Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Säkrare avelsvärdering och effektivare urval av avelsdjur med hjälp av genomisk selektion för Svensk Röd Boskap

Status: Avslutat
Projektnummer: V0930071
Kategori: Forskningsprogram | Mjölk
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 1 juni 2016
Huvudsökande: Freddy Fikse
Organisation: SLU
E-postadress: Freddy.Fikse@slu.se
Telefon: 018-671994
Beviljade medel: 3 800 000 SEK

Projektets syfte var att utarbeta och utvärdera en ny biometrisk metod för att kunna bedriva genomisk selektion inom SRB-rasen. Metoden innebär att man använder DNA-markörer för avelsvärdering, vilket möjliggör tidigt urval av avelsdjur (så snart man kan ta DNA-prov). Att slå samman referenspopulationen för de tre nordiska röda raserna gav högst säkerhet för genomiska avelsvärden. Säkerheten låg på samma nivå för produktionsegenskaper som för reproduktions- och hälsoegenskaper, och genomisk selektion är därmed ett utmärkt hjälpmedel i den nordiska aveln för en robust mjölkko. Genotypdata användes för att kartlägga populationsstrukturen i den sammanslagna referenspopulationen. SRB:s heterogena bakgrund, p g a sitt ursprung och inflytandet från andra raser (NRF, FAY), framgick tydligt. Modeller som i teorin skulle kunna ta hänsyn till rasens bakgrund för att få en högre säkerhet var inte effektiva, och mer forskning om detta behövs. Genomisk avelsvärdering infördes 2009 för SRB.

En revolution pågår
Genomisk selektion (GS) har kallats för den tredje revolutionen inom husdjursaveln, efter artificiell inseminering och beräkningsmetoden BLUP. Tekniken bygger på att det nu finns tillgång till ett stort antal DNA-markörer till en rimlig kostnad. Principen för genomisk selektion är att man skattar samband mellan dessa DNA-markörer och egenskaper av intresse i en referenspopulation, i vårt fall bestående av redan testade tjurar med många döttrar. Med hjälp av dessa skattningar kan man sedan beräkna ett genomiskt avelsvärde – summan av markörernas effekt – för djur utan egna observationer eller avkomma, redan kort efter födseln. Syftet med detta projekt var att utarbeta och utvärdera genomisk selektion för SRB-rasen.

Samarbete över rasgränser lönar sig
Säkerheten för genomiska avelsvärden för SRB var 0,19 i genomsnitt för 17 avelsmålsegenskaper när bara SRB ingick i referenspopulationen. Denna nivå var lägre än för holsteinrasen, vilket bl.a. beror på att SRB har en bredare avelsbas. Säkerheten ökade till 0,26 när referenspopulationen för SRB och FAY kombinerades. Dock blev det ingen större förändring när även RDM lades till referenspopulationen. Genomiska avelsvärden har en högre säkerhet än härstamningsindex, och är på det sätt ett värdefullt verktyg i avelsarbete. Genomisk avelsvärdering introducerades för SRB år 2009 för alla egenskaper som ingår i det nordiska totalindexet.

Jämnare genetisk trend för produktion och funktionella egenskaper
Säkerheten för produktionsegenskaper och funktionella egenskaper (reproduktion och hälsa) låg på ungefär samma nivå, vilket ökar möjligheten att få en mer likartad genetisk trend för produktionsegenskaper och funktionella egenskaper jämfört med ett avelsprogram baserat på avkommeprövning. Detta resultat illustrerar att tekniken lämpar sig särskilt väl för egenskaper med låg arvbarhet, som t.ex. sjukdomsresistens och fruktsamhet, och för egenskaper som visar sig sent i livet, som livslängd eller hållbarhet, och är därmed ett utmärkt hjälpmedel i den nordiska aveln för en robust mjölkko.

Hur fungerar genomisk selektion, egentligen?
Vid lanseringen av genomisk selektion var förväntningen att man med ganska stor säkerhet skulle kunna särskilja de bästa från de sämsta individerna i en helsyskongrupp. En markör är inte en gen, men är kopplad till och nedärvs tillsammans med genen, och avslöjar på så sätt vilka genvarianter olika helsyskon har ärvt från sina föräldrar. Resultaten av projektet visar dock på en modest effektivitet att välja inom familj, och en stor del av säkerheten i de genomiska avelsvärdena förklaras skillnader mellan familjer. Eftersom markörer inte bara förklarar effekter av enskilda gener, utan även familjeeffekter, minskar det användbarheten av markörinformation från en grupp till en annan grupp.

Genotypdata för att beskriva populationsstruktur
Tillgång till genotypdata öppnar för nya möjligheter att studera och illustrera den genetiska bakgrunden och populationsstrukturen för en population. Det visade sig att det finns många genetiska kopplingar mellan SRB och FAY, medan RDM genetiskt var mer olik de övriga två. Födelseland är ingen bra indikator på ett djurs genetiska profil men genotypdata kan användas för att hitta grupper av djur som genetiskt är lika varandra. Exteriörmässigt finns det markanta skillnader mellan FAY, SRB och RDM, vilket visar sig t.ex. i avelsvärdet för exteriöregenskapen kropp. Eftersom det är mer intressant att använda genomiska avelsvärden för att selektera inom ras/subpopulation/familj, är det viktigt att beakta populationsstrukturen vid beräkning av säkerheten för genomiska avelsvärden, för att undvika en överskattning.

Inga genomiska avelsvärden utan fenotypregistreringar
Resultaten av detta projekt visar på vikten av en stor referenspopulation för att skatta marköreffekterna. Det är viktigt att komma ihåg att användning av markörinformation i avelsarbetet har inte minskat behovet att mäta och registrera egenskaper som ingår i avelsmålet.

 

Antal träffar i projektbanken: 1528

Agrovästs Nöt- och Lammköttsprogram
Mats Emilson, Agroväst Livsmedel AB

Projektnummer: R-15-62-368 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 februari 2016

Agroväst is since 1992 one of the driving forces within the Swedish agriculture in terms of the Triple Helix. With well developed forms of collaboration between different stakeholders, we conduct extensive research and development programs

The overall aim of the Agroväst Beef and Lamb Program is …

Läs mer

Kartläggning av tarmhälsa hos ekologisk kyckling och effekt av vaccination mot koccidios
Desiree Jansson, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: H1343216 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 18 februari 2016

Coccidiosis is often considered as one of the major constrainst against increased Swedish organic chicken farming because preventive use of in feed coccidiostats is prohibited in organic production. Coccidia are single-celled intestinal parasites and their reproduction in the intestinal mucosa is …

Läs mer

Klimatrobusta odlingssystem med radhackning mot rot- och fröogräs i stråsäd
Per Ståhl, Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Projektnummer: H1160130 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 januari 2016

Projektet genomförde 20 fältförsök i två serier, ”raduppbyggnad” och ”tistelbekämpning”, för att utveckla odlingstekniken i vårvete och höstvete på 25 och 50 cm radavstånd. Cameleon, användes för sådd och radhackning. En breddning av såraden (12 cm band eller dubbelrad) ökade skörden jämfört med …

Läs mer

Basfinansiering av den Regionala Försöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2015
Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet

Projektnummer: R-15-60-370 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 januari 2016

A safe and well documented decisionmaking is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this …

Läs mer

Alternativa bekämpningsmetoder mot potatisbladmögel – sortens resistens och inducerad resistens med fosfiter kan minska behovet av fungicider
Erland Liljeroth, SLU

Projektnummer: H1142126 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 8 januari 2016

Vi har i 5 års fältförsök undersökt effekten av ett oorganiskt salt, kaliumfosfit, på potatisbladmögel. Det är känt att kaliumfosfit stimulerar växtens försvar och även har en direkt effekt mot algsvampar, och detta motverkar utvecklingen av bladmögel och brunröta i potatis.
Vi fann att behandling …

Läs mer

Fångstgröda och fysisk separering av odlingsfält som bekämpningsstrategier mot morotsbladloppan
Ulf Nilsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1156218 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 8 januari 2016

Vi har studerat om fångstgröda kan fungera för att kontrollera morotsbladloppan. Det är viktigt att hitta en fångstgröda som är mer attraktiv än huvudgrödan för att metoden ska fungera. Vi har visat att äggläggande honor inte skiljer mellan olika morotssorter men föredrar plantor med 2-3 äkta blad …

Läs mer

Web-baserad försöksrapport för Sverigeförsöken
Per-Göran Andersson, Hushållningssällskapet Malmöhus

Projektnummer: H1333117 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 december 2015

This project is a continuation of the project H1260176 in research area Field trials and method development. Funds granted for phase 1, the years 2012-2013, given continuing development work in 2014-2015. Unfortunately, there is no money available in this area of research, why the application will …

Läs mer

Regional jordbruksforskning för norra Sverige (RJN)
Torkel Ekman, SLU

Projektnummer: R-15-62-367 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 december 2015

Within Agricultural research for Northern Sweden (RJN) farmers organisations/companies and SLU has cooperated since 1996. The agreement has been renewed every third year since 1996 and a new agreement is now ready that covers 2015-2017. With this application we seek cofounding for 2015. Funding …

Läs mer

Metodik för bestämning av dikens status och stöd för planering av åtgärder
Ingrid Wesström, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1260007 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 december 2015

Effects of drainage management can lead to major environmental problems, which in many cases prevent that water is classified at a good ecological status. Ditch maintenance has got an increasing focus in the work within the water framework directive. All maintenance work needs to be carried out …

Läs mer

Lönsamhet genom logistikexcellens hos Östergötlands grisproducenter
Helene Oscarsson, Sankt Kors Fastighetsaktiebolag

Projektnummer: R-15-62-365 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 december 2015

The complex value chain from pig farmer to consumer limits farmers' ability to differentiate their products and thus the potential to develop niche markets that yield a higher price for the benefit of the producer. The project aims at strengthening the competitiveness of Östergötland's pork …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress