Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Rumslig variation i kvävefixering i åkerböna och klövervall inom enskilda fält och på gårdsnivå

Status: Avslutat
Projektnummer: H0941326
Kategori: Research program | Pasture and forage crops
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 3 mars 2017
Huvudsökande: Maria Stenberg
Organisation: SLU
E-postadress: Maria.Stenberg@slu.se
Telefon: 0511-67274
Beviljade medel: 200 000 SEK

Hur mycket varierar den symbiotiska fixeringen av kväve i baljväxter inom ett fält? I den här kunskapssammanställningen belyser vi faktorer som påverkar kvävefixering i fält. Mängden fixerat kväve i en gröda kan uppgå till så mycket som 1000 kg N per ha och den variera mycket inom ett fält. Det är många olika faktorer som styr hur mycket kväve som fixeras då både plantan och mikroorganismerna påverkas. Därför är det få studier som visar på hur mycket inverkan en enskild faktor har på fixeringen. Slåttervallar är den i särklass största grödan i Sverige. I en vall ger blandningen av gräs- och klöverarter svårigheter att bestämma biomassa och kväveinnehåll med indirekta metoder som bildanalys och reflektansmätningar. Arealen av trindsäd är betydligt mindre än för vall och få studier i hur fixeringen av kväve varierar inom ett fält. Mer forskning och utveckling behövs i både vall och trindsäd för att vi skall få verktyg för hantering av inomfältsvariation i dessa grödor.

Hur mycket varierar den symbiotiska fixeringen av kväve i baljväxter inom ett fält?

I den här kunskapssammanställningen belyser vi faktorer som påverkar kvävefixering i fält. Mängden fixeringen kväve i en gröda kan uppgå från 0 till uppemot 1000 kg N per ha och variera mycket inom ett fält. Att gynna baljväxterna så att de försörjs med kväve från fixering av kväve är en förutsättning för att få god ekonomi i dessa grödor. Det är många olika faktorer som kan påverka hur mycket kväve som fixeras då både plantan och mikroorganismerna kan påverkas och därför är det få studier som har kunnat visa på hur mycket fixeringen påverkas av en enskild faktor.

Slåttervallar är den i särklass största grödan som odlas i Sverige och "Precisionsodling i vall" har varit ett begrepp i snart 15 år. I spannmål har vi idag sensorer och kalibreringar som ger oss underlag för en grödas kväveupptag vid tidpunkter för kompletteringsgödsling, men i blandvallar med klöver och gräs är vi inte där än. I en blandvall ger blandningen av gräs- och klöverarter svårigheter vid indirekta metoder som bildanalys och reflektansmätningar.

Arealerna trindsäd är betydligt mindre, delvis på grund av att markburna patogener gör att de inte kan odlas lika ofta i en växtföljd som spannmål. Det kan vara en orsak till att det är få studier i hur fixeringen av kväve varierar inom ett fält och liten utveckling av indirekta metoder. Mer forskning och utveckling behövs i både vall och trindsäd för att vi skall kunna utnyttja möjligheterna sensorer och med web-baserade verktyg för hantering av inomfältsvariation som t.ex. CropSAT.

 

Antal träffar i projektbanken: 1644

Strongylus vulgaris: Alternativa metoder till läkemedel för kontroll av parasitsmitta
Eva Tydén, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-18-47-389 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Resistance to anthelmintic drugs is a threat to equine welfare. Like antibiotics, is restrictive use of anthelmintics necessary to retain their effectivity. Thus, targeted selective treatment, based on individual deworming, was introduced a decade ago. However, we have shown that the prevalence of, …

Läs mer

Jordartsanpassad strukturkalkning för effektivare fosforretention
ARARSO ETANA

Projektnummer: O-18-23-160 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

The purpose of this project is to define the amount of slaked lime needed for a given clay soil. We hypothesise that the amount of slaked lime needed for minimal phophorus loss is dependent on the clay content of the soil. The study will be conducted in a field with a drainage system and measuring …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Nya mått i aveln för förbättrad fruktsamhet hos nordiska mjölkkor
Britt Berglund

Projektnummer: O-15-20-587 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Mjölk

This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …

Läs mer

Blad som sporfällor för förbättrade prognostiseringsmetoder
Anna Berlin

Projektnummer: O-16-20-767 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Knowledge of disease development in wheat is a prerequisite for good advice on economically and environmentally
adapted control strategies. This project is based on knowledge from a previous SLF project about molecular detection
and spore traps, which showed that the different spore traps catch …

Läs mer

Finding key parameters for improved forage utilization and lowered methane emissions in dairy cows
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-16-23-762 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

The aim of this project is to investigate individual differences in the rate of passage of feed, feed efficiency, microbial flora and methane production in cows with different ability to consume large proportion of roughage.
Our previous studies show that methane production differs between cows …

Läs mer

Filtreringsmetoder för utvinning av växtproteiner avsedda för morgongadens produktion av livsmedel
Marilyn Rayner

Projektnummer: O-17-20-982 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Växtodling

We are facing a protein shift in which a portion of the animal based protein in our diet needs to be replaced by plant proteins to reduce the climate impact from the food sector. Many agricultural by-streams contain high value proteins not used to their full potential. We aim to recover proteins …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Stallbackskulturer i cyberrymden
Susanna Hedenborg, Malmö högskola

Projektnummer: H-17-47-290 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

The purpose of the project is to analyse stable cultures in cyberspace in Sweden and Norway. In recent years, questions about the welfare of horses have been debated in social media and norms for horse-keeping are created on Internet. In this project, these norms are conceptualised as stable …

Läs mer

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress