Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Samma liggbås under hela uppfödningen av ungtjur genom enkla modifikationer av inredningsdetaljer

Status: Avslutat
Projektnummer: H1050217
Kategori: Forskningsprogram | Kött
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 1 oktober 2014
Huvudsökande: Anders Herlin
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: anders.herlin@slu.se
Telefon: 040 415219
Beviljade medel: 850 000 SEK

I liggbåssystem för ungtjurar studerades inverkan av nackbom, bröstplanka och kombination av dessa samt placerade efter djurens storlek från avvänjning till slakt under 3 perioder, avseende båshygien, djurhygien, liggbeteende samt hur djuren använde båsen. Även inverkan av golvbåsavskiljare studerades för kvigor avseende båshygien. Problemen med dålig hygien var störst under 1a perioden för att därefter minska. Kombinationen nackbom och bringplanka placerade efter djurens storlek gav bättre hygien på liggbåsytan än enbart nackbom och bringplanka var för sig. Djurhygienen förbättrades under uppfödningen. Efter avvänjningen låg djuren ca 1/4 av tiden med huvudet (felaktigt) mot gången. Senare minskade detta för att helt ha upphört i slutet på uppfödningen. Kombinationen nackbom och bringplanka fungerade bäst men minskade inte på nedsmutsningen i båsens främre del. Golvbåsavskiljare hade ingen inverkan på liggbåshygienen. Potential finns för vidare utveckling av liggbås till växande djur.

Viloplatsen för nötkreatur är av stor betydelse för deras välbefinnande. Unga djur ligger ned över 60 % av dygnet vilket är 5-10 procentenheter mer än vuxna djur. För lösgående djur används ofta liggbås för mjölkkor och rekryteringsdjur. På senare år har liggbås införts för uppfödning av tjurar. För att liggbåset ska fungera bra är det viktigt att storleken på liggbåset är anpassad till djurens storlek. Kunskapen kring hur stora liggbås skall vara och hur de skall utformas har ökat men det saknas fortfarande kunskap om faktorer som styr ungdjurens användning av liggbås och hur deras hygien och beteende påverkas.

På gårdar som har dikor, föds kalvar under en säsong på 2-3 månader. När kalvarna sen avvants från sina mödrar och skall födas upp under påföljande vinter, i en byggnad, så vill man kunna utnyttja byggnaden så effektivt som möjligt. Normalt är man då hänvisad till system med djupströbädd eller spaltgolvsboxar. Liggbåssystem är normalt inget val i denna situation då det förutsätter att djuren flyttas till större liggbås under uppfödningstiden allteftersom de ökar i storlek. Men om djuren skulle kunna utnyttja samma liggbås under hela uppfödningen skulle en hel del vara vunnet genom att det då inte skulle finnas tomma avdelningar med olika stora liggbås i djurstallet.

Projektets mål var att undersöka om växande ungtjurar kan hållas i samma liggbås under hela uppfödningsperioden och att med enkla modifikationer av inredningen som ändras under uppfödningstiden se till att båsen fungerar på ett bra sätt.

Ett konventionellt liggbås är uppbyggt med sidoavgränsare, liggbåsbågar, rör i fronten och en nackbom som skall begränsa att djuren lägger sig för långt fram och förhindrar att de kryper igenom båset. Ibland används även en sk. bröstplanka som skall medverka till att förhindra att djuren lägger sig för långt fram. Denna placeras på ett avstånd från bakkanten på liggbåset så att kroppen får plats. En bröstplanka kan vara en vanlig träregel, ett rör (eller kombination av dessa) eller en förhöjning i liggbåsets underlag.

I projektet studerades inverkan av nackbom, bröstplanka och kombination av dessa samt placerade efter djurens storlek för ungtjurar från avvänjning till slakt under 3 perioder under uppfödningen (december, mars och maj/juni). Båsens bredd var konstant under försöket (1,12 m). I projektet värderades båshygien, djurhygien, liggbeteende och hur djuren använde båsen. Även inverkan av golvbåsavskiljare (dvs en 12 cm hög och en meter lång avskiljare i plast som placerats mellan båsen) studerades för en grupp kvigor vid 2 tillfällen avseende båshygien.

Problemen med dålig hygien var störst under 1a perioden, när djuren var små, för att gradvis minska under senare delen av uppfödningen för att vara minimala i slutet på uppfödningen. Kombinationen nackbom och bröstplanka placerad efter djurens storlek gav bättre hygien på liggbåsytan än enbart nackbom och bröstplanka var för sig. Djurhygienen förbättrades också under uppfödningen men att det är svårt att dra slutsatser av data då behandningsperioderna var relativt korta. Djurens liggande ökade gradvis under uppfödningen, från 60 till 66 % av dygnet). Under första perioden låg djuren ca 25% av tiden med huvudet mot gången. Denna andel var högre (7%) när bröstplanka saknades. Under period 2 var andelen liggande med huvudet mot gången avsevärt lägre (7%) för att helt upphöra i slutet på uppfödningen.

De för stora och framför allt för breda båsen för de avvanda kalvarna resulterade i att de vände sig i båsen och därmed förorenade dem över en större yta och med mer gödsel. På video sågs detta men även att de backade in i båsen. Begräsningar i båsens längsled, nackbom och bringplanka, fungerade bäst i kombination men minskade inte på kontamineringen i båsens främre del under period 1. En vidare utveckling av liggbåsutformning för växande djur som används från avvänjning till slakt/vuxen behövs. Projektet ha genererat innovativa idéer för hur ett sådant liggbås kan se ut.

 

Antal träffar i projektbanken: 1605

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Nya mått i aveln för förbättrad fruktsamhet hos nordiska mjölkkor
Britt Berglund

Projektnummer: O-15-20-587 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Mjölk

This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Filtreringsmetoder för utvinning av växtproteiner avsedda för morgongadens produktion av livsmedel
Marilyn Rayner

Projektnummer: O-17-20-982 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Växtodling

We are facing a protein shift in which a portion of the animal based protein in our diet needs to be replaced by plant proteins to reduce the climate impact from the food sector. Many agricultural by-streams contain high value proteins not used to their full potential. We aim to recover proteins …

Läs mer

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN NY PROFYLAKTISK METOD FÖR ATT MINSKA LIDANDET HOS HÄSTAR MED SOMMAREKSEM
Rickard Ignell, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU

Projektnummer: H-17-47-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Insect bite hypersensitivity (IBH) associated with Culicoides biting midges is the most common allergic skin disease in
horses, seriously reducing welfare of affected horses. The main symptom is severe pruritus, with risk of self-infected
open wounds. The choice for treatment and prevention of this …

Läs mer

Förbättrad lönsamhet i veteproduktionen genom förbättrad kvävestrategi
Karin Hamnér

Projektnummer: O-16-20-761 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Using split fertilization of nitrogen (N) in wheat production is today well-established to increase protein content and adjust fertilization. However, deep knowledge and understanding of N uptake and remobilization during late stages of crop development are missing. Moreover, while split …

Läs mer

Byråkratin i lantbruket belastar och kostar
Christina Lunner Kolstrup

Projektnummer: O-15-21-565 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Energi & biomassa
Kött
Matfågel
Mjölk
Potatis
Socker
Trädgård
Växtodling

Farmers today report a high workload, financial burden, frustration and stress linked to legislative and regulatory bureaucracy, which is a serious obstacle for development and growth in the sector. The proposed project aims to identify and quantify time requirements and costs of government-related …

Läs mer

Uppskatta vallens avkastning och näringsinnehåll genom spektral teknik
Margareta Emanuelson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-989 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The objective is to develop remote sensing methods to estimate forage nutrition and yield in the field in Northern Sweden. Field and lab measurements on grass-legume mixtures will be conducted from June 2018 to December 2019. At sampling time, drones flight with multispectral cameras, …

Läs mer

Mot ett miljövänligt svenskt lantbruk
Magdalena Bieroza

Projektnummer: O-16-23-749 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Swedish farmers, advisors, authorities and researchers are working together towards the same goal of Zero Eutrophication by reducing losses of nutrients and sediment from agricultural land to streams, lakes and the Baltic Sea. The Focus on Phosphorus project was carried out to test measures of …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress