Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Säkrare avelsvärdering och effektivare urval av avelsdjur med hjälp av genomisk selektion för Svensk Röd Boskap

Status: Avslutat
Projektnummer: V0930071
Kategori: Forskningsprogram | Mjölk
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 1 juni 2016
Huvudsökande: Freddy Fikse
Organisation: SLU
E-postadress: Freddy.Fikse@slu.se
Telefon: 018-671994
Beviljade medel: 3 800 000 SEK

Projektets syfte var att utarbeta och utvärdera en ny biometrisk metod för att kunna bedriva genomisk selektion inom SRB-rasen. Metoden innebär att man använder DNA-markörer för avelsvärdering, vilket möjliggör tidigt urval av avelsdjur (så snart man kan ta DNA-prov). Att slå samman referenspopulationen för de tre nordiska röda raserna gav högst säkerhet för genomiska avelsvärden. Säkerheten låg på samma nivå för produktionsegenskaper som för reproduktions- och hälsoegenskaper, och genomisk selektion är därmed ett utmärkt hjälpmedel i den nordiska aveln för en robust mjölkko. Genotypdata användes för att kartlägga populationsstrukturen i den sammanslagna referenspopulationen. SRB:s heterogena bakgrund, p g a sitt ursprung och inflytandet från andra raser (NRF, FAY), framgick tydligt. Modeller som i teorin skulle kunna ta hänsyn till rasens bakgrund för att få en högre säkerhet var inte effektiva, och mer forskning om detta behövs. Genomisk avelsvärdering infördes 2009 för SRB.

En revolution pågår
Genomisk selektion (GS) har kallats för den tredje revolutionen inom husdjursaveln, efter artificiell inseminering och beräkningsmetoden BLUP. Tekniken bygger på att det nu finns tillgång till ett stort antal DNA-markörer till en rimlig kostnad. Principen för genomisk selektion är att man skattar samband mellan dessa DNA-markörer och egenskaper av intresse i en referenspopulation, i vårt fall bestående av redan testade tjurar med många döttrar. Med hjälp av dessa skattningar kan man sedan beräkna ett genomiskt avelsvärde – summan av markörernas effekt – för djur utan egna observationer eller avkomma, redan kort efter födseln. Syftet med detta projekt var att utarbeta och utvärdera genomisk selektion för SRB-rasen.

Samarbete över rasgränser lönar sig
Säkerheten för genomiska avelsvärden för SRB var 0,19 i genomsnitt för 17 avelsmålsegenskaper när bara SRB ingick i referenspopulationen. Denna nivå var lägre än för holsteinrasen, vilket bl.a. beror på att SRB har en bredare avelsbas. Säkerheten ökade till 0,26 när referenspopulationen för SRB och FAY kombinerades. Dock blev det ingen större förändring när även RDM lades till referenspopulationen. Genomiska avelsvärden har en högre säkerhet än härstamningsindex, och är på det sätt ett värdefullt verktyg i avelsarbete. Genomisk avelsvärdering introducerades för SRB år 2009 för alla egenskaper som ingår i det nordiska totalindexet.

Jämnare genetisk trend för produktion och funktionella egenskaper
Säkerheten för produktionsegenskaper och funktionella egenskaper (reproduktion och hälsa) låg på ungefär samma nivå, vilket ökar möjligheten att få en mer likartad genetisk trend för produktionsegenskaper och funktionella egenskaper jämfört med ett avelsprogram baserat på avkommeprövning. Detta resultat illustrerar att tekniken lämpar sig särskilt väl för egenskaper med låg arvbarhet, som t.ex. sjukdomsresistens och fruktsamhet, och för egenskaper som visar sig sent i livet, som livslängd eller hållbarhet, och är därmed ett utmärkt hjälpmedel i den nordiska aveln för en robust mjölkko.

Hur fungerar genomisk selektion, egentligen?
Vid lanseringen av genomisk selektion var förväntningen att man med ganska stor säkerhet skulle kunna särskilja de bästa från de sämsta individerna i en helsyskongrupp. En markör är inte en gen, men är kopplad till och nedärvs tillsammans med genen, och avslöjar på så sätt vilka genvarianter olika helsyskon har ärvt från sina föräldrar. Resultaten av projektet visar dock på en modest effektivitet att välja inom familj, och en stor del av säkerheten i de genomiska avelsvärdena förklaras skillnader mellan familjer. Eftersom markörer inte bara förklarar effekter av enskilda gener, utan även familjeeffekter, minskar det användbarheten av markörinformation från en grupp till en annan grupp.

Genotypdata för att beskriva populationsstruktur
Tillgång till genotypdata öppnar för nya möjligheter att studera och illustrera den genetiska bakgrunden och populationsstrukturen för en population. Det visade sig att det finns många genetiska kopplingar mellan SRB och FAY, medan RDM genetiskt var mer olik de övriga två. Födelseland är ingen bra indikator på ett djurs genetiska profil men genotypdata kan användas för att hitta grupper av djur som genetiskt är lika varandra. Exteriörmässigt finns det markanta skillnader mellan FAY, SRB och RDM, vilket visar sig t.ex. i avelsvärdet för exteriöregenskapen kropp. Eftersom det är mer intressant att använda genomiska avelsvärden för att selektera inom ras/subpopulation/familj, är det viktigt att beakta populationsstrukturen vid beräkning av säkerheten för genomiska avelsvärden, för att undvika en överskattning.

Inga genomiska avelsvärden utan fenotypregistreringar
Resultaten av detta projekt visar på vikten av en stor referenspopulation för att skatta marköreffekterna. Det är viktigt att komma ihåg att användning av markörinformation i avelsarbetet har inte minskat behovet att mäta och registrera egenskaper som ingår i avelsmålet.

 

Antal träffar i projektbanken: 1580

Hest i trafikk
Eva Brustad Dalland, Nord universitet

Projektnummer: H-17-47-302 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Horse in traffic is a qualitative case study that aims to provide knowledge about interactions between horse, horse users and modern road traffic, and which type of measures might be needed to improve road safety. Providing knowledge about typical events and situations for equestrians and horse …

Läs mer

Stallbackskulturer i cyberrymden
Susanna Hedenborg, Malmö högskola

Projektnummer: H-17-47-290 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

The purpose of the project is to analyse stable cultures in cyberspace in Sweden and Norway. In recent years, questions about the welfare of horses have been debated in social media and norms for horse-keeping are created on Internet. In this project, these norms are conceptualised as stable …

Läs mer

Karbohydrater i gres og grovfôr til hest - Den gode, den onde og den grusomme
Rasmus Bovbjerg Jensen, NMBU - Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-17-47-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Grass for grazing or forage production contains variable amounts of carbohydrates, which often are described as the good (fiber), the bad (sugar) and the ugly (fructans) in relation to prevention, and development of diseases like insulin resistance and laminitis. There is a large variation in …

Läs mer

Bakbenshälta hos häst - varför är den så svår att se och hur kan vi bli bättre?
Elin Hernlund, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-17-47-304 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Correct assessment of hind limb lameness is a challenge, also for most experienced vets. This causes incorrect diagnoses and faulty treatment interventions which lead to unnecessary suffering for the horses and an unnecessary financial burden for owners and insurance companies. The aim of this …

Läs mer

Hälta eller lateralitet: när är en rörelseasymmetri betydelsefull?
Marie Rhodin, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-17-47-286 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Motor laterality, such as left or right-handedness, is a well-known asymmetric phenomenon in both humans and animals, incl. horses. Concurrently, lameness caused by orthopaedic injury is a common cause for asymmetry. In our study of riding horses in training, 73 % had motion asymmetries, warranting …

Läs mer

Ingen hov ingen häst? - En studie om hovkvalité, prestation och hälsa hos travhästar.
Lena Holm, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-17-47-299 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Competing unshod is an important issue for the Swedish harness industry. There is a general opinion that performance may increase significantly but it does not always work. The reason for failure may be disturbed locomotion “balance” of the horse or due to pain from the hooves. This is obviously …

Läs mer

Objektiv gangartsanalyse og halthetsutredning av islandshest
Eli Hendrickson, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-17-47-303 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Icelandic horses are increasingly popular in Sweden and Norway. Their strength lies in their unique gaits, however, in lame horses this trait becomes a weakness. Evaluating not only lameness but also the leg of origin for lameness in any gait other than trot is exceptionally challenging. Today, we …

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN NY PROFYLAKTISK METOD FÖR ATT MINSKA LIDANDET HOS HÄSTAR MED SOMMAREKSEM
Rickard Ignell, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU

Projektnummer: H-17-47-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Insect bite hypersensitivity (IBH) associated with Culicoides biting midges is the most common allergic skin disease in
horses, seriously reducing welfare of affected horses. The main symptom is severe pruritus, with risk of self-infected
open wounds. The choice for treatment and prevention of this …

Läs mer

Digitaliserad grisproduktion: Hur långt har vi kommit och hur går vi vidare?
Lisa Blix Germundsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-991 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Project aims: - Provide information and improve knowledge about influence of management strategies in pig production systems on farmers’ daily work efficiency.
- Provide information and improve knowledge about data-related infrastructure on farm-level and opportunities for data-exchange between …

Läs mer

Digitalt fjäderfästall för utvärdering och förbättring av stallklimat
Helene Oscarsson, Vreta Kluster AB

Projektnummer: R-18-62-990 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

One of the biggest challenges for farmers in the poultry industry is to achieve and maintain a good climate in the stable. A non-functioning climatic environment adversely affects animal health and production as well as the work environment. Hence, there are many actors who work hard to try to …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress