Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Sambandet mjölkurea-PBV-urinkväveutsöndring – hur mycket påverkar foderstatens mineralinnehåll och inomdygnsvariationen?

Status: Avslutat
Projektnummer: V1230042
Kategori: Forskningsprogram | Mjölk
Ansökningsår: 2012
Datum för slutrapport: 24 mars 2014
Huvudsökande: Torsten Eriksson
Organisation: Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU
E-postadress: torsten.eriksson@slu.se
Telefon: 018-671643
Medsökande: Bengt-Ove Rustas
Beviljade medel: 550 000 SEK

A Latin square experiment with 3 periods, 3 treatments and 6 cows, whereof 3 ruminally cannulated, will be used to study the effect of varying ration mineral (K) content on dairy cow N metabolism. The hypothesis is that the extensively documented increase in urinary volume from increased ration K content will alter the relationship milk urea concentration – urinary N excretion considerably, but that the relation between milk urea concentration and rumen ammonia concentration will remain unchanged. In addition, diurnal variation in milk urea concentration will be studied and volatiles from rumen protein degradation will be assessed in ruminal gases and in breath by thermal imaging and mass spectrometry. The objective is to improve the basis for adjusting feeding so that feed costs and environmental pollution can be minimized without production losses. Gas measurements to monitor dairy cow protein status have a future perspective of becoming an automated recording.

I ett försök upplagt som en romersk kvadrat med 3 perioder, 3 behandlingar och 6 kor, varav 3 fistulerade, undersöks effekten på kons kväveomsättning av varierande mineralinnehåll (kalium) tillsatt till en gemensam grundfoderstat. Hypotesen är att den stora och väldokumenterade ökning i urinvolym som höjt kaliumintag leder till förändrar relationen mellan mjölkurea och urinkväveutsöndring men att sambandet mjölkurea-våmammoniak påverkas i liten eller ingen utsträckning. Dessutom undersöks inomdygnsvariationen i mjölkureahalt och metaboliter från proteinnedbrytning mäts i våmgaser och utandningsluft med värmekamera och masspektrometri. Försökets syften är att ge säkrare underlag för att styra utfodringen så att foderkostnader och miljöpåverkan minimeras utan att produktionen äventyras. Metodiken med gasmätning av kons proteinstatus har på sikt potential att kunna användas som en automatisk registrering i kraftfoderautomater och mjölkningsrobotar.

Sammanfattning av slutrapport
Sex kor i ett change-overförsök utfodrades med tre olika kaliumnivåer (12, 23 eller 32 g/kg ts) genom tillskott av kaliumbikarbonat till en gemensam grundfoderstat. Mjölkureahalten minskade linjärt med ökat kaliumintag och var 0.71 mmol/l lägre med den högsta kaliumnivån än med den lägsta. Dygnsvariationen var större än kaliumeffekten, med en topp 1.3 mmol/l över basnivån tre timmar efter morgonutfodringen. När kaliumintaget dubblades respektive tredubblades så skedde samma sak med urinmängden och dricksvattenintaget ökade också rätlinjigt. Mjölkproduktionen (29 kg ECM/d) påverkades inte. Mängden urinkväve påverkades i liten utsträckning av kaliumintaget utan något linjärt samband. Koncentrationen av H2S i våmgaserna hade toppar liknande ammoniaktopparna för våmvätska med högsta värde ca 90 minuter efter utfodring. I ett separat försök med rapsmjöl och åkerböna var koncentrationen av H2S linjär mot fodrets svavelinnehåll medan foderspecifika effekter fanns för andra svavelföreningar.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Sambandet mjölkurea-PBV-urinkväveutsöndring – hur mycket påverkar foderstatens mineralinnehåll och inomdygnsvariationen?

Syfte
Kaliumhalten i våra grovfodergrödor kan variera stort. Förutom effekter på antalet kalvningsförlamningar så har studier de senaste åren antytt att också mjölkureahalten skulle kunna påverkas av varierande kaliuminnehåll. Projektets syfte var att undersöka om det finns en sådan effekt som ändrar generella samband mellan mjölkureahalt, foderstatens råproteinhalt och PBV samt urinkvävemängden. I samma projekt studerades också möjligheten att följa mjölkkors proteinutnyttjande genom mätningar på våmgaser, för att i förlängningen kunna utnyttja automatiska registreringar av utandningsluften.

Resultat
Mjölkureahalten sjönk med 0,7 mmol/l när kaliumintaget ökade från 240 till 690 g/d. Det är samma respons som kor visat när de fått motsvarande mängder natrium med vanligt koksalt. Dygnsvariationen hos kor som provtogs varannan timme var dock större än påverkan av kalium, 1,3 mmol/l mellan det lägsta värdet innan morgonutfodringen och det högsta värdet tre timmar senare. När kaliumintaget dubblades respektive tredubblades så skedde samma sak med urinmängden och dricksvattenintaget ökade också rätlinjigt. Mjölkproduktionen påverkades inte. Mängden urinkväve påverkades i liten utsträckning av kaliumintaget utan något linjärt samband.

Genomförande
Försöket var av s.k. change-overtyp, där sex kor i tur och ordning växlade mellan tre olika kaliumnivåer för en foderstat med 60 % kraftfoder och 40 % vallensilage. Det gör det lättare att upptäcka skillnader som beror på olika kaliumnivåer eftersom de statistiskt jämförs inom varje ko. De olika kaliumnivåerna åstadkoms genom att korna antingen bara fick fodrets naturliga grundnivå (ca 12 g K/kg ts) eller dubbla respektive tredubbla grundnivån som tillskott av kaliumbikarbonat inblandat i ensilaget. Mjölkureahalten analyserades dels i vanliga maskinmjölkade prover som togs tre dygn i sträck under varje mätperiod, dels i handmjölkade prover som togs elva gånger under ett dygn från 0600 till midnatt. Dricksvattenmängden registrerades automatiskt, all urin samlades upp och träckprover togs dagligen för att mäta smältbarheten. I våmmen mättes pH och olika kväveföreningar samt sammansättningen av våmgaser för att följa proteinnedbrytningen. Ett kompletterande försök med våmgasmätning gjordes också, där samma kor fick olika givor av åkerböna eller rapsmjöl.

Slutsatser och råd till näringen
Ökad kaliumhalt i fodret leder till sänkt mjölkureahalt, ökat dricksvattenintag och ökad urinmängd. Påverkan av kalium kan förklara ändrad mjölkureahalt vid foderbyte trots att t.ex. protein- och energivärden är likvärdiga. Effekten på mjölkureahalten är likvärdig för natrium och kalium (som mol Na eller K). Mjölkavkastningen påverkades inte av de olika kaliumnivåerna, men det är möjligt att effekter blir synliga vid ett större djurantal, eftersom gränsen för att kunna fastställa statistiska skillnader var ca 1,6 kg ECM. Dygnsvariationen i mjölkureahalt var större än påverkan av kaliumnivån och det är viktigt att ta hänsyn till om mjölkningstiden i förhållande till utfodringstiden har ändrats när resultat från olika provmjölkningstillfällen jämförs i en besättning. Dygnssvängningarna beror på utfodringssystem och foderstat, men den största förändringen i försöket skedde från lägstavärdet innan morgonutfodringen till toppen i mjölkureanivå som nåddes efter tre timmar.

Eftersom kaliumtillskottet var i form av kaliumbikarbonat hade det också en buffrande effekt i våmmen. Våm-pH skilde i genomsnitt 0,18 enheter mellan högsta och lägsta kaliumnivå, men med skillnader omkring 0,5 enheter 1-2 timmar efter att korna ätit sitt kraftfoder. Fibernedbrytning hämmas ofta av lågt våm-pH och smältbarheten av fiber (NDF) ökade i försöket linjärt med fem procentenheter med ökad giva bikarbonat. Det är inte ekonomiskt försvarbart att i en vanlig besättning utfodra de mängder bikarbonat som användes i försöket, men resultatet tyder på att fibersmältbarheten inte är optimal i många foderstater.

Proteinnedbrytningen i våmmen kunde följas genom ökad halt i våmgaserna av divätesulfid – svavelväte – från svavelhaltiga aminosyror. Resultaten har lett till ett nytt projekt som utarbetar en laboratoriemetod för att mäta proteinnedbrytning i foderprov enligt samma princip, men under mer kontrollerade förhållanden i inkubationskärl. För att kunna omvandla mätningar på utandningsluft hos kor med vanliga utfodringsrutiner till skattningar av proteinstatusen krävs mer kunskapsuppbyggnad.

 

Antal träffar i projektbanken: 1580

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Blodtilførselen til vekstbrusken i glideleddene, med relevans for utviklingssykdommer og spatt
Kristin Olstad, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-16-47-192 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

The current project has a basic science and a clinical relevance part. The main project aim is to describe the blood supply to the growth cartilage of the small tarsal bones in young Icelandic Horses. Similar studies of the blood supply to long bones that ossify from three separate centers have …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Vad betyder "lean" för lantbruksföretagen?
Hans Andersson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1346088 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The competitiveness of Swedish agriculture is discussed extensively in media. Lean is a managerial strategy that developed in post-war Japan. Studies of manufacturing and service companies show better capacity utilization, quality control and ability to follow price signals. The issue is if lean …

Läs mer

Selektiv avmaskning mot blodmask – risker och möjligheter
Eva Tydén, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-15-47-097 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Development of resistance to anthelmintics is a threat to equine welfare. As with antibiotics, restrictive use with anthelmintics in order to retain the effect is essential. Current recommendation for deworming is targeted selective treatment to individuals shedding a certain amount of parasite …

Läs mer

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer

Hösilage"intolerans" hos häst?
Cecilia Müller, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-15-47-063 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The purpose is to examine haylage 'intolerance' in horses, which is expressed as diarrhoeic faeces in some horses when they are fed haylage (sometimes also when fed hay). A typical appearance is two-phase faeces - one solid and one liquid. It is not known why or how this condition appears, and it …

Läs mer

Kassationer vid slakt i svensk slaktkycklingproduktion - finns möjliga vägar till förbättringar?
Helena Wall, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-15-43-372 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Swedish meat-type chicken production is successful as regards maintaining a high production standard
with a very low use of antibiotics and an overall good health status. However, despite this, concerns are
raised among people in the sector regarding that condemnations at slaughter seem to be at …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning: samspelet mellan ryttare, ridlärare och häst (Delstudie 2: ryttare-ridlärare)
Charlotte Lundgren, Linköpings universitet

Projektnummer: H1347083 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

In this second subproject we focus the analyses of the material collected during the first subproject project "Improving teaching methods in riding education: the interplay between rider, riding instructor and horse", funded by the The Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research,on the …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress