Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Samverkan för lönsamhet och miljönytta i gårdsbaserad biogasproduktion

Status: Avslutat
Projektnummer: V1246021
Kategori: Forskningsprogram | Företagande
Ansökningsår: 2012
Datum för slutrapport: 9 oktober 2015
Huvudsökande: Richard Ferguson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: richard.ferguson@slu.se
Telefon: 018-671731
Medsökande: Pernilla Tidåker
Medsökande: Cecilia Sundberg
Beviljade medel: 1 550 000 SEK

The aim in this study is to investigate Swedish farmers’ experiences with collaborative initiatives in farm-based biogas production. Analysis will focus on identifying the effects of different forms of collaboration on the biogas venture and farm firm profitability, environmental impacts, and social/rural development effects. The study begins with a mapping of existing farm-based biogas ventures (ca. 40), including size, location, and extent and form of collaboration. The main focus will be on in-depth case studies of about six ventures, including technical and environmental production, economic, and social aspects. The four-member, multidisciplinary research group will work for a combined total of 18 months over two years. Results will provide new empirically supported information for the planning and development of farm-based biogas ventures, as well as contribute to understanding of the business, environmental, and social effects of small-scale biogas production.

Projektet syftar till att undersöka svenska lantbrukares samverkan inom gårdsbaserad biogasproduktion och till att studera effekterna av olika former av samverkan för företagens lönsamhet, produktionens miljönytta samt lärande och landsbygdsutveckling. Studien inleds med en kartläggning av samtliga gårdsbaserade biogasanläggningar i Sverige (ca 40 st.) Kartläggningen tar fasta på storlek, lokalisering och eventuell samverkan. Därefter följer huvudundersökningen som utgörs av ca sex fallstudier. I dessa undersöks hur man samverkar samt ekonomiska, tekniska och miljömässiga effekter, liksom effekter för lärande och landsbygdsutveckling. Den mångvetenskapliga forskargruppen består av fyra medlemmar som sammanlagt kommer att arbeta 18 månader under två år med projektet. Resultaten ska ge empiriskt underlag för planering och utveckling av gårdsbaserad biogasproduktion samt bidra till kunskap om effekter för ekonomi, miljönytta och landsbygdsutveckling av samverkan inom biogasproduktion.

Syftet i projektet har varit att undersöka svenska lantbrukares samverkan inom gårdsbaserad biogasproduktion och att studera effekterna av olika former av samverkan för företagarens lönsamhet, produktionens miljönytta samt för lärande och landsbygdsutveckling. Projektet har producerat tre mastersuppsatser, ett konferenspapper och två konferensposters, och tre vetenskapliga manuskript för publicering i akademisktidskrifter.

Resultat visar at ekonomiska skalfördelarna av samverkan i mindre grupper är begränsade. Däremot kan samverkan i mindre grupper erbjuda betydande social gemenskap i hantering av osäkerhet i verksamhetsplanering och utveckling, och i hantering av oförutsedda händelser. Skalfördelarna av samverkan i större grupper kan erbjuda en tekniskt mer effektiv anläggning med starkare netto energi- och växthuseffekter, med mindre arbetstid, och lägre investeringskostnad för de enskilda lantbrukarna.

Samverkan för lönsamhet och miljönytta i gårdsbaserad-biogasproduktion
2012-09-01—2015-05-31

Syftet i projektet har varit att undersöka svenska lantbrukares samverkan inom gårdsbaserad biogasproduktion och att studera effekterna av olika former av samverkan för företagarens lönsamhet, produktionens miljönytta samt för lärande och landsbygdsutveckling. Projektets design bygger på två delar, var den ena kartlägger samverkan i gårdsbaserade biogasanläggningar i Sverige och den andra består av en fördjupad analys genom fallstudier av olika samverkanskonstellationer.

Insamlade data består av arkivinformation från SJV; en enkätundersökning av HHS biogasrådgivare, två telefonintervjuer med samtliga 53 identifierade gårdsbaserade biogasanläggningar (63%, resp. 81% deltagande); och fallstudie (intervjuer, platsbesök, och skriftlig information) av nio anläggningar med olika typer av samverkan.

Huvudresultat från projektet
• Biogasproducerande lantbrukare samverkar med andra aktörer i många olika former och konstellationer.
- Mindre grupper av lantbrukare kan samäga en gårdsbaserad anläggning.
- Större grupper av lantbrukare i samverkan med industri och offentliga aktörer kan samäga en anläggning av industriell skala.
- Individuella lantbrukare kan utveckla olika grader av samverkan med teknikleverantörer och/eller substratleverantörer, från muntliga överenskommelser till skriftliga affärskontrakt till samägande.
- I större grupper kan lantbrukare utveckla samverkan med industriaktörer för att säkerställa långsiktig avsättning för producerad gas.
• Ekonomiska skalfördelarna av samverkan i mindre grupper är begränsade. Däremot kan samverkan i mindre grupper erbjuda betydande social gemenskap i hantering av osäkerhet i verksamhetsplanering och utveckling, och i hantering av oförutsedda händelser.
• Skalfördelarna av samverkan i större grupper för den enskilda lantbrukaren inkluderar nyttan av en tekniskt mer effektiv anläggning, mindre arbetstid, och lägre investeringskostnad.
• Enskild verksamhet och samverkan i mindre grupper av lantbrukare innebar en signifikant ekonomisk risk för de grundande lantbruksföretag. Samverkan i större grupper och med större aktörer reducerade de enskilda företagarnas risktagande, samtidigt minskade dock även kontroll och självbestämmande.
• Positiv ekonomisk lönsamhet i gårdsbaserad biogasproduktion i Sverige är svårt att uppnå p.g.a. höga produktionskostnader, låga priser på konkurrerande energikällor, och svagt utvecklade institutioner.
- Mest lönsamt är om all producerat gas kan användas för gårdens egen elektricitet och värmebehov.
- Uppgraderad biogas (fordonsbränsle) erbjuder bästa intäkt för såld energi.
- Lantbrukare inkluderar icke-ekonomiska och svårräknade faktorer – som miljönyttan, kretslopptänkande, gödselvård (reducerad lukt, gödselvärde i restsubstrat), och teknikintresse – i sina beslut att utveckla en biogasanläggning.
- Offentligt stöd i form av 30-50% investeringsstöd och ett eventuellt produktionsstöd för gödselgas förbättrar lönsamhetskalkylen men betraktas som högt osäkert.
• Svagt utvecklade och tekniskt avancerade lösningar för småskaliga biogasanläggningar driver upp investeringskostnader och försenar eller förhindrar förväntad produktion.
• Krav på kostsam hygienisering av gödsel från andra gårdar och andra ”off-farm” substrat skapar en betydande tröskel för småskalig samverkan. Liten ökning i storlek kan leda till signifikanta ytterligare investeringar.
• Miljömässigt lönar sig biogasproduktion av gårdsskala, mätt som netto energi- och växthuseffekter, dock är större gemensamma anläggningar mer effektiva än mindre enskilda anläggningar.
- Full användning av producerad värme förstärker väsentligt fördelarna.
- Fördelarna av gemensamma anläggningar är känsliga för transportavstånd.

 

Antal träffar i projektbanken: 1545

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Selektiv avmaskning mot blodmask – risker och möjligheter
Eva Tydén, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-15-47-097 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Development of resistance to anthelmintics is a threat to equine welfare. As with antibiotics, restrictive use with anthelmintics in order to retain the effect is essential. Current recommendation for deworming is targeted selective treatment to individuals shedding a certain amount of parasite …

Läs mer

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer

Kassationer vid slakt i svensk slaktkycklingproduktion - finns möjliga vägar till förbättringar?
Helena Wall, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-15-43-372 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Swedish meat-type chicken production is successful as regards maintaining a high production standard
with a very low use of antibiotics and an overall good health status. However, despite this, concerns are
raised among people in the sector regarding that condemnations at slaughter seem to be at …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning: samspelet mellan ryttare, ridlärare och häst (Delstudie 2: ryttare-ridlärare)
Charlotte Lundgren, Linköpings universitet

Projektnummer: H1347083 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

In this second subproject we focus the analyses of the material collected during the first subproject project "Improving teaching methods in riding education: the interplay between rider, riding instructor and horse", funded by the The Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research,on the …

Läs mer

Registreringar från automatiska mjölkningssystem som informationskälla i genomisk avelsvärdering
Freddy Fikse, SLU

Projektnummer: V1330048 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Genomic selection is revolutionizing animal breeding, since selection is based on the joint genetic merit of all SNP alleles across the genome. Lack of accurate and frequent data, however, forms the most important barrier to realize the full potential of genomic selection. There is on the other …

Läs mer

Ökad lönsamhet med nya avelsverktyg i mjölkkobesättningarna
Anna Näsholm, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1330025 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The aim is to study the possibility to improve profitability on herd level in Swedish milk production by using sexed semen and genotyping heifers in the dairy herds and combine this with planned crossbreeding and use of beef semen. For this purpose we will estimate genetic progress and do economic …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Kartläggning av prestationsegenskaper, genetisk variation och hälsa hos kallblodstravaren
Gabriella Lindgren, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H-15-47-075 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

This SLU - NMBU collaborative study seeks to improve the performance, health and welfare of the Norwegian/ Swedish Coldblooded trotter. Experts in Equine clinical veterinary medicine, performance evaluation and genetic testing will analyze the genome of this horse breed for: 1) race performance …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress