Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Rumslig variation i kvävefixering i åkerböna och klövervall inom enskilda fält och på gårdsnivå

Status: Avslutat
Projektnummer: H0941326
Kategori: Forskningsprogram | Vall & grovfoder
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 3 mars 2017
Huvudsökande: Maria Stenberg
Organisation: SLU
E-postadress: Maria.Stenberg@slu.se
Telefon: 0511-67274
Beviljade medel: 200 000 SEK

Hur mycket varierar den symbiotiska fixeringen av kväve i baljväxter inom ett fält? I den här kunskapssammanställningen belyser vi faktorer som påverkar kvävefixering i fält. Mängden fixerat kväve i en gröda kan uppgå till så mycket som 1000 kg N per ha och den variera mycket inom ett fält. Det är många olika faktorer som styr hur mycket kväve som fixeras då både plantan och mikroorganismerna påverkas. Därför är det få studier som visar på hur mycket inverkan en enskild faktor har på fixeringen. Slåttervallar är den i särklass största grödan i Sverige. I en vall ger blandningen av gräs- och klöverarter svårigheter att bestämma biomassa och kväveinnehåll med indirekta metoder som bildanalys och reflektansmätningar. Arealen av trindsäd är betydligt mindre än för vall och få studier i hur fixeringen av kväve varierar inom ett fält. Mer forskning och utveckling behövs i både vall och trindsäd för att vi skall få verktyg för hantering av inomfältsvariation i dessa grödor.

Hur mycket varierar den symbiotiska fixeringen av kväve i baljväxter inom ett fält?

I den här kunskapssammanställningen belyser vi faktorer som påverkar kvävefixering i fält. Mängden fixeringen kväve i en gröda kan uppgå från 0 till uppemot 1000 kg N per ha och variera mycket inom ett fält. Att gynna baljväxterna så att de försörjs med kväve från fixering av kväve är en förutsättning för att få god ekonomi i dessa grödor. Det är många olika faktorer som kan påverka hur mycket kväve som fixeras då både plantan och mikroorganismerna kan påverkas och därför är det få studier som har kunnat visa på hur mycket fixeringen påverkas av en enskild faktor.

Slåttervallar är den i särklass största grödan som odlas i Sverige och "Precisionsodling i vall" har varit ett begrepp i snart 15 år. I spannmål har vi idag sensorer och kalibreringar som ger oss underlag för en grödas kväveupptag vid tidpunkter för kompletteringsgödsling, men i blandvallar med klöver och gräs är vi inte där än. I en blandvall ger blandningen av gräs- och klöverarter svårigheter vid indirekta metoder som bildanalys och reflektansmätningar.

Arealerna trindsäd är betydligt mindre, delvis på grund av att markburna patogener gör att de inte kan odlas lika ofta i en växtföljd som spannmål. Det kan vara en orsak till att det är få studier i hur fixeringen av kväve varierar inom ett fält och liten utveckling av indirekta metoder. Mer forskning och utveckling behövs i både vall och trindsäd för att vi skall kunna utnyttja möjligheterna sensorer och med web-baserade verktyg för hantering av inomfältsvariation som t.ex. CropSAT.

 

Antal träffar i projektbanken: 1528

Regional jordbruksforskning för norra Sverige (RJN)
Torkel Ekman, SLU

Projektnummer: R--16-62-605 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 december 2016

Within Agricultural research for Northern Sweden (RJN) farmers organisations/companies and SLU has cooperated since 1996. The agreement has been renewed every third year since 1996 and a revised agreement is now ready that covers 2016-2017. With this application we seek cofounding for 2016. Funding …

Läs mer

Basfinansiering av den regionala försöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2016
Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet

Projektnummer: R-16-60-603 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 december 2016

A safe and well documented decisionmaking is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this …

Läs mer

Bekämpningsstrategier för hållbar produktion av jordgubbar i substrat
Lisa Germundsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R--16-62-608 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 14 december 2016

The project aims to contribute to increased profitability, competitiveness and growth within berry cultivation, by developing effective control strategies for the sustainable production of strawberries in substrate. Substrate cultivation in tunnel is approved for better growth and higher yield than …

Läs mer

Arbetsolycksfall i jord- och skogsbruk 2013. Utvärdering av sektorns kraftsamling.
Stefan Pinzke, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1346223 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 december 2016

The aim is to perform a questionnaire and interview survey regarding injuries in agriculture and forestry
during 2013 to gain actual statistics as base for both preventive measures and evaluation of implemented
measures. The project is a repetition of the corresponding study performed in 2005.
A …

Läs mer

Förbättrad precision vid applicering av växtskyddsmedel i fruktodlingar
Klara Löfkvist, JTI

Projektnummer: S-15-56-595 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 9 december 2016

Safe and environmentally sound application of pesticides in orchards is a prerequisite for continued Swedish fruit production. More and more chemical, biological and physical pesticides have user conditions and drift reducing techniques have to be used during application. How these techniques shall …

Läs mer

Räkna med vall – ekonomi och miljöeffekter av vall i spannmålsdominerade växtföljder
Pernilla Tidåker, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik AB

Projektnummer: H1333202 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 november 2016

Grass/clover in crop sequences increases the yield of subsequent crops, decreases nutrient leaching and increases carbon sequestration. However, ley is often substituted with other crops as fodder or as substrate for biogas production. Profitability is a prerequisite for the farmer to introduce …

Läs mer

Drivkrafter för lönsam grisproduktion i Sverige
Helena Hansson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1146009 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 25 november 2016

Det övergripande syftet var att presentera en plan över hur lantbruksföretag med grisproduktion kan använda sina resurser bättre, öka sina intäkter och bli mer lönsamma. Vi gjorde detta genom tre delstudier där vi undersökte olika aspekter av lönsamhet och resurseffektivitet. Bakgrunden till …

Läs mer

Spridningsvägar för kemiska bekämpningsmedel till ytvatten
Jenny Kreuger, SLU

Projektnummer: H1133108 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 oktober 2016

Det finns fortfarande kunskapsluckor i Sverige kring vilka/vilken av de olika transportvägarna för bekämpningsmedel till vattendragen som har störst betydelse. Förbättrade kunskaper är nödvändiga för att identifiera och implementera lämpliga och kostnadseffektiva motåtgärder. I den här studien …

Läs mer

Epidemiologi och kontroll av vetedvärgvirus
Anders Kvarnheden, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1133221 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 september 2016

Vetedvärgsjuka är ett återkommande problem, och för att hålla sjukdomen under kontroll är det viktigt med förbättrade kunskaper om dess epidemiologi och tillförlitliga prognoser. I projektet har vi kunnat bekräfta att rajgräs utgör en potentiell smittkälla för vetedvärgvirus (WDV) som orsakar …

Läs mer

Mer närodlat och lägre kväve-emission genom sänkt proteininnehåll i fodret och utnyttjande av slaktgrisars förmåga till kompensatorisk tillväxt
Leif Göransson, SLU

Projektnummer: H1250010 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 september 2016

In modern pig production profitability, meat quality, animal welfare and low nitrogen-emission are highly valued. The amino acid requirements of slaughter pigs, except for the first limiting ones, are not very well investigated and accordingly high safety margins for protein are applied. Our first …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress