Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Samband mellan groddbränna och frilevande nematoder

Status: Avslutat
Projektnummer: H1142045
Kategori: Forskningsprogram | Potatis
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 27 juni 2016
Huvudsökande: Maria Viketoft
Organisation: SLU
E-postadress: maria.viketoft@slu.se
Telefon: 018-672346
Beviljade medel: 3 100 000 SEK

Interaktionen mellan potatisplanta, svampen Rhizoctonia solani och frilevande växtätande nematoder undersöktes i en serie krukförsök i syfte att identifiera interaktionen och förstå orsakssambanden för dålig uppkomst. Potatisplantorna fick tydliga skador av båda organismerna och tillväxten påverkades negativt. Knölskörden minskade vid närvaro av både rotsårsnematoden Pratylenchus penetrans och R. solani jämfört med potatisplantor med enbart nematoder eller svamp i krukan, vilket visar på ett samspel. Potatissorten påverkade också då vissa sorter fick minskad knölskörd eller rotvikt med nematoder. Mängden lackskorv varierade också mellan sorterna och förekomsten minskade om det fanns svampätande nematoder i krukan. Det blev mer groddbränna, men mindre lackskorv, om svampen tillsattes vid sättning än vid två eller fyra veckor efter sättning. Fungicidbetning av utsädet är effektivt mot svampskador och denna påverkades inte av frilevande växtätande nematoder.

Frilevande nematoder och groddbrännesvampen interagerar med varandra

Vi vet väldigt lite om hur frilevande växtätande nematoder påverkar potatisplantan och vad det får för följder på skörden. I svenska agrara jordar finns det ett tiotal nematodsläkten som antingen äter på rotspetsarna eller går in i rötter och andra underjordiska delar och åstadkommer små gnagsår. Följden av nematodangrepp är svåra att se på de ovanjordiska delarna utan det är mest plantans utveckling som försenas. Andra organismer såsom svampar och bakterier kan gå in i gnagsåren och fortsätta att förstöra cellerna med mörkfärgade rotsår som följd. En av dessa svampar är Rhizoctonia solani, som bland annat orsakar groddbränna på potatisstjälkar och lackskorv på knölarna. Vi undersökte om nematoder och svampen kunde interagera med varandra så att de tillsammans orsakar större skada på potatisplantan än de gör var för sig. Vi ville även se vad som var orsak och verkan så vi tog med en tidsaspekt i två av krukförsöken där vi tillsatte nematoder respektive svamp i olika kombinationer med två veckors mellanrum. Vi undersökte även om nematoderna kan minska effekten av betningsmedel mot svamp men någon sådan påverkan fann vi inte.

Tillsammans blir det lägre knölskörd
Vid skörd hade både svampen och nematoderna gett skador på plantorna i de krukor där de hade tillsatts. Det var intressant att notera att antalet svampskador inte berodde på antalet nematodskador eller antalet nematoder inne i växten så nematoderna verkar inte ha hjälpt svampen att ta sig in. Istället kan rotsårsnematoderna ha haft en skyddande effekt mot svampen då antalet groddbrännesår minskade med 35 % om nematoderna var närvarande än med enbart svamp. Men nematoderna gjorde att knölskörden minskade med ytterligare 40 % mot vad svampen sänkte den med och knölskörden minskade ännu mer hos de plantor som fått både svamp och nematoder. Detta pekar på att de interagerar och tillsammans gör mer skada. En möjlig förklaring är att rotsårsnematoderna minskar rotvikten som då påverkar tillväxten negativt.

Sortskillnader
Förutom rent fysiologiska skillnader såsom tidpunkt för uppkomst, antal stjälkar och antal knölar hade de sex olika sorterna vi testade olika hög sannolikhet för att utveckla lackskorv. Antalet knölar med lackskorv var högst i sorterna Perlo (68 %) och Kuras (46 %), medan King Edward VII hade lägst andel knölar med lackskorv (4 %). Hos sorterna Erika, Fontane och Rosagold hade ungefär en fjärdedel av dotterknölarna lackskorv. Knölskörden minskade i närvaro av nematoderna och det främst i sorterna Kuras och Perlo.

Tidpunkten spelar roll
Tidpunkten för när vi tillsatte svamp eller nematoder hade ingen betydelse för plantornas tillväxt medan det var av stor betydelse för hur stora skador de orsakade. Antalet nematodskador på samtliga växtdelar var betydligt lägre om de tillsattes efter fyra veckor mot att ha tillsatts vid sättning eller efter två veckor. Förekomsten av groddbränna påverkades inte av tidpunkten men sannolikheten för att bilda lackskorv på dotterknölarna ökade från 68 % om svampen fanns med från början till över 80 % om den tillsattes efter två eller fyra veckor.

Svampätande nematoder
I några av försöken använde vi ett helt nematodsamhälle som utöver växtätande nematoder även innehöll nyttiga nematoder som lever på bakterier, svampar eller äter andra nematoder. I samtliga försök där detta nematodsamhälle användes fick dotterknölarna inte lika ofta lackskorv. Detta beror troligtvis på att de svampätande nematoderna hade ätit av svampens mycel på knölarna vilket ledde till färre symptom.

Odlade i steril miljö
Plantorna i de krukförsök som ligger till grund för ovanstående resultat kommer från meristemförökade miniknölar som odlats upp i en steril miljö för utsädesproduktion. Sanden som vi använde i krukorna var tvättad och steriliserad så att vi inte skulle få några andra organismer med in i försöken. Potatisplantorna fick sedan stå och växa till sig under elva veckor i en klimatkammare med tolv grader och växthuslampor.

 

Antal träffar i projektbanken: 1528

Interaktioner mellan P- och N-gödsling
Gunnar Börjesson, SLU

Projektnummer: H1233102 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 oktober 2015

The recent reduction in phosphorus fertilisation can affect plant production negatively on a large part of Swedish arable land, because low P levels in the soil can cause lowered N-efficiency. The goal of this project is to contribute to improved recommendations on optimal doses of phosphorus (and …

Läs mer

Biologisk markkartering i fältförsök - DNA-baserad analys av jordburna växtsjukdomar
Anders Jonsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V0960049 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 oktober 2015

Jordprov från 43 fältförsök analyserade på förekomst av DNA från Plasmodiophora brassicae. P brassicae är den organism som orsakar klumprotsjuka på oljeväxter. I 26% av proven detekterades P.brassicae DNA och i 3 st >50 fg DNA g-1 jord. Jordprov från de sk bördighetsförsöken, startade 1957-1966 och …

Läs mer

Samverkan för lönsamhet och miljönytta i gårdsbaserad biogasproduktion
Richard Ferguson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1246021 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 9 oktober 2015

The aim in this study is to investigate Swedish farmers’ experiences with collaborative initiatives in farm-based biogas production. Analysis will focus on identifying the effects of different forms of collaboration on the biogas venture and farm firm profitability, environmental impacts, and …

Läs mer

Odlargenererade kunskapssystem och lärgemenskaper – ett sätt att identifiera och nå outnyttjade potentialer
Robert Olsson, Nordic Beet Research foundation

Projektnummer: H1044083 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 6 oktober 2015

Främsta syftet var att hitta nya databaserade metoder att öka odlarens medvetenhet kring utfallet i egen odling och motivationen att bli bättre. Vidare att underlätta förmedlingen av kunskap både mellan odlare och från odlare in i forskning o försök.
Odlingsdata samlades in från sockerbetsodlare. …

Läs mer

Spädgrisdiarré -Ett nygammalt och allvarligt problem i moderna grisbesättningar.
Magdalena Jacobson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1050154 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 2 oktober 2015

Spädgrisdiarré förknippas vanligen med specifika kolibakterier, men utvecklandet av effektiva vaccin har minskat förekomsten. På senare år har dock rapporterats att spädgrisdiarré återigen blivit ett allt vanligare problem. Drabbade besättningar har ofta en hög och effektiv produktion och en god …

Läs mer

Web-baserad försöksrapport för Sverigeförsöken
Per-Göran Andersson, Hushållningssällskapet Malmöhus

Projektnummer: H1260176 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 2 oktober 2015

The aim of the project is to perform a common national web-based solution for the coordination of presentation of results of field trials for the regions; Skåneförsöken, Animaliebältet och Mellansvenska försökssamarbetet. The work is scheduled to start in autumn 2012 for the coordination of the …

Läs mer

Kartläggning av resistens mot svartpricksjuka i vete och interaktioner med odlingsmiljön
Annika Djurle, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1033263 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 oktober 2015

Den genetiska diversiteten hos Zymoseptoria tritici, som orsakar svartpricksjuka i vete, och dess variation mellan sort, plats och år undersöktes under 2011-2014. Bakgrunden var observationer av att sorter visat bättre resistens vid introduktion än efter en tid i odling. Angrepp graderades i …

Läs mer

Immunprofylax hos gris
Caroline Fossum, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1250173 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 oktober 2015

Infectious diseases can cause severe problems in pig breeding. Even subclinical infections can have a negative impact on both the performance and well being of the animals. Prophylactic mesures are therefore important, in particular due to the demand to keep the use o antibiotics at a low level. …

Läs mer

Snabb och säker detektion av Fusarim langsethiae med ”Loop-Mediated Isothermal Amplification” metod
Zahra Omer, HS Konsult AB

Projektnummer: H1333237 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 oktober 2015

Fusarium langsethiae produces the mycotoxins T2 & HT-2 in oat. The occurrence of this fungus is usually overlooked by conventional filter paper method since healthy looking seeds can be still infected. Development of a fast, cheap and reliable method for detection of this pathogen in seed, soil or …

Läs mer

Kontruktion och underhåll av underlag på travbanor– mätning av fysikaliska och funktionella egenskaper
Lars Roepstorff, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1047306 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 oktober 2015

Syftet med detta projekt är att minska risken för ortopediska skador som är relaterade till de underlag som travhästar tränas och tävlas på.
Vi har utvecklat en mekanisk hov som efterliknar travhästen rörelser och belastningar på banan.
Vi mäter fem viktiga funktionella egenskaper hos …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress