ett sortförsök i Sörmland var det delvis andra sorter som var bäst jämfört med försöken i Umeå och Jämtland. Skillnaderna var dock inte statistiskt säkerställda. I en samlad analys av 15 försök hade sex nummersorter signifikant bättre skörd än mätarsorterna.
Inom projektet har Lantmännen SW Seed också skördat rörflensförökningar med sex nummersorter för att få utsäde till framtida försök.
Det finns sorter vi provat som har potential att ge mer än 10 % högre avkastning än Bamse och Palaton under gynnsamma förhållanden. Det krävs dock provning i flera försök och på fler platser för de intressantaste sorterna för att säkerställa detta.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Rörflen är ett gräs som kan användas till foder, men som i Sverige mest har använts som fastbränsle på senare tid. Den anses vara en av de grödor som ska stå för en ökad energiproduktion på åkermark i en omställning från fossil energi. Rörflen är en gröda som kan skördas i tio år utan att behöva sås om, och den kräver också mindre gödsling än ettåriga energigrödor. Grödan slås oftast av på hösten och får ligga i strängar som luftas och skördas våren därpå. Detta ger ett torrt bränsle med bra kvalitet till låg kostnad. För att lönsamheten ska förbättras behöver dock produktiviteten öka och ett sätt att göra det är att ta fram mer produktiva sorter.
Växtförädlingen av rörflen i Sverige startade i slutet av åttiotalet på dåvarande Svalöv Weibull AB. Under nittiotalet togs ett antal lovande nummersorter fram som sedan har provats under 2000-talet. SLU tog över provningen 2005 i samband med att Svalöv Weibull lade ned sin verksamhet i Umeå. Lantmännen SW-Seed som de heter numera, har nu avslutat sin verksamhet med rörflen så gott som helt även om man har behållit sorträttigheterna. SLU har tagit över nyttjanderätten till materialet i försökssammanhang.
Det här projektet är ett fortsättningsprojekt på tidigare SLF-finansierade projekt. Vi har fortsatt skörda sex fältförsök med nya rörflenssorter som tagits fram av Lantmännen SW Seed och jämfört med några marknadssorter.
Totalt 15 olika nummersorter och fyra olika marknadssorter har testats i fältförsök. Varje fältförsök har testat 7-10 olika sorter. Dessutom har 30 förädlingslinjer som hittills varit oprövade i avkastningsförsök testats i ett försök. Marknadssorterna Palaton och Bamse har använts som mätarsorter. Mätarsorterna finns med i alla försöken för att man ska kunna jämföra sorter som varit med i olika försök med varandra.
I Ås i Jämtland har två fältförsök genomförts. Där har det funnits statistiskt säkerställda skillnader mellan sorternas avkastning. I de försöken fanns fem sorter som hade högre produktion än Bamse och en av dessa hade också högre produktion än Palaton. I Umeå i Västerbotten har också två försök genomförts. Där har variationen mellan sorterna varit mindre och inga skillnader har kunnat säkerställas.
Ett försök gjordes också i Sörmland. Där var det delvis andra sorter som var bäst jämfört med försöken i Umeå och Jämtland. Skillnaderna var dock inte statistiskt säkerställda så man behöver göra fler försök för att se om olika sorter lämpar sig i olika delar av landet.
I försöket med förädlingslinjer fanns det inga statistiskt säkerställda skillnader mellan enskilda sorter. Dock hade 24 av de 30 linjerna högre genomsnittlig avkastning är mätarsorterna Palaton och Bamse, vilket visar att det finns mycket god potential i materialet.
En samlad analys av 15 försök som utförts av både dåvarande Svalöv Weibull AB och SLU visar att det finns ett tiotal nya, ej marknadsförda sorter (s.k nummersorter) som har potential att bli mer produktiva än mätarsorterna Palaton och Bamse. På grund av att de flesta sorterna bara testats i några få försök är osäkerheten beträffande deras odlingsvärde fortfarande stor. En sort har dock varit med i så många försök att vi med säkerhet kan säga att den är värd att satsa på.
Det finns fem sorter i materialet vi provat som har potential att ge mer än 10 % högre avkastning än Bamse och Palaton under gynnsamma förhållanden. Denna avkastningsökning kan vara tungan på vågen som gör att röda siffror byts mot svarta i de ekonomiska kalkylerna. Det krävs dock provning under förhållanden som mer liknar dem som används i praktiken och på fler platser för de intressantaste sorterna för att säkerställa detta.
Inom projektet har Lantmännen SW Seed också fortsatt att skörda rörflensutsäde på förökningsytor från 6 nummersorter för att få utsäde till framtida försök.
I ett försök i Ås gjordes en specialstudie som undersökte om det finns skillnader mellan sorterna i deras benägenhet att bilda skott med vippa (fertila skott). Detta är en mycket önskvärd egenskap, både för förökning av sorterna och för att få så hög stråandel som möjligt. Strået bryts inte så lätt ned på vintern och har också bättre förbränningsegenskaper än bladen. Det var en av sorterna som hade högre viktsandel skott med vippa än de andra. Tyvärr var det den minst produktiva sorten i det försöket, men det visar ändå på att det finns skillnader andelen fertila skott som är värda att undersöka i vårt sortmaterial.
Det tar ca 20 år att ta fram nya sorter av vallgräs till marknaden. Flera av sorterna i materialet är långt fram i den processen. En fortsatt satsning på provning på fler platser och i realistiska skördesystem skulle kunna ge en ny sort på marknaden om ca 5 år.

 

Antal träffar i projektbanken: 39

13C-bikarbonatmetoden - en non-invasiv, snabb och enkel metod för korrekt bestämning av energiförbrukning hos häst
Anne-Helene Tauson, Universitetet for miljø og biovitenskap

Projektnummer: H1047041 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 18 september 2015

H1047041 13C-bikarbonatmetoden - en non-invasiv, snabb och enkel metod för korrekt bestämning …

Läs mer

Ridlärares tankar om och förutsättningar för kommunikation med sina elever II
Ulla Riis, Uppsala universitet

Projektnummer: H1047039 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 juni 2013

H1047039 Ridlärares tankar om och förutsättningar för kommunikation med sina elever II Ulla Riis …

Läs mer

Subkliniska luftvägsinfektioner hos häst
Viveca Båverud, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: H1047308 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 december 2013

H1047308 Subkliniska luftvägsinfektioner hos häst Viveca Båverud Sammanfattning av slutrapport … sammanfattning Subkliniska luftvägsinfektioner hos häst - H1047308 Syfte med studien Luftvägsinfektioner …

Läs mer

Svampflora och förekomst av mykotoxiner i inplastat vallfoder för hästar
Cecilia Müller, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1047026 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2013

H1047026 Svampflora och förekomst av mykotoxiner i inplastat vallfoder för hästar Cecilia Müller … Populärvetenskaplig sammanfattning Populärvetenskaplig rapport projekt H1047026: Svampflora och förekomst …

Läs mer

Kartläggning och karaktärisering av infektiöst bronkit situationen i slaktkycklingbesättningar
Claudia Baule, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: H1043244 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 december 2014

H1043244 Kartläggning och karaktärisering av infektiöst bronkit situationen …

Läs mer

Odlargenererade kunskapssystem och lärgemenskaper – ett sätt att identifiera och nå outnyttjade potentialer
Robert Olsson, Nordic Beet Research foundation

Projektnummer: H1044083 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 6 oktober 2015

H1044083 Odlargenererade kunskapssystem och lärgemenskaper – ett sätt att identifiera …

Läs mer

Röflen, sortprovning och bevarande av sortmaterial
Cecilia Palmborg, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1040264 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 januari 2013

H1040264 Röflen, sortprovning och bevarande av sortmaterial Cecilia Palmborg Sammanfattning …

Läs mer

Innflytelse fra hesteassistert terapi (HAT) på avhengighetsbehandling og dens effekter.
Espen Arnevik, Oslo Universitetssykehus - Aker

Projektnummer: H1047212 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 december 2014

H1047212 Innflytelse fra hesteassistert terapi (HAT) på avhengighetsbehandling og dens effekter. …

Läs mer

Inflammationsmediatorers betydelse vid osteoarthrit (OA) hos häst.
Stina Ekman, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1047008 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 maj 2014

H1047008 Inflammationsmediatorers betydelse vid osteoarthrit (OA) hos häst. Stina Ekman …

Läs mer

Hästvälfärd, intressekonflikter och normativ etik
Petra Andersson, SLU

Projektnummer: H1047174 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 september 2012

H1047174 Hästvälfärd, intressekonflikter och normativ etik Petra Andersson Sammanfattning …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress