Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Rumslig variation i kvävefixering i åkerböna och klövervall inom enskilda fält och på gårdsnivå

Status: Avslutat
Projektnummer: H0941326
Kategori: Forskningsprogram | Vall & grovfoder
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 3 mars 2017
Huvudsökande: Maria Stenberg
Organisation: SLU
E-postadress: Maria.Stenberg@slu.se
Telefon: 0511-67274
Beviljade medel: 200 000 SEK

Hur mycket varierar den symbiotiska fixeringen av kväve i baljväxter inom ett fält? I den här kunskapssammanställningen belyser vi faktorer som påverkar kvävefixering i fält. Mängden fixerat kväve i en gröda kan uppgå till så mycket som 1000 kg N per ha och den variera mycket inom ett fält. Det är många olika faktorer som styr hur mycket kväve som fixeras då både plantan och mikroorganismerna påverkas. Därför är det få studier som visar på hur mycket inverkan en enskild faktor har på fixeringen. Slåttervallar är den i särklass största grödan i Sverige. I en vall ger blandningen av gräs- och klöverarter svårigheter att bestämma biomassa och kväveinnehåll med indirekta metoder som bildanalys och reflektansmätningar. Arealen av trindsäd är betydligt mindre än för vall och få studier i hur fixeringen av kväve varierar inom ett fält. Mer forskning och utveckling behövs i både vall och trindsäd för att vi skall få verktyg för hantering av inomfältsvariation i dessa grödor.

Hur mycket varierar den symbiotiska fixeringen av kväve i baljväxter inom ett fält?

I den här kunskapssammanställningen belyser vi faktorer som påverkar kvävefixering i fält. Mängden fixeringen kväve i en gröda kan uppgå från 0 till uppemot 1000 kg N per ha och variera mycket inom ett fält. Att gynna baljväxterna så att de försörjs med kväve från fixering av kväve är en förutsättning för att få god ekonomi i dessa grödor. Det är många olika faktorer som kan påverka hur mycket kväve som fixeras då både plantan och mikroorganismerna kan påverkas och därför är det få studier som har kunnat visa på hur mycket fixeringen påverkas av en enskild faktor.

Slåttervallar är den i särklass största grödan som odlas i Sverige och "Precisionsodling i vall" har varit ett begrepp i snart 15 år. I spannmål har vi idag sensorer och kalibreringar som ger oss underlag för en grödas kväveupptag vid tidpunkter för kompletteringsgödsling, men i blandvallar med klöver och gräs är vi inte där än. I en blandvall ger blandningen av gräs- och klöverarter svårigheter vid indirekta metoder som bildanalys och reflektansmätningar.

Arealerna trindsäd är betydligt mindre, delvis på grund av att markburna patogener gör att de inte kan odlas lika ofta i en växtföljd som spannmål. Det kan vara en orsak till att det är få studier i hur fixeringen av kväve varierar inom ett fält och liten utveckling av indirekta metoder. Mer forskning och utveckling behövs i både vall och trindsäd för att vi skall kunna utnyttja möjligheterna sensorer och med web-baserade verktyg för hantering av inomfältsvariation som t.ex. CropSAT.

 

Antal träffar i projektbanken: 1578

Ökad lönsamhet med nya avelsverktyg i mjölkkobesättningarna
Anna Näsholm, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1330025 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The aim is to study the possibility to improve profitability on herd level in Swedish milk production by using sexed semen and genotyping heifers in the dairy herds and combine this with planned crossbreeding and use of beef semen. For this purpose we will estimate genetic progress and do economic …

Läs mer

Registreringar från automatiska mjölkningssystem som informationskälla i genomisk avelsvärdering
Freddy Fikse, SLU

Projektnummer: V1330048 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Genomic selection is revolutionizing animal breeding, since selection is based on the joint genetic merit of all SNP alleles across the genome. Lack of accurate and frequent data, however, forms the most important barrier to realize the full potential of genomic selection. There is on the other …

Läs mer

Bättre modersegenskaper och hållbarhet med selektion grundad på genomisk information och registreringar från korsningssuggor
Elisenda Rius-Vilarrasa, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1350210 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The project aims to develop a novel strategy to improve longevity and maternal traits in a pig breeding program. We will evaluate the use of genetic markers on crossbred animals to strength pig breeding. A method called genomic selection (GS) will be used, which utilizes DNA-markers for the genetic …

Läs mer

Underlag för nya kaliumrekommendationer till svensk potatisproduktion
Helene Larsson Jönsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1342093 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 5 november 2018

The aim of this research proposal is to support well-founded potassium recommendations for Swedish table potatoes. The main issue today is that the recommendations are based on a few old experiments which were carried out with old management practices. There is a general practice among Swedish …

Läs mer

Appliceringsteknik med fokus på biologiska växtskyddsmedel
Klara Löfkvist, Institutet för jordbruks- och miljöteknik JTI

Projektnummer: H1356063 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 oktober 2018

A crucial factor for the success of plant protection is the application of plant protection product in the right place. This is particularly important for the biological plant protection products as they are usually contact acting. The project aims to find solutions for application technology to …

Läs mer

Smågrisdödlighet- en parallell jämförelse mellan två boxsystem i kombination med optimala skötselrutiner
Anne-Charlotte Olsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1450008 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

Piglet mortality in Swedish pig herds is too high and if the sow should be completely loose or fixed a short time in connection with farrowing, is an important issue.
However, to perform internationally publishable studies of piglet mortality, parallel studies in the same herd, are required. These …

Läs mer

Inverkan av såtidpunkt och utsädesmängd på avkastningen hos aktuella typsorter av höstvete
Jannie Hagman, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333056 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 juni 2018

Winter wheat harvests shows large variations over the years, and for the optimal plant population in the spring sowing time, stand establishment and winter survival is crucial. We want to examine the relation between sowing time, seed rate and temperature, and how it affects winter wheat crop …

Läs mer

Bete morgon och kväll eller på natten, viket fungerar bäst på gårdar med automatisk mjölkning?
Eva Spörndly, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430016 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 25 maj 2018

Part time grazing where dairy cows are offered high pasture allowance during daytime has given good results compared with exercise pasture. We now want to study if even better results can be achieved with part-time grazing morning+evening or at night. Results have shown that automatically milked …

Läs mer

Övervakning av Drosophila suzukii och riskbedömning för svensk bärodling
Teun Dekker, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-15-56-589 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 6 april 2018

The invasive fruit fly Drosophila suzukii is spreading in Sweden, from detection of only a few individuals in 2014, to damage in raspberry in 2015. Considering its multibillion € footprint in the EU and US, we urgently need to analyze the crops at risk, and establish measures to minimize spread and …

Läs mer

MALDI-TOF snabb test av bakterier i let-vätske från hästar med misstänkt let-infektion.
Pia Haubro Andersen, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1247133 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 februari 2018

Many horses with bacterial infection of a synovial structure do not survive or regain their full athletic performance. One essential prognostic factor is time from contamination until correct treatment is initiated. Proper treatment requires a microbiological diagnosis and this process takes 2 -3 …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress