Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Samband mellan bakterietal och diskparametrar på AMS-gårdar – delfinansiering av förstudie

Status: Avslutat
Projektnummer: V1230031
Kategori: Forskningsprogram | Mjölk
Ansökningsår: 2012
Datum för slutrapport: 24 maj 2013
Huvudsökande: Martin Sundberg
Organisation: JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik AB
E-postadress: martin.sundberg@jti.se
Telefon: 010-516 69 24
Medsökande: Mats Gyllenswärd
Medsökande: Anders Christiansson
Beviljade medel: 90 000 SEK

Bacterial counts in Swedish milk show an increasing trend, where farms with AMS in average have more bacteria than farms with conventional milking. This trend is worrying as the number of cows in AMS increases.

The aim of this study is to use management system data to seek causes or relationships which may explain why some AMS farms can maintain low bacterial counts, while others fail.

Five farms each are chosen, where high and low bacterial counts have been noted for a longer period. Data for all cleaning and cooling related parameters is retrieved from the management system and compared with bacterial counts for the same period. Milk quality advisors visit the farms and register hygiene conditions. Regular milk analyses are supplemented by additional analyses of the total count and number of thermo-resistant bacteria.

The results from the study will form the basis for planning a larger project that aims to develop generally applicable control procedures/systems for cleaning and cooling.

Bakterietalet i svensk leverantörsmjölk visar en ökande trend, där gårdar med AMS i snitt har fler bakterier än de med vanlig mjölkning. Denna utveckling är oroande då antalet kor i AMS stadigt ökar.

Målet med förstudien är att med registrerade data i managementsystemen söka orsaker eller samband som kan förklara varför vissa AMS-gårdar kan hålla låga bakterietal medan andra inte lyckas.

Fem gårdar vardera väljs ut där man under en längre tid noterat höga respektive låga bakterietal. Data för alla disk- och kylrelaterade parametrar hämtas ur gårdarnas managementsystem och jämförs med de bakterietal som registrerats under samma tid. Mjölkkvalitetsrådgivare besöker gårdarna och registrerar hygienförhållandena. Ordinarie mjölkanalyser kompletteras med ytterligare analyser av totalantal och termoresistenta bakterier.

Resultaten från förstudien kommer att ligga till grund för att planera ett större projekt med mål att utarbeta generellt tillämpbara kontrollrutiner/system för disk och kylning.

Sammanfattning av slutrapport
I detta projekt undersöktes möjligheterna att utifrån data i managementsystemen på AMS-gårdar hitta orsaker till att vissa gårdar kan hålla låga bakterietal medan andra inte lyckas.

Fyra gårdar vardera valdes ut där man under en längre tid noterat höga respektive låga bakterietal. Data för alla disk- och kylrelaterade parametrar under ca två månader hämtades och jämfördes med bakterietal under samma tid. Rådgivare från Växa Sverige besökte gårdarna och registrerade hygienförhållanden. Ordinarie mjölkanalyser kompletterades så att data på bakterietal fanns från alla tankhämtningar.

Hypotesen att utifrån registrerade data hitta orsaker till höga bakterietal kunde inte verifieras. Studien antyder istället att det är andra faktorer än de diskrelaterade som har större betydelse för bakterietalen. Rådgivarbesöken gav vid handen en tydlig skillnad i renhet mellan de två grupperna av gårdar. Detta gällde såväl renheten på korna som invändiga och utvändiga ytor i och kring anläggning och tank.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Samband mellan bakterietal och diskparametrar på AMS-gårdar – Förstudie

Martin Sundberg, JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik
Inger Andersson, Anders Christiansson och Mats Gyllenswärd, Svensk Mjölk

Bakgrund

Det genomsnittliga bakterietalet i svensk leverantörsmjölk har på senare år visat en ökande tendens. Särskilt har gårdar med AMS (automatisk mjölkning) i genomsnitt en högre halt av både totalantal bakterier och s.k. termoresistenta bakterier jämfört med gårdar med konventionella mjölkningssystem. Denna utveckling är oroande eftersom ca 25 % av all mjölk idag produceras på AMS-gårdar, samtidigt som andelen ökar.

Cirka 80 % av de svenska mjölkgårdarna klarar att leverera en tankmjölk som ligger stabilt vid i genomsnitt 10 000 bakterier/ml eller därunder. Andra gårdar kännetecknas av högre, ofta fluktuerande bakterietal som riskerar att överskrida mejeriföretagens gränsvärden för bonustillägg eller avdrag på mjölkpriset.

I de datorbaserade managementsystem som används idag kan många uppgifter utläsas om diskens funktion och om mjölkens kylningsförlopp. Relevanta data borde kunna användas för att få kontinuerlig övervakning av diskens och kylningens funktion på gården. Tyvärr är det inte lätt för mjölkföretagaren att hitta och tolka dessa data i systemet och i vissa fall är de inte åtkomliga utan hjälp av servicetekniker. Ett lågt bakterietal är alltid en indikation på god hygien. Det vore därför intressant att jämföra befintliga data i managementsystemen med bakterietal hos AMS-gårdar med olika hygienstatus. Mot denna bakgrund initierade JTI tillsammans med Svensk Mjölk och med medverkan från DeLaval denna förstudie.

Syfte

Syftet med denna förstudie var att undersöka framkomligheten att använda registrerade data i managementsystemen för att finna orsaker eller samband som kan förklara varför vissa AMS-gårdar kan hålla låga bakterietal i mjölken medan andra inte lyckas.

Genomförande

På underlag av tidigare utförda mjölkanalyser från Arla valdes åtta gårdar ut för att ingå i förstudien. Av dessa hade fyra gårdar vardera under en längre tid haft höga (gård H1-H4) respektive låga (gård L1-L4) bakterietal.

Data för alla disk- och kylrelaterade parametrar inklusive larm som registrerats under en period på ca två månader hämtades ur gårdarnas managementsystem. I denna datahantering var DeLaval behjälplig, vilket också innebar att förstudien begränsades till gårdar med DeLaval-utrustning vad avser mjölkrobot och kyltank. Data från kyltanken på två av H-gårdarna saknas eftersom de var av en äldre typ som inte kommunicerade med managementsystemet. De data som bedömdes vara relevanta för mjölkkvaliteten bearbetades och sammanställdes så att jämförelser mellan gårdarna kunde göras. Vidare undersöktes eventuella samband mellan förhöjda bakterietal och (1) avvikelser i diskparametrar samt (2) frekvens och typ av larm.

Från Arla erhölls de uppgifter om totalantal bakterier i tankmjölken som fortlöpande dokumenterats vid ett tillfälle varannan vecka. Dessa kompletterades inom ramen för projektet så att värden på bakterietal från alla tankhämtningar (varannan dag) fanns som grundmaterial. Analyserna utfördes under i princip samma tidsperiod som data från managementsystemen inhämtades, från början av september till början av november.

Två erfarna rådgivare från Växa Sverige gjorde ett besök per gård för att registrera diskrelaterade förhållanden inklusive hygien. De gjorde också en bedömning av renheten i och kring mjölkningsanläggning och tank samt kornas renhet.

Resultat

Bakterier
Under den studerade perioden var såväl medel- som medianvärden för totalantal bakterier genomgående högre på H-gårdarna. Även när det gäller procentandelen av antal analyser som innehöll mer än 30 000 bakterier per mg mjölk låg H-gårdarna genomgående högre.

AMS
Även om det mellan gårdarna fanns en variation i vattentemperatur vid diskstart och i returvatten, fanns ingen generell skillnad mellan H och L-gårdar. På alla gårdar var den genomsnittliga temperaturen vid diskstart genomgående under gällande rekommendation (80 °C). När det gäller temperaturen i returvattnet däremot, uppfylldes rekommendationen (minst 42-45 °C) på samtliga gårdar, i de flesta fall med god marginal.

Kyltank
Generellt sett var de registrerade maxtemperaturerna under disk anmärkningsvärt låga. Medeltemperaturerna låg oftast på ca 50 °C, där dock en av L-gårdarna hade ett avvikande lägre värde på 43 °C. Enligt mejeriernas riktlinjer ska mjölken kylas till en temperatur på 4 °C inom 2-3 timmar efter det att mjölkningen har avslutats. Med endast ett undantag översteg de genomsnittliga kyltiderna på gårdarna denna tidsgräns, där en av H-gårdarna hade den påfallande längsta tiden. Eftersom data bara fanns för två av H-gårdarna är det dock inte meningsfullt att bedöma eventuella generella skillnader i kyltider mellan H- och L-gårdar.

Bakterietal – diskparametrar
För att undersöka om de toppar i bakterietal som ibland konstaterats kunde relateras till någon avvikelse i diskparametrar, plottades de registrerade temperaturerna och bakterietal mot tiden. Den sammantagna bilden efter att granskning av graferna från samtliga gårdar, var att det inte fanns tydliga tidsmässiga samband mellan bakterietal och registrerade temperaturförhållanden under disk.

Larm
För varje gård i förstudien gjordes en översiktlig analys av frekvens och typ av diskrelaterade larm/meddelanden. Eftersom gårdarna inte hade samma versioner av mjukvara, var också struktur och kriterier för larm/meddelanden olika. Någon jämförelse av skillnader i frekvenser av larm mellan H- och L-gårdar var därför inte möjlig. I flera fall kunde dock larm noteras för parametrar som kan påverka diskresultatet. För att undersöka eventuella samband mellan larm och toppar i bakterietal, plottades dessa mot tiden för att visuellt bedöma om vissa typer av larm kunde kopplas till pikarna. Några sådana samband kunde dock inte observeras.

Rådgivarbesök
En del funktionsstörningar i kyltanken som kan bidra till bakterieproblem noterades vid besöken, där de flesta rörde H-gårdarna. När det gäller smuts och beläggningar i mjölkanläggning och kyltank hade H-gårdarna överlag betydligt fler anmärkningar än L-gårdarna. Samtliga H-gårdar hade anmärkningar på renheten någonstans i anläggning och/eller tank. Detta mönster återkom vid rådgivarnas bedömning av renheten i omgivning av AMS och kyltank, liksom även kornas renhet. I allt detta klassades L-gårdarna överlag som renare än H-gårdarna.

Diskussion och slutsatser

Materialet i denna förstudie är litet och tillåter inga statistiska analyser, liksom inte heller några generella slutsatser kan dras. Resultaten ger dock ändå vissa indikationer på hur systemen fungerar och vad som kan vara av betydelse för bakterietalen i mjölk.

Hypotesen i förstudien; att man utifrån registrerade data i managementsystemen skulle kunna hitta orsaker eller samband som förklarar varför vissa AMS-gårdar har problem med att hålla låga bakterietal, kunde inte verifieras.

På gårdarna med höga bakterietal noterade rådgivarna i högre utsträckning att det fanns beläggningar i olika delar av anläggningen. Dessa beläggningar utgör en hygienisk risk och skulle kunna bero på de funktionsstörningar som också noterats vid besöken. Mot denna bakgrund är det viktigt att det finns rutiner på gården för att manuellt inspektera diskresultat på kritiska ställen i anläggningen.

Studien antyder också att det kan vara andra faktorer än de disk- eller kylningsrelaterade som har stor betydelse för bakterietalen på gårdarna. Rådgivarbesöken gav vid handen att det var en tydlig skillnad i renhet mellan de två utvalda grupperna av gårdar. Detta gällde inte bara invändiga ytor i anläggningen utan också renheten på korna och utvändiga ytor i och kring anläggning och tank.

Denna förstudie har finansierats av Svensk Mjölk, Arla Foods och genom bidrag från Stiftelsen Lantbruksforsknings mjölkprogram.

 

Antal träffar i projektbanken: 7

Kamp mot tramp
Eva Spörndly, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1230034 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 september 2016

V1230034 Kamp mot tramp Eva Spörndly Syftet med projektet är att ta fram kunskap som 1) möjliggör …

Läs mer

Kartläggning av den oförklarade delen i foderanalysen
Peter Udén, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1230037 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 8 januari 2014

V1230037 Kartläggning av den oförklarade delen i foderanalysen Peter Udén Huvudmålet med detta …

Läs mer

Ensilering av grovfoder. Del I - Minskade förluster
Rolf Spörndly, SLU

Projektnummer: V1230024 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 maj 2016

V1230024 Ensilering av grovfoder. Del I - Minskade förluster Rolf Spörndly Projektet utgör …

Läs mer

Fodereffektiva kor
Pekka Huhtanen, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1230028 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2016

V1230028 Fodereffektiva kor Pekka Huhtanen Detta projekt representerar SLU´s del i en gemensam …

Läs mer

Orsaker till antibiotikaresistens hos tarmbakterier från kalvar i mjölkbesättningar - Del II
Björn Bengtsson, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V1230008 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 september 2015

V1230008 Orsaker till antibiotikaresistens hos tarmbakterier från kalvar i mjölkbesättningar …

Läs mer

Samband mellan bakterietal och diskparametrar på AMS-gårdar – delfinansiering av förstudie
Martin Sundberg, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik AB

Projektnummer: V1230031 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 24 maj 2013

V1230031 Samband mellan bakterietal och diskparametrar på AMS-gårdar – delfinansiering av förstudie …

Läs mer

Sambandet mjölkurea-PBV-urinkväveutsöndring – hur mycket påverkar foderstatens mineralinnehåll och inomdygnsvariationen?
Torsten Eriksson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1230042 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 24 mars 2014

V1230042 Sambandet mjölkurea-PBV-urinkväveutsöndring – hur mycket påverkar foderstatens …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress