Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Samband mellan groddbränna och frilevande nematoder

Status: Avslutat
Projektnummer: H1142045
Kategori: Forskningsprogram | Potatis
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 27 juni 2016
Huvudsökande: Maria Viketoft
Organisation: SLU
E-postadress: maria.viketoft@slu.se
Telefon: 018-672346
Beviljade medel: 3 100 000 SEK

Interaktionen mellan potatisplanta, svampen Rhizoctonia solani och frilevande växtätande nematoder undersöktes i en serie krukförsök i syfte att identifiera interaktionen och förstå orsakssambanden för dålig uppkomst. Potatisplantorna fick tydliga skador av båda organismerna och tillväxten påverkades negativt. Knölskörden minskade vid närvaro av både rotsårsnematoden Pratylenchus penetrans och R. solani jämfört med potatisplantor med enbart nematoder eller svamp i krukan, vilket visar på ett samspel. Potatissorten påverkade också då vissa sorter fick minskad knölskörd eller rotvikt med nematoder. Mängden lackskorv varierade också mellan sorterna och förekomsten minskade om det fanns svampätande nematoder i krukan. Det blev mer groddbränna, men mindre lackskorv, om svampen tillsattes vid sättning än vid två eller fyra veckor efter sättning. Fungicidbetning av utsädet är effektivt mot svampskador och denna påverkades inte av frilevande växtätande nematoder.

Frilevande nematoder och groddbrännesvampen interagerar med varandra

Vi vet väldigt lite om hur frilevande växtätande nematoder påverkar potatisplantan och vad det får för följder på skörden. I svenska agrara jordar finns det ett tiotal nematodsläkten som antingen äter på rotspetsarna eller går in i rötter och andra underjordiska delar och åstadkommer små gnagsår. Följden av nematodangrepp är svåra att se på de ovanjordiska delarna utan det är mest plantans utveckling som försenas. Andra organismer såsom svampar och bakterier kan gå in i gnagsåren och fortsätta att förstöra cellerna med mörkfärgade rotsår som följd. En av dessa svampar är Rhizoctonia solani, som bland annat orsakar groddbränna på potatisstjälkar och lackskorv på knölarna. Vi undersökte om nematoder och svampen kunde interagera med varandra så att de tillsammans orsakar större skada på potatisplantan än de gör var för sig. Vi ville även se vad som var orsak och verkan så vi tog med en tidsaspekt i två av krukförsöken där vi tillsatte nematoder respektive svamp i olika kombinationer med två veckors mellanrum. Vi undersökte även om nematoderna kan minska effekten av betningsmedel mot svamp men någon sådan påverkan fann vi inte.

Tillsammans blir det lägre knölskörd
Vid skörd hade både svampen och nematoderna gett skador på plantorna i de krukor där de hade tillsatts. Det var intressant att notera att antalet svampskador inte berodde på antalet nematodskador eller antalet nematoder inne i växten så nematoderna verkar inte ha hjälpt svampen att ta sig in. Istället kan rotsårsnematoderna ha haft en skyddande effekt mot svampen då antalet groddbrännesår minskade med 35 % om nematoderna var närvarande än med enbart svamp. Men nematoderna gjorde att knölskörden minskade med ytterligare 40 % mot vad svampen sänkte den med och knölskörden minskade ännu mer hos de plantor som fått både svamp och nematoder. Detta pekar på att de interagerar och tillsammans gör mer skada. En möjlig förklaring är att rotsårsnematoderna minskar rotvikten som då påverkar tillväxten negativt.

Sortskillnader
Förutom rent fysiologiska skillnader såsom tidpunkt för uppkomst, antal stjälkar och antal knölar hade de sex olika sorterna vi testade olika hög sannolikhet för att utveckla lackskorv. Antalet knölar med lackskorv var högst i sorterna Perlo (68 %) och Kuras (46 %), medan King Edward VII hade lägst andel knölar med lackskorv (4 %). Hos sorterna Erika, Fontane och Rosagold hade ungefär en fjärdedel av dotterknölarna lackskorv. Knölskörden minskade i närvaro av nematoderna och det främst i sorterna Kuras och Perlo.

Tidpunkten spelar roll
Tidpunkten för när vi tillsatte svamp eller nematoder hade ingen betydelse för plantornas tillväxt medan det var av stor betydelse för hur stora skador de orsakade. Antalet nematodskador på samtliga växtdelar var betydligt lägre om de tillsattes efter fyra veckor mot att ha tillsatts vid sättning eller efter två veckor. Förekomsten av groddbränna påverkades inte av tidpunkten men sannolikheten för att bilda lackskorv på dotterknölarna ökade från 68 % om svampen fanns med från början till över 80 % om den tillsattes efter två eller fyra veckor.

Svampätande nematoder
I några av försöken använde vi ett helt nematodsamhälle som utöver växtätande nematoder även innehöll nyttiga nematoder som lever på bakterier, svampar eller äter andra nematoder. I samtliga försök där detta nematodsamhälle användes fick dotterknölarna inte lika ofta lackskorv. Detta beror troligtvis på att de svampätande nematoderna hade ätit av svampens mycel på knölarna vilket ledde till färre symptom.

Odlade i steril miljö
Plantorna i de krukförsök som ligger till grund för ovanstående resultat kommer från meristemförökade miniknölar som odlats upp i en steril miljö för utsädesproduktion. Sanden som vi använde i krukorna var tvättad och steriliserad så att vi inte skulle få några andra organismer med in i försöken. Potatisplantorna fick sedan stå och växa till sig under elva veckor i en klimatkammare med tolv grader och växthuslampor.

 

Antal träffar i projektbanken: 1611

Jordartsanpassad strukturkalkning för effektivare fosforretention
ARARSO ETANA

Projektnummer: O-18-23-160 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

The purpose of this project is to define the amount of slaked lime needed for a given clay soil. We hypothesise that the amount of slaked lime needed for minimal phophorus loss is dependent on the clay content of the soil. The study will be conducted in a field with a drainage system and measuring …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Nya mått i aveln för förbättrad fruktsamhet hos nordiska mjölkkor
Britt Berglund

Projektnummer: O-15-20-587 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Mjölk

This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Filtreringsmetoder för utvinning av växtproteiner avsedda för morgongadens produktion av livsmedel
Marilyn Rayner

Projektnummer: O-17-20-982 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Växtodling

We are facing a protein shift in which a portion of the animal based protein in our diet needs to be replaced by plant proteins to reduce the climate impact from the food sector. Many agricultural by-streams contain high value proteins not used to their full potential. We aim to recover proteins …

Läs mer

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN NY PROFYLAKTISK METOD FÖR ATT MINSKA LIDANDET HOS HÄSTAR MED SOMMAREKSEM
Rickard Ignell, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU

Projektnummer: H-17-47-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Insect bite hypersensitivity (IBH) associated with Culicoides biting midges is the most common allergic skin disease in
horses, seriously reducing welfare of affected horses. The main symptom is severe pruritus, with risk of self-infected
open wounds. The choice for treatment and prevention of this …

Läs mer

Förbättrad lönsamhet i veteproduktionen genom förbättrad kvävestrategi
Karin Hamnér

Projektnummer: O-16-20-761 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Using split fertilization of nitrogen (N) in wheat production is today well-established to increase protein content and adjust fertilization. However, deep knowledge and understanding of N uptake and remobilization during late stages of crop development are missing. Moreover, while split …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Kostnadseffektiva system för skörd av slybränslen
Daniel Nilsson

Projektnummer: O-17-21-988 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Energi & biomassa

During recent decades the area with brushwood has increased in the Swedish rural landscape. A study has shown that the annual harvest of brushwood for fuel purposes could amount to about 6 TWh. Some advantages with the utilization of brushwood as fuel are that the growth areas do not compete with …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress