Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Samverkan för lönsamhet och miljönytta i gårdsbaserad biogasproduktion

Status: Avslutat
Projektnummer: V1246021
Kategori: Forskningsprogram | Företagande
Ansökningsår: 2012
Datum för slutrapport: 9 oktober 2015
Huvudsökande: Richard Ferguson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: richard.ferguson@slu.se
Telefon: 018-671731
Medsökande: Pernilla Tidåker
Medsökande: Cecilia Sundberg
Beviljade medel: 1 550 000 SEK

The aim in this study is to investigate Swedish farmers’ experiences with collaborative initiatives in farm-based biogas production. Analysis will focus on identifying the effects of different forms of collaboration on the biogas venture and farm firm profitability, environmental impacts, and social/rural development effects. The study begins with a mapping of existing farm-based biogas ventures (ca. 40), including size, location, and extent and form of collaboration. The main focus will be on in-depth case studies of about six ventures, including technical and environmental production, economic, and social aspects. The four-member, multidisciplinary research group will work for a combined total of 18 months over two years. Results will provide new empirically supported information for the planning and development of farm-based biogas ventures, as well as contribute to understanding of the business, environmental, and social effects of small-scale biogas production.

Projektet syftar till att undersöka svenska lantbrukares samverkan inom gårdsbaserad biogasproduktion och till att studera effekterna av olika former av samverkan för företagens lönsamhet, produktionens miljönytta samt lärande och landsbygdsutveckling. Studien inleds med en kartläggning av samtliga gårdsbaserade biogasanläggningar i Sverige (ca 40 st.) Kartläggningen tar fasta på storlek, lokalisering och eventuell samverkan. Därefter följer huvudundersökningen som utgörs av ca sex fallstudier. I dessa undersöks hur man samverkar samt ekonomiska, tekniska och miljömässiga effekter, liksom effekter för lärande och landsbygdsutveckling. Den mångvetenskapliga forskargruppen består av fyra medlemmar som sammanlagt kommer att arbeta 18 månader under två år med projektet. Resultaten ska ge empiriskt underlag för planering och utveckling av gårdsbaserad biogasproduktion samt bidra till kunskap om effekter för ekonomi, miljönytta och landsbygdsutveckling av samverkan inom biogasproduktion.

Syftet i projektet har varit att undersöka svenska lantbrukares samverkan inom gårdsbaserad biogasproduktion och att studera effekterna av olika former av samverkan för företagarens lönsamhet, produktionens miljönytta samt för lärande och landsbygdsutveckling. Projektet har producerat tre mastersuppsatser, ett konferenspapper och två konferensposters, och tre vetenskapliga manuskript för publicering i akademisktidskrifter.

Resultat visar at ekonomiska skalfördelarna av samverkan i mindre grupper är begränsade. Däremot kan samverkan i mindre grupper erbjuda betydande social gemenskap i hantering av osäkerhet i verksamhetsplanering och utveckling, och i hantering av oförutsedda händelser. Skalfördelarna av samverkan i större grupper kan erbjuda en tekniskt mer effektiv anläggning med starkare netto energi- och växthuseffekter, med mindre arbetstid, och lägre investeringskostnad för de enskilda lantbrukarna.

Samverkan för lönsamhet och miljönytta i gårdsbaserad-biogasproduktion
2012-09-01—2015-05-31

Syftet i projektet har varit att undersöka svenska lantbrukares samverkan inom gårdsbaserad biogasproduktion och att studera effekterna av olika former av samverkan för företagarens lönsamhet, produktionens miljönytta samt för lärande och landsbygdsutveckling. Projektets design bygger på två delar, var den ena kartlägger samverkan i gårdsbaserade biogasanläggningar i Sverige och den andra består av en fördjupad analys genom fallstudier av olika samverkanskonstellationer.

Insamlade data består av arkivinformation från SJV; en enkätundersökning av HHS biogasrådgivare, två telefonintervjuer med samtliga 53 identifierade gårdsbaserade biogasanläggningar (63%, resp. 81% deltagande); och fallstudie (intervjuer, platsbesök, och skriftlig information) av nio anläggningar med olika typer av samverkan.

Huvudresultat från projektet
• Biogasproducerande lantbrukare samverkar med andra aktörer i många olika former och konstellationer.
- Mindre grupper av lantbrukare kan samäga en gårdsbaserad anläggning.
- Större grupper av lantbrukare i samverkan med industri och offentliga aktörer kan samäga en anläggning av industriell skala.
- Individuella lantbrukare kan utveckla olika grader av samverkan med teknikleverantörer och/eller substratleverantörer, från muntliga överenskommelser till skriftliga affärskontrakt till samägande.
- I större grupper kan lantbrukare utveckla samverkan med industriaktörer för att säkerställa långsiktig avsättning för producerad gas.
• Ekonomiska skalfördelarna av samverkan i mindre grupper är begränsade. Däremot kan samverkan i mindre grupper erbjuda betydande social gemenskap i hantering av osäkerhet i verksamhetsplanering och utveckling, och i hantering av oförutsedda händelser.
• Skalfördelarna av samverkan i större grupper för den enskilda lantbrukaren inkluderar nyttan av en tekniskt mer effektiv anläggning, mindre arbetstid, och lägre investeringskostnad.
• Enskild verksamhet och samverkan i mindre grupper av lantbrukare innebar en signifikant ekonomisk risk för de grundande lantbruksföretag. Samverkan i större grupper och med större aktörer reducerade de enskilda företagarnas risktagande, samtidigt minskade dock även kontroll och självbestämmande.
• Positiv ekonomisk lönsamhet i gårdsbaserad biogasproduktion i Sverige är svårt att uppnå p.g.a. höga produktionskostnader, låga priser på konkurrerande energikällor, och svagt utvecklade institutioner.
- Mest lönsamt är om all producerat gas kan användas för gårdens egen elektricitet och värmebehov.
- Uppgraderad biogas (fordonsbränsle) erbjuder bästa intäkt för såld energi.
- Lantbrukare inkluderar icke-ekonomiska och svårräknade faktorer – som miljönyttan, kretslopptänkande, gödselvård (reducerad lukt, gödselvärde i restsubstrat), och teknikintresse – i sina beslut att utveckla en biogasanläggning.
- Offentligt stöd i form av 30-50% investeringsstöd och ett eventuellt produktionsstöd för gödselgas förbättrar lönsamhetskalkylen men betraktas som högt osäkert.
• Svagt utvecklade och tekniskt avancerade lösningar för småskaliga biogasanläggningar driver upp investeringskostnader och försenar eller förhindrar förväntad produktion.
• Krav på kostsam hygienisering av gödsel från andra gårdar och andra ”off-farm” substrat skapar en betydande tröskel för småskalig samverkan. Liten ökning i storlek kan leda till signifikanta ytterligare investeringar.
• Miljömässigt lönar sig biogasproduktion av gårdsskala, mätt som netto energi- och växthuseffekter, dock är större gemensamma anläggningar mer effektiva än mindre enskilda anläggningar.
- Full användning av producerad värme förstärker väsentligt fördelarna.
- Fördelarna av gemensamma anläggningar är känsliga för transportavstånd.

 

Antal träffar i projektbanken: 1567

Exponering och effekt av bekämpningsmedel vid odling av trädgårdsprodukter
Margareta Littorin, Lunds Universitet

Projektnummer: V1146018 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 2 december 2015

Analysmetoder för rester av imazalil och pyrimetanil i urin utvecklades. Hos 28 anställda i gurkodlingar återfanns imazalil-halter såväl bland de som utförde sprutarbete som bland de som arbetade med kulturerna. Båda ökade sina resthalter i urinen 10-20 gånger och mera under säsong, kulturarbetet …

Läs mer

Effektivitet och stabilitet hos gårdsbiogasanläggningar - betydelsen av mikroorganismssamhällets struktur
Anna Schnürer, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1340046 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 november 2015

Biogas at fram site is highly interesting as this allows the farmers to simultaneously treat organic waste fractions, produce energy and a valuable fertilizer. With a biogas plant the farmer can be self sufficient on energy and also contribute to the development of a sustainable agriculture. To …

Läs mer

Utveckling av växtsjukdomar i framtida odlingssystem med majs och höstvete
Hanna Friberg, SLU

Projektnummer: H1033190 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 november 2015

Fusariumsvampar är allvarliga skadegörare som orsakar såväl skördesänkningar som kontaminering med mykotoxiner. I det här projektet har vi sett att ensidig odling av majs eller höstvete ökar koloniseringen av Fusarium graminearum och F. culmorum. Däremot kunde vi inte se någon tydlig skillnad …

Läs mer

Förekomst av mykotoxiner i majsensilage
Ulf Bondesson, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V0930013 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 9 november 2015

Majsodlingen i Sverige för foderändamål ökar stadigt. Kunskapsuppbyggnad sker men primärt om odling och skörd och kunskapen om ensilagets hygieniska kvalitet är bristfällig. Projektet syftade att undersöka mykotoxininnehåll i majsensilage. Två Penicilliummykotoxinerna, roquefortine C och MPA, …

Läs mer

Förekomst och betydelse av herpesvirus 2 och 5 hos svenska travhästar
Jean-Francois Valarcher, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: H1247140 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 9 november 2015

The equine ? herpesviruses 2 and 5 (EHV-2 and -5), viruses that persistently infect horses and that can be reactivated with stress or illness, were initially thought as harmless. Recently however there is growing evidence that those can cause low-grade respiratory disease or even severe lung …

Läs mer

Sverige söker bonde - Unga lantbrukares framtida strategier i en föränderlig näring
Susanne Stenbacka, Uppsala universitet

Projektnummer: H0946336 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 oktober 2015

Projektet handlar om framtida generationer av lantbrukare och belyser de strategier som utvecklas för att nå hållbarhet inom företaget från ett genusperspektiv. Unga lantbruksstudenter betonar betydelsen av att balansera det känslomässiga och det ekonomiska. Vidare betonas nätverk och kontinuerligt …

Läs mer

Interaktioner mellan P- och N-gödsling
Gunnar Börjesson, SLU

Projektnummer: H1233102 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 oktober 2015

The recent reduction in phosphorus fertilisation can affect plant production negatively on a large part of Swedish arable land, because low P levels in the soil can cause lowered N-efficiency. The goal of this project is to contribute to improved recommendations on optimal doses of phosphorus (and …

Läs mer

Biologisk markkartering i fältförsök - DNA-baserad analys av jordburna växtsjukdomar
Anders Jonsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V0960049 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 oktober 2015

Jordprov från 43 fältförsök analyserade på förekomst av DNA från Plasmodiophora brassicae. P brassicae är den organism som orsakar klumprotsjuka på oljeväxter. I 26% av proven detekterades P.brassicae DNA och i 3 st >50 fg DNA g-1 jord. Jordprov från de sk bördighetsförsöken, startade 1957-1966 och …

Läs mer

Samverkan för lönsamhet och miljönytta i gårdsbaserad biogasproduktion
Richard Ferguson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1246021 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 9 oktober 2015

The aim in this study is to investigate Swedish farmers’ experiences with collaborative initiatives in farm-based biogas production. Analysis will focus on identifying the effects of different forms of collaboration on the biogas venture and farm firm profitability, environmental impacts, and …

Läs mer

Odlargenererade kunskapssystem och lärgemenskaper – ett sätt att identifiera och nå outnyttjade potentialer
Robert Olsson, Nordic Beet Research foundation

Projektnummer: H1044083 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 6 oktober 2015

Främsta syftet var att hitta nya databaserade metoder att öka odlarens medvetenhet kring utfallet i egen odling och motivationen att bli bättre. Vidare att underlätta förmedlingen av kunskap både mellan odlare och från odlare in i forskning o försök.
Odlingsdata samlades in från sockerbetsodlare. …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress