Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Säkrare avelsvärdering och effektivare urval av avelsdjur med hjälp av genomisk selektion för Svensk Röd Boskap

Status: Avslutat
Projektnummer: V0930071
Kategori: Forskningsprogram | Mjölk
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 1 juni 2016
Huvudsökande: Freddy Fikse
Organisation: SLU
E-postadress: Freddy.Fikse@slu.se
Telefon: 018-671994
Beviljade medel: 3 800 000 SEK

Projektets syfte var att utarbeta och utvärdera en ny biometrisk metod för att kunna bedriva genomisk selektion inom SRB-rasen. Metoden innebär att man använder DNA-markörer för avelsvärdering, vilket möjliggör tidigt urval av avelsdjur (så snart man kan ta DNA-prov). Att slå samman referenspopulationen för de tre nordiska röda raserna gav högst säkerhet för genomiska avelsvärden. Säkerheten låg på samma nivå för produktionsegenskaper som för reproduktions- och hälsoegenskaper, och genomisk selektion är därmed ett utmärkt hjälpmedel i den nordiska aveln för en robust mjölkko. Genotypdata användes för att kartlägga populationsstrukturen i den sammanslagna referenspopulationen. SRB:s heterogena bakgrund, p g a sitt ursprung och inflytandet från andra raser (NRF, FAY), framgick tydligt. Modeller som i teorin skulle kunna ta hänsyn till rasens bakgrund för att få en högre säkerhet var inte effektiva, och mer forskning om detta behövs. Genomisk avelsvärdering infördes 2009 för SRB.

En revolution pågår
Genomisk selektion (GS) har kallats för den tredje revolutionen inom husdjursaveln, efter artificiell inseminering och beräkningsmetoden BLUP. Tekniken bygger på att det nu finns tillgång till ett stort antal DNA-markörer till en rimlig kostnad. Principen för genomisk selektion är att man skattar samband mellan dessa DNA-markörer och egenskaper av intresse i en referenspopulation, i vårt fall bestående av redan testade tjurar med många döttrar. Med hjälp av dessa skattningar kan man sedan beräkna ett genomiskt avelsvärde – summan av markörernas effekt – för djur utan egna observationer eller avkomma, redan kort efter födseln. Syftet med detta projekt var att utarbeta och utvärdera genomisk selektion för SRB-rasen.

Samarbete över rasgränser lönar sig
Säkerheten för genomiska avelsvärden för SRB var 0,19 i genomsnitt för 17 avelsmålsegenskaper när bara SRB ingick i referenspopulationen. Denna nivå var lägre än för holsteinrasen, vilket bl.a. beror på att SRB har en bredare avelsbas. Säkerheten ökade till 0,26 när referenspopulationen för SRB och FAY kombinerades. Dock blev det ingen större förändring när även RDM lades till referenspopulationen. Genomiska avelsvärden har en högre säkerhet än härstamningsindex, och är på det sätt ett värdefullt verktyg i avelsarbete. Genomisk avelsvärdering introducerades för SRB år 2009 för alla egenskaper som ingår i det nordiska totalindexet.

Jämnare genetisk trend för produktion och funktionella egenskaper
Säkerheten för produktionsegenskaper och funktionella egenskaper (reproduktion och hälsa) låg på ungefär samma nivå, vilket ökar möjligheten att få en mer likartad genetisk trend för produktionsegenskaper och funktionella egenskaper jämfört med ett avelsprogram baserat på avkommeprövning. Detta resultat illustrerar att tekniken lämpar sig särskilt väl för egenskaper med låg arvbarhet, som t.ex. sjukdomsresistens och fruktsamhet, och för egenskaper som visar sig sent i livet, som livslängd eller hållbarhet, och är därmed ett utmärkt hjälpmedel i den nordiska aveln för en robust mjölkko.

Hur fungerar genomisk selektion, egentligen?
Vid lanseringen av genomisk selektion var förväntningen att man med ganska stor säkerhet skulle kunna särskilja de bästa från de sämsta individerna i en helsyskongrupp. En markör är inte en gen, men är kopplad till och nedärvs tillsammans med genen, och avslöjar på så sätt vilka genvarianter olika helsyskon har ärvt från sina föräldrar. Resultaten av projektet visar dock på en modest effektivitet att välja inom familj, och en stor del av säkerheten i de genomiska avelsvärdena förklaras skillnader mellan familjer. Eftersom markörer inte bara förklarar effekter av enskilda gener, utan även familjeeffekter, minskar det användbarheten av markörinformation från en grupp till en annan grupp.

Genotypdata för att beskriva populationsstruktur
Tillgång till genotypdata öppnar för nya möjligheter att studera och illustrera den genetiska bakgrunden och populationsstrukturen för en population. Det visade sig att det finns många genetiska kopplingar mellan SRB och FAY, medan RDM genetiskt var mer olik de övriga två. Födelseland är ingen bra indikator på ett djurs genetiska profil men genotypdata kan användas för att hitta grupper av djur som genetiskt är lika varandra. Exteriörmässigt finns det markanta skillnader mellan FAY, SRB och RDM, vilket visar sig t.ex. i avelsvärdet för exteriöregenskapen kropp. Eftersom det är mer intressant att använda genomiska avelsvärden för att selektera inom ras/subpopulation/familj, är det viktigt att beakta populationsstrukturen vid beräkning av säkerheten för genomiska avelsvärden, för att undvika en överskattning.

Inga genomiska avelsvärden utan fenotypregistreringar
Resultaten av detta projekt visar på vikten av en stor referenspopulation för att skatta marköreffekterna. Det är viktigt att komma ihåg att användning av markörinformation i avelsarbetet har inte minskat behovet att mäta och registrera egenskaper som ingår i avelsmålet.

 

Antal träffar i projektbanken: 1528

Regional jordbruksforskning för norra Sverige (RJN)
Torkel Ekman, SLU

Projektnummer: R--16-62-605 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 december 2016

Within Agricultural research for Northern Sweden (RJN) farmers organisations/companies and SLU has cooperated since 1996. The agreement has been renewed every third year since 1996 and a revised agreement is now ready that covers 2016-2017. With this application we seek cofounding for 2016. Funding …

Läs mer

Basfinansiering av den regionala försöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2016
Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet

Projektnummer: R-16-60-603 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 december 2016

A safe and well documented decisionmaking is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this …

Läs mer

Bekämpningsstrategier för hållbar produktion av jordgubbar i substrat
Lisa Germundsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R--16-62-608 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 14 december 2016

The project aims to contribute to increased profitability, competitiveness and growth within berry cultivation, by developing effective control strategies for the sustainable production of strawberries in substrate. Substrate cultivation in tunnel is approved for better growth and higher yield than …

Läs mer

Arbetsolycksfall i jord- och skogsbruk 2013. Utvärdering av sektorns kraftsamling.
Stefan Pinzke, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1346223 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 december 2016

The aim is to perform a questionnaire and interview survey regarding injuries in agriculture and forestry
during 2013 to gain actual statistics as base for both preventive measures and evaluation of implemented
measures. The project is a repetition of the corresponding study performed in 2005.
A …

Läs mer

Förbättrad precision vid applicering av växtskyddsmedel i fruktodlingar
Klara Löfkvist, JTI

Projektnummer: S-15-56-595 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 9 december 2016

Safe and environmentally sound application of pesticides in orchards is a prerequisite for continued Swedish fruit production. More and more chemical, biological and physical pesticides have user conditions and drift reducing techniques have to be used during application. How these techniques shall …

Läs mer

Räkna med vall – ekonomi och miljöeffekter av vall i spannmålsdominerade växtföljder
Pernilla Tidåker, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik AB

Projektnummer: H1333202 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 november 2016

Grass/clover in crop sequences increases the yield of subsequent crops, decreases nutrient leaching and increases carbon sequestration. However, ley is often substituted with other crops as fodder or as substrate for biogas production. Profitability is a prerequisite for the farmer to introduce …

Läs mer

Drivkrafter för lönsam grisproduktion i Sverige
Helena Hansson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1146009 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 25 november 2016

Det övergripande syftet var att presentera en plan över hur lantbruksföretag med grisproduktion kan använda sina resurser bättre, öka sina intäkter och bli mer lönsamma. Vi gjorde detta genom tre delstudier där vi undersökte olika aspekter av lönsamhet och resurseffektivitet. Bakgrunden till …

Läs mer

Spridningsvägar för kemiska bekämpningsmedel till ytvatten
Jenny Kreuger, SLU

Projektnummer: H1133108 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 oktober 2016

Det finns fortfarande kunskapsluckor i Sverige kring vilka/vilken av de olika transportvägarna för bekämpningsmedel till vattendragen som har störst betydelse. Förbättrade kunskaper är nödvändiga för att identifiera och implementera lämpliga och kostnadseffektiva motåtgärder. I den här studien …

Läs mer

Epidemiologi och kontroll av vetedvärgvirus
Anders Kvarnheden, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1133221 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 september 2016

Vetedvärgsjuka är ett återkommande problem, och för att hålla sjukdomen under kontroll är det viktigt med förbättrade kunskaper om dess epidemiologi och tillförlitliga prognoser. I projektet har vi kunnat bekräfta att rajgräs utgör en potentiell smittkälla för vetedvärgvirus (WDV) som orsakar …

Läs mer

Mer närodlat och lägre kväve-emission genom sänkt proteininnehåll i fodret och utnyttjande av slaktgrisars förmåga till kompensatorisk tillväxt
Leif Göransson, SLU

Projektnummer: H1250010 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 september 2016

In modern pig production profitability, meat quality, animal welfare and low nitrogen-emission are highly valued. The amino acid requirements of slaughter pigs, except for the first limiting ones, are not very well investigated and accordingly high safety margins for protein are applied. Our first …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress