Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Säkrare etablering av våroljeväxter med grund bearbetning på våren

Status: Avslutat
Projektnummer: H1333180
Kategori: Forskningsprogram | Växtodling
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 15 december 2017
Huvudsökande: Johan Arvidsson
Organisation: Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU
E-postadress: johan.arvidsson@mv.slu.se
Telefon: 018-67 11 72
Beviljade medel: 741 000 SEK

Plant establishment is very critical for spring oilseed rape, especially under dry conditions on clay soils. With conventional tillage, the soil drying process in the spring gives little plant available water in the seedbed for small-grained seeds with shallow sowing depth. Alternatively, soil moisture could be saved by leaving the fields without tillage in the autumn, and perform shallow tillage in the spring.
The objective of the project is to secure plant establishment, by tilling the soil only in the spring, also in combination with different sowing dates. The project will be carried out with field experiments during three years on three soils with different texture, and with field studies on farms today using this system. Within the project, new technique will be tested to determine seedbed properties.

Etableringen av våroljeväxter kan ses som det mest kritiska momentet i odlingen, speciellt under torra förhållanden på lerjordar. Upptorkningsförloppet på våren i ett konventionellt bearbetningssystem gör det svårt att ha tillräckligt med fukt för groning för småfröiga arter som ska sås grunt. En alternativ metod kan vara att bevara fukten bättre genom att lämna fälten obearbetade på hösten för att sedan etablera grödan efter en grund bearbetning på våren.
Syftet med projektet är att öka odlingssäkerheten för våroljeväxter genom en säkrare etablering. Framförallt testas etablering efter grund bearbetning på våren utan föregående bearbetning på hösten, också i kombination med olika såtidpunkter. Projektet utförs med fältförsök på tre olika jordarter under tre år, och med fältstudier hos odlare som tillämpar metoden i praktiken. I projektet testas också ny teknik för att mäta såbäddsegenskaper.

Etableringen av våroljeväxter är ett kritiskt moment i växtodlingen. Upptorkningsförloppet på våren i ett konventionellt system med höstplöjning kan ge otillräcklig fukt till groning av småfröiga arter som ska sås grunt. Ett sätt att bevara fukten kan vara att lämna fältet obearbetat under hösten och bearbeta grunt på våren. Åtta försök genomfördes på styv, mellan- och lättlera, i syfte att undersöka om odlingssäkerheten på detta sätt kunde ökas. Fyra bearbetningsmetoder kombinerades med två såtider. Grund vårbearbearbetning ökade tillgängligheten på vatten jämfört med höstplöjning, men gav en grövre såbäddsstruktur. Skörden var i nivå med, eller över, den för höstplöjning. Resultaten varierade mellan år och en risk med bearbetning på våren är att såbädden kan bli alltför grov. Bearbetningsdjupet måste noga anpassas till markens vattenhalt. Metoden innebar en betydande kostnadsbesparing, då plöjning plus en eller två harvningar ersattes med två körningar med tallriksredskap.

Att etablera oljeväxter på våren kan vara ett kritiska moment i växtodlingen. Speciellt på lerjordar kan upptorkningsförloppet på våren i ett traditionellt system med höstplöjning ge otillräckligt med fukt till groning av småfröiga arter som ska sås grunt. Ett sätt att bevara fukten bättre kan vara att lämna fältet obearbetat på hösten och göra en grund bearbetning på våren. Genom de kvarlämnade skörderesterna i markytan förhindras avdunstning på våren och det blir möjligt att placera fröet i en bearbetningsbotten med jämn markfukt.

Småfröiga grödor har ett lågt innehåll av näring och måste sås relativt grunt för att orka ta sig upp. Det här ställer stora krav på såbädden till småfröiga grödor. Rapsplantors uppkomst som funktion av såbäddens egenskaper har tidigare studerats i ett stort antal modellförsök. Resultaten sammanfattades som att man för en säker groning bör ha en såbädd med minst 50 % aggregat <5 mm i diameter och som är minst 3-4 cm tjock. Jorden kring kärnan ska dessutom innehålla minst 6 % växttillgängligt vatten. Omfattande studier på svenska gårdar har emellertid visat att vattenhalten i ytan på mellan- och styva leror normalt sett ligger under den så kallade vissningsgränsen, det lilla vatten som finns är så pass hårt bundet att växterna inte kommer åt det. Gränsen för 6 % växttillgängligt vatten låg på 2-3 centimeter på lättleror medan den låg på ca 5 cm djup på styva leror. Detta illustrerar svårigheterna att etablera våroljeväxter på styva jordar vid ett normalt sådjup kring 3 cm.

Under 2014-2016 undersöktes potentialen att öka odlingssäkerheten för våroljeväxter på lerjordar genom att förlägga mer av bearbetningen till våren och ersätta plöjning med grund kultivering med Carrier. Totalt ingick åtta försök, förlagda på lerjordar med olika lerhalt (lätt-, mellan- och styv lera) samt tre referensfält hos lantbrukare. Ett konventionellt system med plöjning på hösten och harvning på våren jämfördes med grund bearbetning på hösten, på höst och vår eller enbart två gånger på våren. Systemen kombinerades med två såtidpunkter. Tidig gjordes vid första tillfället med goda förhållanden för konventionell sådd. Sen gjordes efter upptorkning, i syfte att få goda förhållanden för den grunda vårbearbetningen.

Studier av såbäddens egenskaper visade att traditionell höstplöjning gav den mest ”ideala” såbädden, med en hög andel finjord, men att såbotten samtidigt blev torrast. Grund reducerad bearbetning endast på våren gav en grov struktur i såbädden med många stora aggregat, men hade fuktigast såbotten. Speciellt tydlig var skillnaden i fuktförhållanden under den torra våren 2016. Då var mängden växttillgängligt vatten i de översta 10 centimetrarna efter sådd tydligt högre efter vår- än höstbearbetning i synnerhet på de högre lerhalterna. Där man hade höstplöjt var vattentillgången dålig och mängden växttillgängligt vatten låg under rekommenderad gräns på 6 procent. Ofta gav vårbearbetningen en grövre struktur än vad som kan anses optimalt för oljeväxter. På samtliga tre jordarter låg andelen aggregat <5 mm i diameter runt eller som oftast under den gräns på 50 % som brukar anges som krav på en såbädd på våren.

Bäst skörderesultat fick grund bearbetning två gånger på hösten, men även grund vårbearbetning gav två år av tre (2014 och 2016) skördeökningar jämfört med höstplöjningen. 2015 var ett bra år för oljeväxtodling med generellt stora skördar i alla behandlingar. Bra med nederbörd efter både tidig och sen sådd gjorde att fukt till fröet sannolik inte var en begränsande faktor detta år. Generellt var skördeskillnaderna mellan metoderna trots allt ganska små. Däremot gav såtidpunkten stort utslag med signifikant större skördar med tidig sådd (22april- 6 maj) än med sen (4 maj-18 maj). Den anpassning i såtidpunkt som gjordes för att matcha vårbearbetningen gav inget utbyte utan sen sådd var överlag ofördelaktigt.

Grund vårbearbetning till oljeväxter har i försöken visat sig bättre bevara markfukten på våren och ge en större mängd växttillgängligt vatten än konventionell höstplöjning. Avkastningen har varit i nivå med eller över den i system med höstplöjning och metoden kan vara intressant speciellt i områden där man har problem med tillräcklig markfukt. Den innebär samtidigt en betydande kostnadsbesparing jämfört med konventionell bearbetning, då plöjning plus en eller två harvningar ersatts med två körningar med tallriksredskap. Resultaten varierar dock mellan år och en risk med vårbearbetningen är att såbädden kan bli alltför grov. Bearbetningsdjupet måste noga anpassas till markens vattenhalt vid bearbetningstillfället speciellt på de styvare lerorna.

 

Antal träffar i projektbanken: 1580

Spridningsvägar för kemiska bekämpningsmedel till ytvatten
Jenny Kreuger, SLU

Projektnummer: H1133108 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 oktober 2016

Det finns fortfarande kunskapsluckor i Sverige kring vilka/vilken av de olika transportvägarna för bekämpningsmedel till vattendragen som har störst betydelse. Förbättrade kunskaper är nödvändiga för att identifiera och implementera lämpliga och kostnadseffektiva motåtgärder. I den här studien …

Läs mer

Epidemiologi och kontroll av vetedvärgvirus
Anders Kvarnheden, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1133221 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 september 2016

Vetedvärgsjuka är ett återkommande problem, och för att hålla sjukdomen under kontroll är det viktigt med förbättrade kunskaper om dess epidemiologi och tillförlitliga prognoser. I projektet har vi kunnat bekräfta att rajgräs utgör en potentiell smittkälla för vetedvärgvirus (WDV) som orsakar …

Läs mer

Mer närodlat och lägre kväve-emission genom sänkt proteininnehåll i fodret och utnyttjande av slaktgrisars förmåga till kompensatorisk tillväxt
Leif Göransson, SLU

Projektnummer: H1250010 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 september 2016

In modern pig production profitability, meat quality, animal welfare and low nitrogen-emission are highly valued. The amino acid requirements of slaughter pigs, except for the first limiting ones, are not very well investigated and accordingly high safety margins for protein are applied. Our first …

Läs mer

Betstämning av rotdjup i spannmålsgrödor med kvantitativ PCR- teknik.
Ulf Axelson, Hushållningssällskapet Skaraborg

Projektnummer: H1333238 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 september 2016

In studies of root development in crops has so far the most common method included technics with washing soil from the roots. The aim of this project is to test a method based on quantitative PCR technique to describe root development with respect to rooting depth and root mass and also compare …

Läs mer

Peptider och proteiner – bekämpning av nya missbrukspreparat inom hästsporten
Mikael Hedeland, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: H1347097 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 september 2016

The abuse of peptide- and protein-based substances has emerged as a new problem in horse racing. Examples are cobratoxin and dermorphin for pain relief, erythropoietin (EPO) for enhanced oxygen transport, and growth stimulating peptides of different kind. The use of this type of substances creates …

Läs mer

Mjölkkornas välbefinnande i automatiska mjölkningssystem
Hans Wiktorsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0130020 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 23 september 2016

Sammanfattning saknas

Läs mer

TALA SMAK- Matfågel 2015
Lotta Waldenstedt, Svensk Fågel Service AB

Projektnummer: R-15-43-375 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 9 september 2016

Flavour Speak Poultry 2015 ' is part of the mainproject Tala Smak (TS) that provides a basis for a cross-border gastronomic language. The overall purpose is to validate and refine the methodology for describing food, which means that more people can understand, appreciate, and talk about the food …

Läs mer

Kamp mot tramp
Eva Spörndly, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1230034 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 september 2016

The objective of the first part of the project is to compare four leys with regard to the speed of establishment and the capacity to withstand trampling. In the second part of the project three methods to protect areas especially exposed to trampling will be evaluated. In the first part, new seeds …

Läs mer

Hur används biogas bäst?
Åke Nordberg, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1140116 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 augusti 2016

Biogas kan uppgraderas och komprimeras till fordonsbränsle (CBG), men låg energitäthet och begränsad gasinfrastruktur försvårar distribution, lagring och marknadstillgänglighet. I projektet har potentiella tekniker för att framställa flytande drivmedel (flytande biogas (LBG), Fisher Tropsch Diesel, …

Läs mer

Bedömning av risken för frostskador i höstvete utifrån sorters frosttolerans med hjälp av en simuleringsmodell och fältförsöksdata
Henrik Eckersten, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1233151 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 augusti 2016

Winter kill due to low temperatures causes significant losses in winter wheat. The variety specific winter hardiness in winter wheat depends on developmental stage and environmental factors. In field, winter hardiness is assessed by the percentage of surviving plants in spring. Winter-hardiness is …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress