Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Samband mellan groddbränna och frilevande nematoder

Status: Avslutat
Projektnummer: H1142045
Kategori: Forskningsprogram | Potatis
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 27 juni 2016
Huvudsökande: Maria Viketoft
Organisation: SLU
E-postadress: maria.viketoft@slu.se
Telefon: 018-672346
Beviljade medel: 3 100 000 SEK

Interaktionen mellan potatisplanta, svampen Rhizoctonia solani och frilevande växtätande nematoder undersöktes i en serie krukförsök i syfte att identifiera interaktionen och förstå orsakssambanden för dålig uppkomst. Potatisplantorna fick tydliga skador av båda organismerna och tillväxten påverkades negativt. Knölskörden minskade vid närvaro av både rotsårsnematoden Pratylenchus penetrans och R. solani jämfört med potatisplantor med enbart nematoder eller svamp i krukan, vilket visar på ett samspel. Potatissorten påverkade också då vissa sorter fick minskad knölskörd eller rotvikt med nematoder. Mängden lackskorv varierade också mellan sorterna och förekomsten minskade om det fanns svampätande nematoder i krukan. Det blev mer groddbränna, men mindre lackskorv, om svampen tillsattes vid sättning än vid två eller fyra veckor efter sättning. Fungicidbetning av utsädet är effektivt mot svampskador och denna påverkades inte av frilevande växtätande nematoder.

Frilevande nematoder och groddbrännesvampen interagerar med varandra

Vi vet väldigt lite om hur frilevande växtätande nematoder påverkar potatisplantan och vad det får för följder på skörden. I svenska agrara jordar finns det ett tiotal nematodsläkten som antingen äter på rotspetsarna eller går in i rötter och andra underjordiska delar och åstadkommer små gnagsår. Följden av nematodangrepp är svåra att se på de ovanjordiska delarna utan det är mest plantans utveckling som försenas. Andra organismer såsom svampar och bakterier kan gå in i gnagsåren och fortsätta att förstöra cellerna med mörkfärgade rotsår som följd. En av dessa svampar är Rhizoctonia solani, som bland annat orsakar groddbränna på potatisstjälkar och lackskorv på knölarna. Vi undersökte om nematoder och svampen kunde interagera med varandra så att de tillsammans orsakar större skada på potatisplantan än de gör var för sig. Vi ville även se vad som var orsak och verkan så vi tog med en tidsaspekt i två av krukförsöken där vi tillsatte nematoder respektive svamp i olika kombinationer med två veckors mellanrum. Vi undersökte även om nematoderna kan minska effekten av betningsmedel mot svamp men någon sådan påverkan fann vi inte.

Tillsammans blir det lägre knölskörd
Vid skörd hade både svampen och nematoderna gett skador på plantorna i de krukor där de hade tillsatts. Det var intressant att notera att antalet svampskador inte berodde på antalet nematodskador eller antalet nematoder inne i växten så nematoderna verkar inte ha hjälpt svampen att ta sig in. Istället kan rotsårsnematoderna ha haft en skyddande effekt mot svampen då antalet groddbrännesår minskade med 35 % om nematoderna var närvarande än med enbart svamp. Men nematoderna gjorde att knölskörden minskade med ytterligare 40 % mot vad svampen sänkte den med och knölskörden minskade ännu mer hos de plantor som fått både svamp och nematoder. Detta pekar på att de interagerar och tillsammans gör mer skada. En möjlig förklaring är att rotsårsnematoderna minskar rotvikten som då påverkar tillväxten negativt.

Sortskillnader
Förutom rent fysiologiska skillnader såsom tidpunkt för uppkomst, antal stjälkar och antal knölar hade de sex olika sorterna vi testade olika hög sannolikhet för att utveckla lackskorv. Antalet knölar med lackskorv var högst i sorterna Perlo (68 %) och Kuras (46 %), medan King Edward VII hade lägst andel knölar med lackskorv (4 %). Hos sorterna Erika, Fontane och Rosagold hade ungefär en fjärdedel av dotterknölarna lackskorv. Knölskörden minskade i närvaro av nematoderna och det främst i sorterna Kuras och Perlo.

Tidpunkten spelar roll
Tidpunkten för när vi tillsatte svamp eller nematoder hade ingen betydelse för plantornas tillväxt medan det var av stor betydelse för hur stora skador de orsakade. Antalet nematodskador på samtliga växtdelar var betydligt lägre om de tillsattes efter fyra veckor mot att ha tillsatts vid sättning eller efter två veckor. Förekomsten av groddbränna påverkades inte av tidpunkten men sannolikheten för att bilda lackskorv på dotterknölarna ökade från 68 % om svampen fanns med från början till över 80 % om den tillsattes efter två eller fyra veckor.

Svampätande nematoder
I några av försöken använde vi ett helt nematodsamhälle som utöver växtätande nematoder även innehöll nyttiga nematoder som lever på bakterier, svampar eller äter andra nematoder. I samtliga försök där detta nematodsamhälle användes fick dotterknölarna inte lika ofta lackskorv. Detta beror troligtvis på att de svampätande nematoderna hade ätit av svampens mycel på knölarna vilket ledde till färre symptom.

Odlade i steril miljö
Plantorna i de krukförsök som ligger till grund för ovanstående resultat kommer från meristemförökade miniknölar som odlats upp i en steril miljö för utsädesproduktion. Sanden som vi använde i krukorna var tvättad och steriliserad så att vi inte skulle få några andra organismer med in i försöken. Potatisplantorna fick sedan stå och växa till sig under elva veckor i en klimatkammare med tolv grader och växthuslampor.

 

Antal träffar i projektbanken: 1578

Vaccination - ett möjligt alternativ till avmaskning av häst?
Caroline Fossum, SLU

Projektnummer: H-16-47-193 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Resistance against antiparasitic drugs is now an increasing problem. Despite a lot of effortd put on preventive measures, such as egg counting and selective treatments, there is still a need for alternative and sustainable methods that do not result in rapid development of drug resistance. The …

Läs mer

Mot ett miljövänligt svenskt lantbruk
Magdalena Bieroza

Projektnummer: O-16-23-749 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Swedish farmers, advisors, authorities and researchers are working together towards the same goal of Zero Eutrophication by reducing losses of nutrients and sediment from agricultural land to streams, lakes and the Baltic Sea. The Focus on Phosphorus project was carried out to test measures of …

Läs mer

Förbättrad lönsamhet i veteproduktionen genom förbättrad kvävestrategi
Karin Hamnér

Projektnummer: O-16-20-761 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Using split fertilization of nitrogen (N) in wheat production is today well-established to increase protein content and adjust fertilization. However, deep knowledge and understanding of N uptake and remobilization during late stages of crop development are missing. Moreover, while split …

Läs mer

Utökad samhällsekonomisk modell för hästnäringen: Hur konsumtionen varierar över region och hästtyp
Tobias Heldt, Högskolan Dalarna

Projektnummer: H-16-47-195 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

The overall research question for this project can be stated as: How do the regional economic effects of the horse industry look like and how does the horse related consumption differ depending on type of horse? Method wise, interviews and questionnaires are used to collect new data to estimate …

Läs mer

Inverkan av såtidpunkt och utsädesmängd på avkastningen hos aktuella typsorter av höstvete. Forts.
Jannie Hagman

Projektnummer: O-16-20-746 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

In an ongoing project, funded by SLF, examines the effect of sowing time and seed rate on yield. Two field trials were established in autumn 2014 respectively 2015 in Skåne and Östergötland. Now we are looking for funding to expand the project with a third trial year. Two years is too short time to …

Läs mer

Electrical Weed Destroyer (EWD) – ny teknik för mekanisk ogräskontroll
Lars Andersson

Projektnummer: O-16-23-776 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Trädgård
Växtodling

In this one-year project we plan to test the effect of an existing equipment, based on electrostatics, on both annual and perennial weeds. The aim is to evaluate the potential for using the equipment in commercial agricultural and horticultural production. Results will be used as a base for …

Läs mer

Mugg och rasp på dölehästar och nordsvenska brukshästar: förekomst, diagnostik och behandling
Giulio Grandi, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: R-17-47-196 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Pastern-cannon bone dermatitis (PCBD) is a collective name for an inflammation of the skin on the lower parts of horse legs. Breeds with heavy feathered legs especially tend to contract this disease. The aim of this Swedish – Norwegian study is to improve the possibilities of successfully …

Läs mer

Ny ultraljudsmetod för utvärdering av knäleder hos nötkreatur fokuserat på tjurar av köttras
Kerstin Hansson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-17-24-786 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Normal joint function is important for animal welfare as it is a prerequisite for a mobile life without pain. Joint inflammation, often a sequel of osteochondrosis, commonly located in the stifle in beef bulls can have a substantial impact on the fertility of beef sires.
This pilot study aims to …

Läs mer

Halksäkra golv förebygger skador hos nötkreatur; Minskar rillning halkrisken på betonggolv?
Christer Bergsten, SLU

Projektnummer: S-17-24-784 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Slippery floors results in falls and injuries which can be fatal. Moreover, on dairy farms slippery floors impede oestrus behaviour and ease of heat detection and as result cause economical losses due to impaired fertility. Grooving is the most common way to treat concrete floors to reduce …

Läs mer

Filtreringsmetoder för utvinning av växtproteiner avsedda för morgongadens produktion av livsmedel
Marilyn Rayner

Projektnummer: O-17-20-982 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Växtodling

We are facing a protein shift in which a portion of the animal based protein in our diet needs to be replaced by plant proteins to reduce the climate impact from the food sector. Many agricultural by-streams contain high value proteins not used to their full potential. We aim to recover proteins …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress