Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Samband mellan groddbränna och frilevande nematoder

Status: Avslutat
Projektnummer: H1142045
Kategori: Forskningsprogram | Potatis
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 27 juni 2016
Huvudsökande: Maria Viketoft
Organisation: SLU
E-postadress: maria.viketoft@slu.se
Telefon: 018-672346
Beviljade medel: 3 100 000 SEK

Interaktionen mellan potatisplanta, svampen Rhizoctonia solani och frilevande växtätande nematoder undersöktes i en serie krukförsök i syfte att identifiera interaktionen och förstå orsakssambanden för dålig uppkomst. Potatisplantorna fick tydliga skador av båda organismerna och tillväxten påverkades negativt. Knölskörden minskade vid närvaro av både rotsårsnematoden Pratylenchus penetrans och R. solani jämfört med potatisplantor med enbart nematoder eller svamp i krukan, vilket visar på ett samspel. Potatissorten påverkade också då vissa sorter fick minskad knölskörd eller rotvikt med nematoder. Mängden lackskorv varierade också mellan sorterna och förekomsten minskade om det fanns svampätande nematoder i krukan. Det blev mer groddbränna, men mindre lackskorv, om svampen tillsattes vid sättning än vid två eller fyra veckor efter sättning. Fungicidbetning av utsädet är effektivt mot svampskador och denna påverkades inte av frilevande växtätande nematoder.

Frilevande nematoder och groddbrännesvampen interagerar med varandra

Vi vet väldigt lite om hur frilevande växtätande nematoder påverkar potatisplantan och vad det får för följder på skörden. I svenska agrara jordar finns det ett tiotal nematodsläkten som antingen äter på rotspetsarna eller går in i rötter och andra underjordiska delar och åstadkommer små gnagsår. Följden av nematodangrepp är svåra att se på de ovanjordiska delarna utan det är mest plantans utveckling som försenas. Andra organismer såsom svampar och bakterier kan gå in i gnagsåren och fortsätta att förstöra cellerna med mörkfärgade rotsår som följd. En av dessa svampar är Rhizoctonia solani, som bland annat orsakar groddbränna på potatisstjälkar och lackskorv på knölarna. Vi undersökte om nematoder och svampen kunde interagera med varandra så att de tillsammans orsakar större skada på potatisplantan än de gör var för sig. Vi ville även se vad som var orsak och verkan så vi tog med en tidsaspekt i två av krukförsöken där vi tillsatte nematoder respektive svamp i olika kombinationer med två veckors mellanrum. Vi undersökte även om nematoderna kan minska effekten av betningsmedel mot svamp men någon sådan påverkan fann vi inte.

Tillsammans blir det lägre knölskörd
Vid skörd hade både svampen och nematoderna gett skador på plantorna i de krukor där de hade tillsatts. Det var intressant att notera att antalet svampskador inte berodde på antalet nematodskador eller antalet nematoder inne i växten så nematoderna verkar inte ha hjälpt svampen att ta sig in. Istället kan rotsårsnematoderna ha haft en skyddande effekt mot svampen då antalet groddbrännesår minskade med 35 % om nematoderna var närvarande än med enbart svamp. Men nematoderna gjorde att knölskörden minskade med ytterligare 40 % mot vad svampen sänkte den med och knölskörden minskade ännu mer hos de plantor som fått både svamp och nematoder. Detta pekar på att de interagerar och tillsammans gör mer skada. En möjlig förklaring är att rotsårsnematoderna minskar rotvikten som då påverkar tillväxten negativt.

Sortskillnader
Förutom rent fysiologiska skillnader såsom tidpunkt för uppkomst, antal stjälkar och antal knölar hade de sex olika sorterna vi testade olika hög sannolikhet för att utveckla lackskorv. Antalet knölar med lackskorv var högst i sorterna Perlo (68 %) och Kuras (46 %), medan King Edward VII hade lägst andel knölar med lackskorv (4 %). Hos sorterna Erika, Fontane och Rosagold hade ungefär en fjärdedel av dotterknölarna lackskorv. Knölskörden minskade i närvaro av nematoderna och det främst i sorterna Kuras och Perlo.

Tidpunkten spelar roll
Tidpunkten för när vi tillsatte svamp eller nematoder hade ingen betydelse för plantornas tillväxt medan det var av stor betydelse för hur stora skador de orsakade. Antalet nematodskador på samtliga växtdelar var betydligt lägre om de tillsattes efter fyra veckor mot att ha tillsatts vid sättning eller efter två veckor. Förekomsten av groddbränna påverkades inte av tidpunkten men sannolikheten för att bilda lackskorv på dotterknölarna ökade från 68 % om svampen fanns med från början till över 80 % om den tillsattes efter två eller fyra veckor.

Svampätande nematoder
I några av försöken använde vi ett helt nematodsamhälle som utöver växtätande nematoder även innehöll nyttiga nematoder som lever på bakterier, svampar eller äter andra nematoder. I samtliga försök där detta nematodsamhälle användes fick dotterknölarna inte lika ofta lackskorv. Detta beror troligtvis på att de svampätande nematoderna hade ätit av svampens mycel på knölarna vilket ledde till färre symptom.

Odlade i steril miljö
Plantorna i de krukförsök som ligger till grund för ovanstående resultat kommer från meristemförökade miniknölar som odlats upp i en steril miljö för utsädesproduktion. Sanden som vi använde i krukorna var tvättad och steriliserad så att vi inte skulle få några andra organismer med in i försöken. Potatisplantorna fick sedan stå och växa till sig under elva veckor i en klimatkammare med tolv grader och växthuslampor.

 

Antal träffar i projektbanken: 1528

Regional jordbruksforskning för norra Sverige (RJN)
Torkel Ekman, SLU

Projektnummer: R--16-62-605 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 december 2016

Within Agricultural research for Northern Sweden (RJN) farmers organisations/companies and SLU has cooperated since 1996. The agreement has been renewed every third year since 1996 and a revised agreement is now ready that covers 2016-2017. With this application we seek cofounding for 2016. Funding …

Läs mer

Basfinansiering av den regionala försöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2016
Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet

Projektnummer: R-16-60-603 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 december 2016

A safe and well documented decisionmaking is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this …

Läs mer

Bekämpningsstrategier för hållbar produktion av jordgubbar i substrat
Lisa Germundsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R--16-62-608 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 14 december 2016

The project aims to contribute to increased profitability, competitiveness and growth within berry cultivation, by developing effective control strategies for the sustainable production of strawberries in substrate. Substrate cultivation in tunnel is approved for better growth and higher yield than …

Läs mer

Arbetsolycksfall i jord- och skogsbruk 2013. Utvärdering av sektorns kraftsamling.
Stefan Pinzke, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1346223 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 december 2016

The aim is to perform a questionnaire and interview survey regarding injuries in agriculture and forestry
during 2013 to gain actual statistics as base for both preventive measures and evaluation of implemented
measures. The project is a repetition of the corresponding study performed in 2005.
A …

Läs mer

Förbättrad precision vid applicering av växtskyddsmedel i fruktodlingar
Klara Löfkvist, JTI

Projektnummer: S-15-56-595 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 9 december 2016

Safe and environmentally sound application of pesticides in orchards is a prerequisite for continued Swedish fruit production. More and more chemical, biological and physical pesticides have user conditions and drift reducing techniques have to be used during application. How these techniques shall …

Läs mer

Räkna med vall – ekonomi och miljöeffekter av vall i spannmålsdominerade växtföljder
Pernilla Tidåker, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik AB

Projektnummer: H1333202 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 november 2016

Grass/clover in crop sequences increases the yield of subsequent crops, decreases nutrient leaching and increases carbon sequestration. However, ley is often substituted with other crops as fodder or as substrate for biogas production. Profitability is a prerequisite for the farmer to introduce …

Läs mer

Drivkrafter för lönsam grisproduktion i Sverige
Helena Hansson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1146009 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 25 november 2016

Det övergripande syftet var att presentera en plan över hur lantbruksföretag med grisproduktion kan använda sina resurser bättre, öka sina intäkter och bli mer lönsamma. Vi gjorde detta genom tre delstudier där vi undersökte olika aspekter av lönsamhet och resurseffektivitet. Bakgrunden till …

Läs mer

Spridningsvägar för kemiska bekämpningsmedel till ytvatten
Jenny Kreuger, SLU

Projektnummer: H1133108 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 oktober 2016

Det finns fortfarande kunskapsluckor i Sverige kring vilka/vilken av de olika transportvägarna för bekämpningsmedel till vattendragen som har störst betydelse. Förbättrade kunskaper är nödvändiga för att identifiera och implementera lämpliga och kostnadseffektiva motåtgärder. I den här studien …

Läs mer

Epidemiologi och kontroll av vetedvärgvirus
Anders Kvarnheden, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1133221 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 september 2016

Vetedvärgsjuka är ett återkommande problem, och för att hålla sjukdomen under kontroll är det viktigt med förbättrade kunskaper om dess epidemiologi och tillförlitliga prognoser. I projektet har vi kunnat bekräfta att rajgräs utgör en potentiell smittkälla för vetedvärgvirus (WDV) som orsakar …

Läs mer

Mer närodlat och lägre kväve-emission genom sänkt proteininnehåll i fodret och utnyttjande av slaktgrisars förmåga till kompensatorisk tillväxt
Leif Göransson, SLU

Projektnummer: H1250010 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 september 2016

In modern pig production profitability, meat quality, animal welfare and low nitrogen-emission are highly valued. The amino acid requirements of slaughter pigs, except for the first limiting ones, are not very well investigated and accordingly high safety margins for protein are applied. Our first …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress