Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Säkrare etablering av våroljeväxter med grund bearbetning på våren

Status: Avslutat
Projektnummer: H1333180
Kategori: Forskningsprogram | Växtodling
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 15 december 2017
Huvudsökande: Johan Arvidsson
Organisation: Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU
E-postadress: johan.arvidsson@mv.slu.se
Telefon: 018-67 11 72
Beviljade medel: 741 000 SEK

Plant establishment is very critical for spring oilseed rape, especially under dry conditions on clay soils. With conventional tillage, the soil drying process in the spring gives little plant available water in the seedbed for small-grained seeds with shallow sowing depth. Alternatively, soil moisture could be saved by leaving the fields without tillage in the autumn, and perform shallow tillage in the spring.
The objective of the project is to secure plant establishment, by tilling the soil only in the spring, also in combination with different sowing dates. The project will be carried out with field experiments during three years on three soils with different texture, and with field studies on farms today using this system. Within the project, new technique will be tested to determine seedbed properties.

Etableringen av våroljeväxter kan ses som det mest kritiska momentet i odlingen, speciellt under torra förhållanden på lerjordar. Upptorkningsförloppet på våren i ett konventionellt bearbetningssystem gör det svårt att ha tillräckligt med fukt för groning för småfröiga arter som ska sås grunt. En alternativ metod kan vara att bevara fukten bättre genom att lämna fälten obearbetade på hösten för att sedan etablera grödan efter en grund bearbetning på våren.
Syftet med projektet är att öka odlingssäkerheten för våroljeväxter genom en säkrare etablering. Framförallt testas etablering efter grund bearbetning på våren utan föregående bearbetning på hösten, också i kombination med olika såtidpunkter. Projektet utförs med fältförsök på tre olika jordarter under tre år, och med fältstudier hos odlare som tillämpar metoden i praktiken. I projektet testas också ny teknik för att mäta såbäddsegenskaper.

Etableringen av våroljeväxter är ett kritiskt moment i växtodlingen. Upptorkningsförloppet på våren i ett konventionellt system med höstplöjning kan ge otillräcklig fukt till groning av småfröiga arter som ska sås grunt. Ett sätt att bevara fukten kan vara att lämna fältet obearbetat under hösten och bearbeta grunt på våren. Åtta försök genomfördes på styv, mellan- och lättlera, i syfte att undersöka om odlingssäkerheten på detta sätt kunde ökas. Fyra bearbetningsmetoder kombinerades med två såtider. Grund vårbearbearbetning ökade tillgängligheten på vatten jämfört med höstplöjning, men gav en grövre såbäddsstruktur. Skörden var i nivå med, eller över, den för höstplöjning. Resultaten varierade mellan år och en risk med bearbetning på våren är att såbädden kan bli alltför grov. Bearbetningsdjupet måste noga anpassas till markens vattenhalt. Metoden innebar en betydande kostnadsbesparing, då plöjning plus en eller två harvningar ersattes med två körningar med tallriksredskap.

Att etablera oljeväxter på våren kan vara ett kritiska moment i växtodlingen. Speciellt på lerjordar kan upptorkningsförloppet på våren i ett traditionellt system med höstplöjning ge otillräckligt med fukt till groning av småfröiga arter som ska sås grunt. Ett sätt att bevara fukten bättre kan vara att lämna fältet obearbetat på hösten och göra en grund bearbetning på våren. Genom de kvarlämnade skörderesterna i markytan förhindras avdunstning på våren och det blir möjligt att placera fröet i en bearbetningsbotten med jämn markfukt.

Småfröiga grödor har ett lågt innehåll av näring och måste sås relativt grunt för att orka ta sig upp. Det här ställer stora krav på såbädden till småfröiga grödor. Rapsplantors uppkomst som funktion av såbäddens egenskaper har tidigare studerats i ett stort antal modellförsök. Resultaten sammanfattades som att man för en säker groning bör ha en såbädd med minst 50 % aggregat <5 mm i diameter och som är minst 3-4 cm tjock. Jorden kring kärnan ska dessutom innehålla minst 6 % växttillgängligt vatten. Omfattande studier på svenska gårdar har emellertid visat att vattenhalten i ytan på mellan- och styva leror normalt sett ligger under den så kallade vissningsgränsen, det lilla vatten som finns är så pass hårt bundet att växterna inte kommer åt det. Gränsen för 6 % växttillgängligt vatten låg på 2-3 centimeter på lättleror medan den låg på ca 5 cm djup på styva leror. Detta illustrerar svårigheterna att etablera våroljeväxter på styva jordar vid ett normalt sådjup kring 3 cm.

Under 2014-2016 undersöktes potentialen att öka odlingssäkerheten för våroljeväxter på lerjordar genom att förlägga mer av bearbetningen till våren och ersätta plöjning med grund kultivering med Carrier. Totalt ingick åtta försök, förlagda på lerjordar med olika lerhalt (lätt-, mellan- och styv lera) samt tre referensfält hos lantbrukare. Ett konventionellt system med plöjning på hösten och harvning på våren jämfördes med grund bearbetning på hösten, på höst och vår eller enbart två gånger på våren. Systemen kombinerades med två såtidpunkter. Tidig gjordes vid första tillfället med goda förhållanden för konventionell sådd. Sen gjordes efter upptorkning, i syfte att få goda förhållanden för den grunda vårbearbetningen.

Studier av såbäddens egenskaper visade att traditionell höstplöjning gav den mest ”ideala” såbädden, med en hög andel finjord, men att såbotten samtidigt blev torrast. Grund reducerad bearbetning endast på våren gav en grov struktur i såbädden med många stora aggregat, men hade fuktigast såbotten. Speciellt tydlig var skillnaden i fuktförhållanden under den torra våren 2016. Då var mängden växttillgängligt vatten i de översta 10 centimetrarna efter sådd tydligt högre efter vår- än höstbearbetning i synnerhet på de högre lerhalterna. Där man hade höstplöjt var vattentillgången dålig och mängden växttillgängligt vatten låg under rekommenderad gräns på 6 procent. Ofta gav vårbearbetningen en grövre struktur än vad som kan anses optimalt för oljeväxter. På samtliga tre jordarter låg andelen aggregat <5 mm i diameter runt eller som oftast under den gräns på 50 % som brukar anges som krav på en såbädd på våren.

Bäst skörderesultat fick grund bearbetning två gånger på hösten, men även grund vårbearbetning gav två år av tre (2014 och 2016) skördeökningar jämfört med höstplöjningen. 2015 var ett bra år för oljeväxtodling med generellt stora skördar i alla behandlingar. Bra med nederbörd efter både tidig och sen sådd gjorde att fukt till fröet sannolik inte var en begränsande faktor detta år. Generellt var skördeskillnaderna mellan metoderna trots allt ganska små. Däremot gav såtidpunkten stort utslag med signifikant större skördar med tidig sådd (22april- 6 maj) än med sen (4 maj-18 maj). Den anpassning i såtidpunkt som gjordes för att matcha vårbearbetningen gav inget utbyte utan sen sådd var överlag ofördelaktigt.

Grund vårbearbetning till oljeväxter har i försöken visat sig bättre bevara markfukten på våren och ge en större mängd växttillgängligt vatten än konventionell höstplöjning. Avkastningen har varit i nivå med eller över den i system med höstplöjning och metoden kan vara intressant speciellt i områden där man har problem med tillräcklig markfukt. Den innebär samtidigt en betydande kostnadsbesparing jämfört med konventionell bearbetning, då plöjning plus en eller två harvningar ersatts med två körningar med tallriksredskap. Resultaten varierar dock mellan år och en risk med vårbearbetningen är att såbädden kan bli alltför grov. Bearbetningsdjupet måste noga anpassas till markens vattenhalt vid bearbetningstillfället speciellt på de styvare lerorna.

 

Antal träffar i projektbanken: 1605

Kostnadseffektiva system för skörd av slybränslen
Daniel Nilsson

Projektnummer: O-17-21-988 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Energi & biomassa

During recent decades the area with brushwood has increased in the Swedish rural landscape. A study has shown that the annual harvest of brushwood for fuel purposes could amount to about 6 TWh. Some advantages with the utilization of brushwood as fuel are that the growth areas do not compete with …

Läs mer

Hest i trafikk
Eva Brustad Dalland, Nord universitet

Projektnummer: H-17-47-302 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Horse in traffic is a qualitative case study that aims to provide knowledge about interactions between horse, horse users and modern road traffic, and which type of measures might be needed to improve road safety. Providing knowledge about typical events and situations for equestrians and horse …

Läs mer

Karbohydrater i gres og grovfôr til hest - Den gode, den onde og den grusomme
Rasmus Bovbjerg Jensen, NMBU - Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-17-47-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Grass for grazing or forage production contains variable amounts of carbohydrates, which often are described as the good (fiber), the bad (sugar) and the ugly (fructans) in relation to prevention, and development of diseases like insulin resistance and laminitis. There is a large variation in …

Läs mer

Bakbenshälta hos häst - varför är den så svår att se och hur kan vi bli bättre?
Elin Hernlund, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-17-47-304 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Correct assessment of hind limb lameness is a challenge, also for most experienced vets. This causes incorrect diagnoses and faulty treatment interventions which lead to unnecessary suffering for the horses and an unnecessary financial burden for owners and insurance companies. The aim of this …

Läs mer

Hälta eller lateralitet: när är en rörelseasymmetri betydelsefull?
Marie Rhodin, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-17-47-286 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Motor laterality, such as left or right-handedness, is a well-known asymmetric phenomenon in both humans and animals, incl. horses. Concurrently, lameness caused by orthopaedic injury is a common cause for asymmetry. In our study of riding horses in training, 73 % had motion asymmetries, warranting …

Läs mer

Ingen hov ingen häst? - En studie om hovkvalité, prestation och hälsa hos travhästar.
Lena Holm, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-17-47-299 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Competing unshod is an important issue for the Swedish harness industry. There is a general opinion that performance may increase significantly but it does not always work. The reason for failure may be disturbed locomotion “balance” of the horse or due to pain from the hooves. This is obviously …

Läs mer

Objektiv gangartsanalyse og halthetsutredning av islandshest
Eli Hendrickson, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-17-47-303 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Icelandic horses are increasingly popular in Sweden and Norway. Their strength lies in their unique gaits, however, in lame horses this trait becomes a weakness. Evaluating not only lameness but also the leg of origin for lameness in any gait other than trot is exceptionally challenging. Today, we …

Läs mer

Digitaliserad grisproduktion: Hur långt har vi kommit och hur går vi vidare?
Lisa Blix Germundsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-991 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Project aims: - Provide information and improve knowledge about influence of management strategies in pig production systems on farmers’ daily work efficiency.
- Provide information and improve knowledge about data-related infrastructure on farm-level and opportunities for data-exchange between …

Läs mer

Digitalt fjäderfästall för utvärdering och förbättring av stallklimat
Helene Oscarsson, Vreta Kluster AB

Projektnummer: R-18-62-990 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

One of the biggest challenges for farmers in the poultry industry is to achieve and maintain a good climate in the stable. A non-functioning climatic environment adversely affects animal health and production as well as the work environment. Hence, there are many actors who work hard to try to …

Läs mer

Automatiska registreringar för ökad djurhälsa och djurvälfärd hos betesdjur
Mats Emilson, Agroväst Livsmedel AB

Projektnummer: R-18-62-992 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Global livestock production must be intensified to meet the demand from a growing human population. However, this must not be at the expense of reduced animal health and deteriorated animal welfare. Infection with parasitic worms of ruminants is a major constraint on an efficient pasture-based …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress