Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Säkrare etablering av våroljeväxter med grund bearbetning på våren

Status: Avslutat
Projektnummer: H1333180
Kategori: Forskningsprogram | Växtodling
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 15 december 2017
Huvudsökande: Johan Arvidsson
Organisation: Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU
E-postadress: johan.arvidsson@mv.slu.se
Telefon: 018-67 11 72
Beviljade medel: 741 000 SEK

Plant establishment is very critical for spring oilseed rape, especially under dry conditions on clay soils. With conventional tillage, the soil drying process in the spring gives little plant available water in the seedbed for small-grained seeds with shallow sowing depth. Alternatively, soil moisture could be saved by leaving the fields without tillage in the autumn, and perform shallow tillage in the spring.
The objective of the project is to secure plant establishment, by tilling the soil only in the spring, also in combination with different sowing dates. The project will be carried out with field experiments during three years on three soils with different texture, and with field studies on farms today using this system. Within the project, new technique will be tested to determine seedbed properties.

Etableringen av våroljeväxter kan ses som det mest kritiska momentet i odlingen, speciellt under torra förhållanden på lerjordar. Upptorkningsförloppet på våren i ett konventionellt bearbetningssystem gör det svårt att ha tillräckligt med fukt för groning för småfröiga arter som ska sås grunt. En alternativ metod kan vara att bevara fukten bättre genom att lämna fälten obearbetade på hösten för att sedan etablera grödan efter en grund bearbetning på våren.
Syftet med projektet är att öka odlingssäkerheten för våroljeväxter genom en säkrare etablering. Framförallt testas etablering efter grund bearbetning på våren utan föregående bearbetning på hösten, också i kombination med olika såtidpunkter. Projektet utförs med fältförsök på tre olika jordarter under tre år, och med fältstudier hos odlare som tillämpar metoden i praktiken. I projektet testas också ny teknik för att mäta såbäddsegenskaper.

Etableringen av våroljeväxter är ett kritiskt moment i växtodlingen. Upptorkningsförloppet på våren i ett konventionellt system med höstplöjning kan ge otillräcklig fukt till groning av småfröiga arter som ska sås grunt. Ett sätt att bevara fukten kan vara att lämna fältet obearbetat under hösten och bearbeta grunt på våren. Åtta försök genomfördes på styv, mellan- och lättlera, i syfte att undersöka om odlingssäkerheten på detta sätt kunde ökas. Fyra bearbetningsmetoder kombinerades med två såtider. Grund vårbearbearbetning ökade tillgängligheten på vatten jämfört med höstplöjning, men gav en grövre såbäddsstruktur. Skörden var i nivå med, eller över, den för höstplöjning. Resultaten varierade mellan år och en risk med bearbetning på våren är att såbädden kan bli alltför grov. Bearbetningsdjupet måste noga anpassas till markens vattenhalt. Metoden innebar en betydande kostnadsbesparing, då plöjning plus en eller två harvningar ersattes med två körningar med tallriksredskap.

Att etablera oljeväxter på våren kan vara ett kritiska moment i växtodlingen. Speciellt på lerjordar kan upptorkningsförloppet på våren i ett traditionellt system med höstplöjning ge otillräckligt med fukt till groning av småfröiga arter som ska sås grunt. Ett sätt att bevara fukten bättre kan vara att lämna fältet obearbetat på hösten och göra en grund bearbetning på våren. Genom de kvarlämnade skörderesterna i markytan förhindras avdunstning på våren och det blir möjligt att placera fröet i en bearbetningsbotten med jämn markfukt.

Småfröiga grödor har ett lågt innehåll av näring och måste sås relativt grunt för att orka ta sig upp. Det här ställer stora krav på såbädden till småfröiga grödor. Rapsplantors uppkomst som funktion av såbäddens egenskaper har tidigare studerats i ett stort antal modellförsök. Resultaten sammanfattades som att man för en säker groning bör ha en såbädd med minst 50 % aggregat <5 mm i diameter och som är minst 3-4 cm tjock. Jorden kring kärnan ska dessutom innehålla minst 6 % växttillgängligt vatten. Omfattande studier på svenska gårdar har emellertid visat att vattenhalten i ytan på mellan- och styva leror normalt sett ligger under den så kallade vissningsgränsen, det lilla vatten som finns är så pass hårt bundet att växterna inte kommer åt det. Gränsen för 6 % växttillgängligt vatten låg på 2-3 centimeter på lättleror medan den låg på ca 5 cm djup på styva leror. Detta illustrerar svårigheterna att etablera våroljeväxter på styva jordar vid ett normalt sådjup kring 3 cm.

Under 2014-2016 undersöktes potentialen att öka odlingssäkerheten för våroljeväxter på lerjordar genom att förlägga mer av bearbetningen till våren och ersätta plöjning med grund kultivering med Carrier. Totalt ingick åtta försök, förlagda på lerjordar med olika lerhalt (lätt-, mellan- och styv lera) samt tre referensfält hos lantbrukare. Ett konventionellt system med plöjning på hösten och harvning på våren jämfördes med grund bearbetning på hösten, på höst och vår eller enbart två gånger på våren. Systemen kombinerades med två såtidpunkter. Tidig gjordes vid första tillfället med goda förhållanden för konventionell sådd. Sen gjordes efter upptorkning, i syfte att få goda förhållanden för den grunda vårbearbetningen.

Studier av såbäddens egenskaper visade att traditionell höstplöjning gav den mest ”ideala” såbädden, med en hög andel finjord, men att såbotten samtidigt blev torrast. Grund reducerad bearbetning endast på våren gav en grov struktur i såbädden med många stora aggregat, men hade fuktigast såbotten. Speciellt tydlig var skillnaden i fuktförhållanden under den torra våren 2016. Då var mängden växttillgängligt vatten i de översta 10 centimetrarna efter sådd tydligt högre efter vår- än höstbearbetning i synnerhet på de högre lerhalterna. Där man hade höstplöjt var vattentillgången dålig och mängden växttillgängligt vatten låg under rekommenderad gräns på 6 procent. Ofta gav vårbearbetningen en grövre struktur än vad som kan anses optimalt för oljeväxter. På samtliga tre jordarter låg andelen aggregat <5 mm i diameter runt eller som oftast under den gräns på 50 % som brukar anges som krav på en såbädd på våren.

Bäst skörderesultat fick grund bearbetning två gånger på hösten, men även grund vårbearbetning gav två år av tre (2014 och 2016) skördeökningar jämfört med höstplöjningen. 2015 var ett bra år för oljeväxtodling med generellt stora skördar i alla behandlingar. Bra med nederbörd efter både tidig och sen sådd gjorde att fukt till fröet sannolik inte var en begränsande faktor detta år. Generellt var skördeskillnaderna mellan metoderna trots allt ganska små. Däremot gav såtidpunkten stort utslag med signifikant större skördar med tidig sådd (22april- 6 maj) än med sen (4 maj-18 maj). Den anpassning i såtidpunkt som gjordes för att matcha vårbearbetningen gav inget utbyte utan sen sådd var överlag ofördelaktigt.

Grund vårbearbetning till oljeväxter har i försöken visat sig bättre bevara markfukten på våren och ge en större mängd växttillgängligt vatten än konventionell höstplöjning. Avkastningen har varit i nivå med eller över den i system med höstplöjning och metoden kan vara intressant speciellt i områden där man har problem med tillräcklig markfukt. Den innebär samtidigt en betydande kostnadsbesparing jämfört med konventionell bearbetning, då plöjning plus en eller två harvningar ersatts med två körningar med tallriksredskap. Resultaten varierar dock mellan år och en risk med vårbearbetningen är att såbädden kan bli alltför grov. Bearbetningsdjupet måste noga anpassas till markens vattenhalt vid bearbetningstillfället speciellt på de styvare lerorna.

 

Antal träffar i projektbanken: 1578

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning: samspelet mellan ryttare, ridlärare och häst
Charlotte Lundgren, Linköpings Universitet

Projektnummer: H1247206 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 augusti 2017

Riding performance is influenced by the interplay between horse and rider and success is dependent on a good interaction. In an educational context this rider-horse dyad is complemented with a riding instructor/trainer. The study aims to describe and analyse the communication between rider and …

Läs mer

Hög mjölkavkastning försämrar brunstvisningsförmågan - hur ska vi få korna dräktiga? Del II.
Britt Berglund, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1130050 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 23 augusti 2017

Mjölkkornas brunster blev svagare och kortare över de studerade sexton åren. Generellt så hade Svensk Röd boskap (SR), både i lösdrift och i uppbundet, högre andel lyckade dräktigheter samt starkare och längre brunster jämfört med Svenska Holstein (SH) kor. De första och mest upprepade …

Läs mer

Optimering av penicillinbehandlingar till häst för att minska resistensutveckling
Lena Olsén, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1347153 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 3 juli 2017

Antibiotic resistance could be impeded by choosing narrow-spectrum antibiotic and correct dosage. Penicillin has narrow spectrum, is efficient, and the most valuable antibiotic used in horses. Infectious arthritis is devastating to the horse's function, risking irreversible damage unless treated …

Läs mer

Optimering av reproduktiv effektivitet hos mjölkkor genom förbättring av spermiekvaliteten inför artificiell insemination
Jane Morrell, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1330039 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2017

The purpose of the proposed project is to improve sperm quality in bull semen doses for artificial insemination (AI), in an effort to reverse the trend towards declining fertility seen in dairy cattle worldwide. The content of reactive oxygen species (ROS) will be analysed in semen samples from …

Läs mer

Långsiktigt hållbara produktionssystem för ekologist kycklingkött – Effekt av avelsmaterial och produktionsmiljö på produktivitet, djurvälfärd och miljöbelastning
Anna Wallenbeck, SLU

Projektnummer: H1343143 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2017

The goal of this interdisciplinary research project is to contribute with knowledge to a sustainable development of organic broiler production in Sweden. With the starting point in current conditions, the project aims to analyse and manage future challenges for organic broiler producers. The aim in …

Läs mer

Patomorfologi och immunbiologi vid Acquired Equine Polyneuropathy (AEP); en nyckel till etiologin?
Karin Hultin Jäderlund, Norges miljø- og biovitenskaplige universitet (korrekt org nr 969159570, men det tar inte systemet))

Projektnummer: H-14-47-014 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2017

Acquired Equine Polyneuropathy (AEP) is a serious herd-related disease of the peripheral nervous system in horses. The aetiology is unclear, but an environmental, probably forage-related factor has been suggested. Unique accumulations in the perikaryon of the myelin-producing Schwann cells are …

Läs mer

Tysta smittbärare av kvarkabakterien Streptococcus equi – utökad longitudinell studie
Gittan Gröndahl, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: H1247189 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2017

Strangles, Streptococcus equi infection, is a considerable problem for the horse industry. Silent carriers cause uncontrolled spread today. In an ongoing project, “Stop the spread of strangles (…)” (H1147203), diagnostics to find silent carriers are studied and the frequency of carriers within 4 …

Läs mer

Ökad hästvälfärd genom utvärdering och återkoppling
Harry Blokhuis, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1247017 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 juni 2017

This project develops a system to deliver feedback from horse welfare assessments to owners. The assessment protocol includes animal- and resource based measures covering aspects of health, housing, behaviour and management regimes. The feedbacksystem will present transparent and accessible …

Läs mer

Hur påverkas juverhälsan hos svenska mjölkkor vid infektion med olika arter av koagulasnegativa stafylokocker?
Ann Nyman, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V1430007 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2017

The second most common finding at a case of subclinical mastitis in dairy cows in Sweden is coagulase negative staphylococci (CNS). Subclinical mastitis causes an increase in somatic cell count which can lead to reduced milk production and early culling. In many countries, CNS the most common …

Läs mer

Metoder för strategisk kontroll och övervakning av resistens hos Fasciola hepatica i Sverige
Johan Höglund, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1350023 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 juni 2017

Fasciola hepatica, has become an increasingly common parasite of Swedish ruminants. This is believed to be due to climate change in combination with an increased use of wet marginal pastures. At the same time, it cannot be ruled out that the effect of the anthelmintics (flukicides) used to control …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress