Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Säkrare avelsvärdering och effektivare urval av avelsdjur med hjälp av genomisk selektion för Svensk Röd Boskap

Status: Avslutat
Projektnummer: V0930071
Kategori: Forskningsprogram | Mjölk
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 1 juni 2016
Huvudsökande: Freddy Fikse
Organisation: SLU
E-postadress: Freddy.Fikse@slu.se
Telefon: 018-671994
Beviljade medel: 3 800 000 SEK

Projektets syfte var att utarbeta och utvärdera en ny biometrisk metod för att kunna bedriva genomisk selektion inom SRB-rasen. Metoden innebär att man använder DNA-markörer för avelsvärdering, vilket möjliggör tidigt urval av avelsdjur (så snart man kan ta DNA-prov). Att slå samman referenspopulationen för de tre nordiska röda raserna gav högst säkerhet för genomiska avelsvärden. Säkerheten låg på samma nivå för produktionsegenskaper som för reproduktions- och hälsoegenskaper, och genomisk selektion är därmed ett utmärkt hjälpmedel i den nordiska aveln för en robust mjölkko. Genotypdata användes för att kartlägga populationsstrukturen i den sammanslagna referenspopulationen. SRB:s heterogena bakgrund, p g a sitt ursprung och inflytandet från andra raser (NRF, FAY), framgick tydligt. Modeller som i teorin skulle kunna ta hänsyn till rasens bakgrund för att få en högre säkerhet var inte effektiva, och mer forskning om detta behövs. Genomisk avelsvärdering infördes 2009 för SRB.

En revolution pågår
Genomisk selektion (GS) har kallats för den tredje revolutionen inom husdjursaveln, efter artificiell inseminering och beräkningsmetoden BLUP. Tekniken bygger på att det nu finns tillgång till ett stort antal DNA-markörer till en rimlig kostnad. Principen för genomisk selektion är att man skattar samband mellan dessa DNA-markörer och egenskaper av intresse i en referenspopulation, i vårt fall bestående av redan testade tjurar med många döttrar. Med hjälp av dessa skattningar kan man sedan beräkna ett genomiskt avelsvärde – summan av markörernas effekt – för djur utan egna observationer eller avkomma, redan kort efter födseln. Syftet med detta projekt var att utarbeta och utvärdera genomisk selektion för SRB-rasen.

Samarbete över rasgränser lönar sig
Säkerheten för genomiska avelsvärden för SRB var 0,19 i genomsnitt för 17 avelsmålsegenskaper när bara SRB ingick i referenspopulationen. Denna nivå var lägre än för holsteinrasen, vilket bl.a. beror på att SRB har en bredare avelsbas. Säkerheten ökade till 0,26 när referenspopulationen för SRB och FAY kombinerades. Dock blev det ingen större förändring när även RDM lades till referenspopulationen. Genomiska avelsvärden har en högre säkerhet än härstamningsindex, och är på det sätt ett värdefullt verktyg i avelsarbete. Genomisk avelsvärdering introducerades för SRB år 2009 för alla egenskaper som ingår i det nordiska totalindexet.

Jämnare genetisk trend för produktion och funktionella egenskaper
Säkerheten för produktionsegenskaper och funktionella egenskaper (reproduktion och hälsa) låg på ungefär samma nivå, vilket ökar möjligheten att få en mer likartad genetisk trend för produktionsegenskaper och funktionella egenskaper jämfört med ett avelsprogram baserat på avkommeprövning. Detta resultat illustrerar att tekniken lämpar sig särskilt väl för egenskaper med låg arvbarhet, som t.ex. sjukdomsresistens och fruktsamhet, och för egenskaper som visar sig sent i livet, som livslängd eller hållbarhet, och är därmed ett utmärkt hjälpmedel i den nordiska aveln för en robust mjölkko.

Hur fungerar genomisk selektion, egentligen?
Vid lanseringen av genomisk selektion var förväntningen att man med ganska stor säkerhet skulle kunna särskilja de bästa från de sämsta individerna i en helsyskongrupp. En markör är inte en gen, men är kopplad till och nedärvs tillsammans med genen, och avslöjar på så sätt vilka genvarianter olika helsyskon har ärvt från sina föräldrar. Resultaten av projektet visar dock på en modest effektivitet att välja inom familj, och en stor del av säkerheten i de genomiska avelsvärdena förklaras skillnader mellan familjer. Eftersom markörer inte bara förklarar effekter av enskilda gener, utan även familjeeffekter, minskar det användbarheten av markörinformation från en grupp till en annan grupp.

Genotypdata för att beskriva populationsstruktur
Tillgång till genotypdata öppnar för nya möjligheter att studera och illustrera den genetiska bakgrunden och populationsstrukturen för en population. Det visade sig att det finns många genetiska kopplingar mellan SRB och FAY, medan RDM genetiskt var mer olik de övriga två. Födelseland är ingen bra indikator på ett djurs genetiska profil men genotypdata kan användas för att hitta grupper av djur som genetiskt är lika varandra. Exteriörmässigt finns det markanta skillnader mellan FAY, SRB och RDM, vilket visar sig t.ex. i avelsvärdet för exteriöregenskapen kropp. Eftersom det är mer intressant att använda genomiska avelsvärden för att selektera inom ras/subpopulation/familj, är det viktigt att beakta populationsstrukturen vid beräkning av säkerheten för genomiska avelsvärden, för att undvika en överskattning.

Inga genomiska avelsvärden utan fenotypregistreringar
Resultaten av detta projekt visar på vikten av en stor referenspopulation för att skatta marköreffekterna. Det är viktigt att komma ihåg att användning av markörinformation i avelsarbetet har inte minskat behovet att mäta och registrera egenskaper som ingår i avelsmålet.

 

Antal träffar i projektbanken: 1528

Rörelseasymmetrier i ridhästpopulationen - biologisk variation eller hälta?
Marie Rhodin, SLU

Projektnummer: H1347029 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Many horses in regular training/competing have an asymmetric motion pattern to a similar degree as horses examined for lameness. To what extent these asymmetries are caused by pain is unknown and might be a potential welfare problem for the horse. The aim is to investigate movement asymmetries in …

Läs mer

Applicering av Trichoderma sp. och Beauveria bassiana med kalldimningsaggregat mot svartprickröta i gurka
Anna-Mia Björkholm, SLU

Projektnummer: H0756514 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2007

Sammanfattning saknas

Läs mer

Optimering av penicillinbehandlingar till häst för att minska resistensutveckling
Lena Olsén, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1347153 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Antibiotic resistance could be impeded by choosing narrow-spectrum antibiotic and correct dosage. Penicillin has narrow spectrum, is efficient, and the most valuable antibiotic used in horses. Infectious arthritis is devastating to the horse's function, risking irreversible damage unless treated …

Läs mer

Utveckling av bekämpningsstrategi mot lagringsjukdomar i ekologiskt odlade äpplen och päron, ett samverkansprojekt
Marie Olsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1356193 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Storage diseases, which are caused by different fungi species, decrease the profitability of the Swedish fruit production. New methods are needed to transform the production into organic cultivation. The aim of this project is therefore to develop new strategies of controlling the pathogens in …

Läs mer

Avancerat integrerat växtskydd mot jordloppor i vårraps
Riccardo Bommarco

Projektnummer: O-16-20-756 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Flea beetles are serious insect pests in spring oilseed rape. After neonicotinoid seed treatments were restricted, no effective chemical control methods are currently available for flea beetle control. Crop protection has therefore become a serious limiting factor for growing the crop. In an …

Läs mer

Utvärdering av Clostridium perfringens typ A och Clostridium difficiles koppling till spädgrisdiarré
Jenny Larsson

Projektnummer: O-16-20-768 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Kött

During the last decade, neonatal porcine diarrhoea (NPD) has become an increased problem in Swedish herds. Clostridium (C.) perfringens type A (CpA) and C. difficile (Cd) have been highlighted as causes of NPD but their importance has also been questioned. We have previously demonstrated that CpA …

Läs mer

Finding key parameters for improved forage utilization and lowered methane emissions in dairy cows
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-16-23-762 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

The aim of this project is to investigate individual differences in the rate of passage of feed, feed efficiency, microbial flora and methane production in cows with different ability to consume large proportion of roughage.
Our previous studies show that methane production differs between cows …

Läs mer

Lönsamheten för odling på marginalmarker
Daniel Nilsson

Projektnummer: O-16-21-775 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Energi & biomassa
Växtodling

In Sweden, thousands of hectares of agricultural land are not being actively used for agricultural production. Some
reasons are small and irregular-shaped fields, low soil fertility, distant fields, etc. These so-called marginal fields are
often non-profitable and they may be abandoned in the …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress