Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Samband mellan bakterietal och diskparametrar på AMS-gårdar – delfinansiering av förstudie

Status: Avslutat
Projektnummer: V1230031
Kategori: Forskningsprogram | Mjölk
Ansökningsår: 2012
Datum för slutrapport: 24 maj 2013
Huvudsökande: Martin Sundberg
Organisation: JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik AB
E-postadress: martin.sundberg@jti.se
Telefon: 010-516 69 24
Medsökande: Mats Gyllenswärd
Medsökande: Anders Christiansson
Beviljade medel: 90 000 SEK

Bacterial counts in Swedish milk show an increasing trend, where farms with AMS in average have more bacteria than farms with conventional milking. This trend is worrying as the number of cows in AMS increases.

The aim of this study is to use management system data to seek causes or relationships which may explain why some AMS farms can maintain low bacterial counts, while others fail.

Five farms each are chosen, where high and low bacterial counts have been noted for a longer period. Data for all cleaning and cooling related parameters is retrieved from the management system and compared with bacterial counts for the same period. Milk quality advisors visit the farms and register hygiene conditions. Regular milk analyses are supplemented by additional analyses of the total count and number of thermo-resistant bacteria.

The results from the study will form the basis for planning a larger project that aims to develop generally applicable control procedures/systems for cleaning and cooling.

Bakterietalet i svensk leverantörsmjölk visar en ökande trend, där gårdar med AMS i snitt har fler bakterier än de med vanlig mjölkning. Denna utveckling är oroande då antalet kor i AMS stadigt ökar.

Målet med förstudien är att med registrerade data i managementsystemen söka orsaker eller samband som kan förklara varför vissa AMS-gårdar kan hålla låga bakterietal medan andra inte lyckas.

Fem gårdar vardera väljs ut där man under en längre tid noterat höga respektive låga bakterietal. Data för alla disk- och kylrelaterade parametrar hämtas ur gårdarnas managementsystem och jämförs med de bakterietal som registrerats under samma tid. Mjölkkvalitetsrådgivare besöker gårdarna och registrerar hygienförhållandena. Ordinarie mjölkanalyser kompletteras med ytterligare analyser av totalantal och termoresistenta bakterier.

Resultaten från förstudien kommer att ligga till grund för att planera ett större projekt med mål att utarbeta generellt tillämpbara kontrollrutiner/system för disk och kylning.

Sammanfattning av slutrapport
I detta projekt undersöktes möjligheterna att utifrån data i managementsystemen på AMS-gårdar hitta orsaker till att vissa gårdar kan hålla låga bakterietal medan andra inte lyckas.

Fyra gårdar vardera valdes ut där man under en längre tid noterat höga respektive låga bakterietal. Data för alla disk- och kylrelaterade parametrar under ca två månader hämtades och jämfördes med bakterietal under samma tid. Rådgivare från Växa Sverige besökte gårdarna och registrerade hygienförhållanden. Ordinarie mjölkanalyser kompletterades så att data på bakterietal fanns från alla tankhämtningar.

Hypotesen att utifrån registrerade data hitta orsaker till höga bakterietal kunde inte verifieras. Studien antyder istället att det är andra faktorer än de diskrelaterade som har större betydelse för bakterietalen. Rådgivarbesöken gav vid handen en tydlig skillnad i renhet mellan de två grupperna av gårdar. Detta gällde såväl renheten på korna som invändiga och utvändiga ytor i och kring anläggning och tank.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Samband mellan bakterietal och diskparametrar på AMS-gårdar – Förstudie

Martin Sundberg, JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik
Inger Andersson, Anders Christiansson och Mats Gyllenswärd, Svensk Mjölk

Bakgrund

Det genomsnittliga bakterietalet i svensk leverantörsmjölk har på senare år visat en ökande tendens. Särskilt har gårdar med AMS (automatisk mjölkning) i genomsnitt en högre halt av både totalantal bakterier och s.k. termoresistenta bakterier jämfört med gårdar med konventionella mjölkningssystem. Denna utveckling är oroande eftersom ca 25 % av all mjölk idag produceras på AMS-gårdar, samtidigt som andelen ökar.

Cirka 80 % av de svenska mjölkgårdarna klarar att leverera en tankmjölk som ligger stabilt vid i genomsnitt 10 000 bakterier/ml eller därunder. Andra gårdar kännetecknas av högre, ofta fluktuerande bakterietal som riskerar att överskrida mejeriföretagens gränsvärden för bonustillägg eller avdrag på mjölkpriset.

I de datorbaserade managementsystem som används idag kan många uppgifter utläsas om diskens funktion och om mjölkens kylningsförlopp. Relevanta data borde kunna användas för att få kontinuerlig övervakning av diskens och kylningens funktion på gården. Tyvärr är det inte lätt för mjölkföretagaren att hitta och tolka dessa data i systemet och i vissa fall är de inte åtkomliga utan hjälp av servicetekniker. Ett lågt bakterietal är alltid en indikation på god hygien. Det vore därför intressant att jämföra befintliga data i managementsystemen med bakterietal hos AMS-gårdar med olika hygienstatus. Mot denna bakgrund initierade JTI tillsammans med Svensk Mjölk och med medverkan från DeLaval denna förstudie.

Syfte

Syftet med denna förstudie var att undersöka framkomligheten att använda registrerade data i managementsystemen för att finna orsaker eller samband som kan förklara varför vissa AMS-gårdar kan hålla låga bakterietal i mjölken medan andra inte lyckas.

Genomförande

På underlag av tidigare utförda mjölkanalyser från Arla valdes åtta gårdar ut för att ingå i förstudien. Av dessa hade fyra gårdar vardera under en längre tid haft höga (gård H1-H4) respektive låga (gård L1-L4) bakterietal.

Data för alla disk- och kylrelaterade parametrar inklusive larm som registrerats under en period på ca två månader hämtades ur gårdarnas managementsystem. I denna datahantering var DeLaval behjälplig, vilket också innebar att förstudien begränsades till gårdar med DeLaval-utrustning vad avser mjölkrobot och kyltank. Data från kyltanken på två av H-gårdarna saknas eftersom de var av en äldre typ som inte kommunicerade med managementsystemet. De data som bedömdes vara relevanta för mjölkkvaliteten bearbetades och sammanställdes så att jämförelser mellan gårdarna kunde göras. Vidare undersöktes eventuella samband mellan förhöjda bakterietal och (1) avvikelser i diskparametrar samt (2) frekvens och typ av larm.

Från Arla erhölls de uppgifter om totalantal bakterier i tankmjölken som fortlöpande dokumenterats vid ett tillfälle varannan vecka. Dessa kompletterades inom ramen för projektet så att värden på bakterietal från alla tankhämtningar (varannan dag) fanns som grundmaterial. Analyserna utfördes under i princip samma tidsperiod som data från managementsystemen inhämtades, från början av september till början av november.

Två erfarna rådgivare från Växa Sverige gjorde ett besök per gård för att registrera diskrelaterade förhållanden inklusive hygien. De gjorde också en bedömning av renheten i och kring mjölkningsanläggning och tank samt kornas renhet.

Resultat

Bakterier
Under den studerade perioden var såväl medel- som medianvärden för totalantal bakterier genomgående högre på H-gårdarna. Även när det gäller procentandelen av antal analyser som innehöll mer än 30 000 bakterier per mg mjölk låg H-gårdarna genomgående högre.

AMS
Även om det mellan gårdarna fanns en variation i vattentemperatur vid diskstart och i returvatten, fanns ingen generell skillnad mellan H och L-gårdar. På alla gårdar var den genomsnittliga temperaturen vid diskstart genomgående under gällande rekommendation (80 °C). När det gäller temperaturen i returvattnet däremot, uppfylldes rekommendationen (minst 42-45 °C) på samtliga gårdar, i de flesta fall med god marginal.

Kyltank
Generellt sett var de registrerade maxtemperaturerna under disk anmärkningsvärt låga. Medeltemperaturerna låg oftast på ca 50 °C, där dock en av L-gårdarna hade ett avvikande lägre värde på 43 °C. Enligt mejeriernas riktlinjer ska mjölken kylas till en temperatur på 4 °C inom 2-3 timmar efter det att mjölkningen har avslutats. Med endast ett undantag översteg de genomsnittliga kyltiderna på gårdarna denna tidsgräns, där en av H-gårdarna hade den påfallande längsta tiden. Eftersom data bara fanns för två av H-gårdarna är det dock inte meningsfullt att bedöma eventuella generella skillnader i kyltider mellan H- och L-gårdar.

Bakterietal – diskparametrar
För att undersöka om de toppar i bakterietal som ibland konstaterats kunde relateras till någon avvikelse i diskparametrar, plottades de registrerade temperaturerna och bakterietal mot tiden. Den sammantagna bilden efter att granskning av graferna från samtliga gårdar, var att det inte fanns tydliga tidsmässiga samband mellan bakterietal och registrerade temperaturförhållanden under disk.

Larm
För varje gård i förstudien gjordes en översiktlig analys av frekvens och typ av diskrelaterade larm/meddelanden. Eftersom gårdarna inte hade samma versioner av mjukvara, var också struktur och kriterier för larm/meddelanden olika. Någon jämförelse av skillnader i frekvenser av larm mellan H- och L-gårdar var därför inte möjlig. I flera fall kunde dock larm noteras för parametrar som kan påverka diskresultatet. För att undersöka eventuella samband mellan larm och toppar i bakterietal, plottades dessa mot tiden för att visuellt bedöma om vissa typer av larm kunde kopplas till pikarna. Några sådana samband kunde dock inte observeras.

Rådgivarbesök
En del funktionsstörningar i kyltanken som kan bidra till bakterieproblem noterades vid besöken, där de flesta rörde H-gårdarna. När det gäller smuts och beläggningar i mjölkanläggning och kyltank hade H-gårdarna överlag betydligt fler anmärkningar än L-gårdarna. Samtliga H-gårdar hade anmärkningar på renheten någonstans i anläggning och/eller tank. Detta mönster återkom vid rådgivarnas bedömning av renheten i omgivning av AMS och kyltank, liksom även kornas renhet. I allt detta klassades L-gårdarna överlag som renare än H-gårdarna.

Diskussion och slutsatser

Materialet i denna förstudie är litet och tillåter inga statistiska analyser, liksom inte heller några generella slutsatser kan dras. Resultaten ger dock ändå vissa indikationer på hur systemen fungerar och vad som kan vara av betydelse för bakterietalen i mjölk.

Hypotesen i förstudien; att man utifrån registrerade data i managementsystemen skulle kunna hitta orsaker eller samband som förklarar varför vissa AMS-gårdar har problem med att hålla låga bakterietal, kunde inte verifieras.

På gårdarna med höga bakterietal noterade rådgivarna i högre utsträckning att det fanns beläggningar i olika delar av anläggningen. Dessa beläggningar utgör en hygienisk risk och skulle kunna bero på de funktionsstörningar som också noterats vid besöken. Mot denna bakgrund är det viktigt att det finns rutiner på gården för att manuellt inspektera diskresultat på kritiska ställen i anläggningen.

Studien antyder också att det kan vara andra faktorer än de disk- eller kylningsrelaterade som har stor betydelse för bakterietalen på gårdarna. Rådgivarbesöken gav vid handen att det var en tydlig skillnad i renhet mellan de två utvalda grupperna av gårdar. Detta gällde inte bara invändiga ytor i anläggningen utan också renheten på korna och utvändiga ytor i och kring anläggning och tank.

Denna förstudie har finansierats av Svensk Mjölk, Arla Foods och genom bidrag från Stiftelsen Lantbruksforsknings mjölkprogram.

 

Antal träffar i projektbanken: 1580

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Blodtilførselen til vekstbrusken i glideleddene, med relevans for utviklingssykdommer og spatt
Kristin Olstad, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-16-47-192 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

The current project has a basic science and a clinical relevance part. The main project aim is to describe the blood supply to the growth cartilage of the small tarsal bones in young Icelandic Horses. Similar studies of the blood supply to long bones that ossify from three separate centers have …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Vad betyder "lean" för lantbruksföretagen?
Hans Andersson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1346088 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The competitiveness of Swedish agriculture is discussed extensively in media. Lean is a managerial strategy that developed in post-war Japan. Studies of manufacturing and service companies show better capacity utilization, quality control and ability to follow price signals. The issue is if lean …

Läs mer

Selektiv avmaskning mot blodmask – risker och möjligheter
Eva Tydén, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-15-47-097 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Development of resistance to anthelmintics is a threat to equine welfare. As with antibiotics, restrictive use with anthelmintics in order to retain the effect is essential. Current recommendation for deworming is targeted selective treatment to individuals shedding a certain amount of parasite …

Läs mer

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer

Hösilage"intolerans" hos häst?
Cecilia Müller, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-15-47-063 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The purpose is to examine haylage 'intolerance' in horses, which is expressed as diarrhoeic faeces in some horses when they are fed haylage (sometimes also when fed hay). A typical appearance is two-phase faeces - one solid and one liquid. It is not known why or how this condition appears, and it …

Läs mer

Kassationer vid slakt i svensk slaktkycklingproduktion - finns möjliga vägar till förbättringar?
Helena Wall, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-15-43-372 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Swedish meat-type chicken production is successful as regards maintaining a high production standard
with a very low use of antibiotics and an overall good health status. However, despite this, concerns are
raised among people in the sector regarding that condemnations at slaughter seem to be at …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning: samspelet mellan ryttare, ridlärare och häst (Delstudie 2: ryttare-ridlärare)
Charlotte Lundgren, Linköpings universitet

Projektnummer: H1347083 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

In this second subproject we focus the analyses of the material collected during the first subproject project "Improving teaching methods in riding education: the interplay between rider, riding instructor and horse", funded by the The Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research,on the …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress