Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Rötslam på åkermark – nya rön om påverkan på markmikrobiologin

Status: Avslutat
Projektnummer: H1033139
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 19 juni 2013
Huvudsökande: Gunnar Börjesson
Organisation: SLU
E-postadress: Gunnar.Borjesson@slu.se
Telefon: 018-672753
Beviljade medel: 820 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Fyra olika försök med rötslamstillförsel, två i Skåne, ett i Västergötland och ett i Uppland har analyserats med avseende på skörd, jordarnas mikrobiella biomassa och sammansättning, organiskt C, total N, pH, m.m.
I samtliga fall har rötslammet påverkat skördenivåerna positivt. I Lanna, där stråsäd odlats varje år sedan starten har ökningen varit 6% jämfört med kalksalpeter. En genomsnittlig skördeökning på 6% har också kunnat konstateras för försöken i Skåne när rötslam kombinerats med NPK, medan Ultunas RAM-försök har 30 % högre skörd med rötslam jämfört med kalksalpeter.
Rötslamstillförsel har gett både en större mikrobiell biomassa och högre mullhalt i samtliga försök. Emellertid tyder resultaten på att den mikrobiella populationssammansättningen varierar mer mellan försöksplatserna än mellan behandlingarna. Avgörande betydelse för den mikrobiella populationens sammansättning är också markens surhet, och ett lågt pH verkar vara gynnsamt för t. ex. Gram-positiva bakterier.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Fyra olika försök med rötslamstillförsel; två i Skåne (Petersborg och Igelösa), ett i Västergötland (Lanna) och ett i Uppland (Ultuna), har analyserats med avseende på skörd, jordarnas mikrobiella biomassa och sammansättning, organiskt C, total N, pH, m.m.

I samtliga fall har rötslammet påverkat skördenivåerna positivt. I Lanna, där stråsäd odlats varje år sedan starten har ökningen varit 6% jämfört med kalksalpeter. En genomsnittlig skördeökning på 6% har också kunnat konstateras för försöken i Skåne när rötslammet kombinerats med NPK, medan rötslammet i Ultunas RAM-försök har gett 30% högre skörd än kalksalpeter under de år som majs odlats (2000-2010), troligtvis beroende på en starkt ökad porvolym.

Rötslamstillförsel har gett både en större mikrobiell biomassa och högre mullhalt i samtliga försök. Den mikrobiella populationssammansättningen har analyserats med hjälp av PLFA (fosfolipidfettsya)- analys. Med denna metod kan man få ett mått på den mikrobiella biomassan samtidigt som man kan skilja på vissa huvudgrupper av bakterier och svampar. Det har visat sig att det inte är samma grupper av organismer som har ökat i försöken, utan resultaten tyder på att variationen mellan försöksplatserna är större än mellan behandlingarna, oavsett om det är rötslam eller någon annan form av gödsel eller ingen gödsel alls. Avgörande betydelse för den mikrobiella populationens sammansättning är också markens surhet, och ett lågt pH verkar vara gynnsamt för Gram-positiva bakterier, där samma effekt fås av rötslam som av andra surgörande gödselmedel, t.ex. ammoniumsulfat.'

Beträffande tungmetallinnehållet kunde en intressant effekt iakttas i prover från Igelösa. I jordproverna hade A2 (inget rötslam, men normal NPK) signifikant lägre koncentrationer av kadmium än C0, C1 och C2 (den högsta nivån av rötslam). I växtproverna var dock effekten en helt annan, och normal NPK gav alltid högre kadmiumhalter än kontrollerna utan NPK, även i A-ledet, som aldrig fått rötslam! Liknande iakttagelser har gjorts i andra försök, och en tolkning är att ammonium binds till mineralpartikelytor och utlöser en utbytesreaktion, där kadmium frigörs. Detta kadmium skulle isåfall funnits i marken från början och inte tillförts med slammet, samtidigt som kadmium i slammet är hårdare bundet till organiskt material. Alternativt har det tillförts med NPK och gått i lösning direkt.

Koncentrationerna av några metaller, främst Cu och Zn, hade ökat signifikant i jordarna med rötslamstillförsel på alla försöksplatser, men upptagen av metaller i växter var mycket låga. Undantag fanns i ett av försöken, där metallerna (Cd och Ni) hade tillförts som salter, och i det äldsta försöket (Ni och Zn), där upptag av metaller i växter kunde hänföras till höga koncentrationer av metaller i slam som använts mellan 1956 och 1974.

De mängder av metaller som tillförts jorden med rötslam kunde inte påvisas som giftiga för mikroorganismer på någon av försöksplatserna. Tidigare observationer av lägre mikrobiell biomassa i Ultunaförsöket var inte längre detekterbara.

 

Antal träffar i projektbanken: 1647

Hitta de grovfodereffektiva korna och öka lönsamheten
Kjell Holtenius,

Projektnummer: O-15-20-337 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 februari 2020

Mjölk

HYPOTHESIS:
Cows with higher breeding value for forage intake capacity (FIC) are more profitable in terms of milk income minus feed cost than those with lower such FIC value. The hypothesis will be tested both in experimental research and demonstrated in commercial herds.

Dairy cows consume large …

Läs mer

Forskning och Innovation Vreta Kluster
Helene Oscarsson, Sankt Kors Fastighetsaktiebolag

Projektnummer: R-16-62-607 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 februari 2020

Vreta Kluster aims at supporting projects of the newly developed research- and innovation (R&I) -agenda. During autumn 2015, we have developed project ideas that both meet SLF criteria and are in line with the R&I agenda. The priority projects are:
1. Knowledge compilation and dissemination …

Läs mer

Automatiska registreringar för ökad djurhälsa och djurvälfärd hos betesdjur
Mats Emilson, Agroväst Livsmedel AB

Projektnummer: R-18-62-992 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 januari 2020

Global livestock production must be intensified to meet the demand from a growing human population. However, this must not be at the expense of reduced animal health and deteriorated animal welfare. Infection with parasitic worms of ruminants is a major constraint on an efficient pasture-based …

Läs mer

Basfinansiering av fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) växtnäring 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-998 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 januari 2020

Plan nutrition is an important input in Swedish crop production, both from a cost effectiveness point of view and from a crop value point of view regarding both quality and yield. To optimize the usage of plant nutrition is therefore of great importance for a profitable crop production. …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) jordbearbetning och odlingssystem 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-009 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 januari 2020

The aim for the committee of soil management is to find systems of tillage, structural improvement and establishment of crops that can sustainably provide a high yield at a low cost for agriculture. To reduce the environmental impact, reduce soil compaction and increase fertility are further …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) vatten 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapen Service AB

Projektnummer: S-18-60-999 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 januari 2020

Water has a central role for all processes in and on the ground. During dry years and inferior stands during springtime, irrigation is vital for optimizing grain production. Knowledge about water-maintenance and water-economy are vital to develop long-term sustainable solutions for culture systems. …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) vall och grovfoder 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-000 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2020

The ley has a significantly greater impact on livestock production efficiency than any other crop in Swedish agriculture. In ley and maize forage production trial funds from Stiftelsen lantbruksforskning (the Foundation for agricultural research) are sought to the core funding of the field trials …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) växtskydd 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapets Service AB

Projektnummer: S-18-60-001 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2020

In order to achieve high yield with high quality a controlled effort with plant protection products is required, an important tool for keeping the crop free from diseases that both decrease yield and lower the payment-based level of the harvest at delivery as well as improves quality storage of the …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) ogräs 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-002 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2020

Weed competes with the crop for light, water and nutrients. Competition for resources can cause crop losses which in some cases can be significant, as well as provide a crop of poorer quality. It is therefore important to develop strategies that keep weeds at a reasonable level. Not keeping the …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) odlingsmaterial 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-008 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2020

Choosing the right variety (ies) for your soils, places, crop sequences, cultivation goals, etc., etc. are fundamental to being able to achieve success with your cultivation. It is also necessary to know which cultivation measures individual varieties requires to achieve the desired results under …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress