Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Semineringsrutiner i smågrisbesättningar för förbättrad arbetsmiljö och ökad effektivitet OBS! Projektansökan har även skickats till SLF-Kött

Status: Avslutat
Projektnummer: H0735091
Kategori: Forskningsprogram | Företagande
Ansökningsår: 2007
Datum för slutrapport: 1 februari 2012
Huvudsökande: Anne-Charlotte Olsson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: anne-charlotte.olsson@slu.se
Telefon: 040-415092
Beviljade medel: 600 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
En av de viktigaste arbetsuppgifterna, för att få ett bra produktionsresultat i smågrisproducerande besättningar, är semineringsarbetet. Inom en besättning utför ofta en eller ett fåtal personer detta arbete och med växande besättningsstorlekar kan semineringar uppta en stor del av dessa personers arbetstid. En väl fungerande inredning ökar förutsättningarna för en bra produktion och en uthållig personal.
I studien har semineringsarbetet i 12 olika besättningar följts upp systematiskt. Semineringsarbetet utfördes antingen enligt rutinen att flytta suggorna till en semineringsyta framför galtboxen alternativt att flytta galten till området framför suggorna, som var inlåsta i specialdesignade semineringsbås.
Slutsatserna är att användning av semineringsbås effektiviserar semineringsarbetet och att semineringsbås också är positivt för seminören eftersom han/hon är mer skyddad och inte hanterar mer än en brunstig sugga åt gången. Det krävs dock en större ”yrkesskicklighet” vid seminering i semineringsbås eftersom det är seminören, som i större utsträckning måste se till att sugga och galt får en bra kontakt, så att resultatet av semineringen blir optimalt.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Lönsamheten inom svensk grisproduktion är pressad och grisproducenterna måste ständigt försöka förbättra sin effektivitet och produktivitet för att klara sig kvar i branschen. Förutom att förbättra produktionen gäller det att reducera produktions- och arbetskostnaderna. Reducerade arbetskostnader får dock inte innebära försämrade arbetsvillkor och arbetsförhållanden eftersom grisproducenterna då får svårigheter att locka till sig kompetent och intresserad arbetskraft.
En av de viktigaste arbetsuppgifterna i smågrisproducerande besättningar, för att få ett bra produktionsresultat, är semineringsarbetet. Ofta utför en eller ett fåtal personer detta arbete inom en besättning och allt eftersom besättningarna blir större kan detta arbete utgöra en stor del av vissa personers arbetstid. En väl fungerande inredning, som passar både djur och skötare, ökar förutsättningarna för en bra produktion och en nöjd och uthållig personal.
I den aktuella studien har semineringsarbetet i 12 olika besättningar följts upp systematiskt. Förutom uppmätningar av planlösningar och inredning samt intervjuer av seminörerna har semineringsarbetet i besättningarna dokumenterats med hjälp av videofilmningar. Videofilmerna har sedan använts som underlag för avkodning av arbetstider och bedömning av arbetsbelastning och olycksrisker. Fullständig avrapportering av resultat, planlösningar, foton på olika lösningar och arbetsmoment finns i en LTJ-rapport. Vår förhoppning är att denna rapport ska kunna tjäna som en ”idéhandbok” för producenter, byggrådgivare och byggfirmor vid nybyggnation av framtida semineringsavdelningar för suggor.
Semineringsarbetet i de besökta besättningarna utfördes antingen enligt rutinen att flytta ett antal suggor till en semineringsyta framför galtboxen alternativt att flytta galten till området framför suggorna, då dessa var inlåsta i specialdesignade semineringsbås. Den senare rutinen visade sig vara både något mer arbetseffektiv och mindre förknippad med skaderisker. Detta förklarades bl. a. av att ingen arbetstid behövde läggas på att mota suggor till och från semineringsytan och att seminören inte var utsatt för risk för upphopp av andra suggor vid semineringen.
Å andra sidan krävs det mer av seminören, vad gäller att suggorna får en optimal galtkontakt, vid seminering i semineringbås, eftersom suggorna då inte själva kan sköta denna kontakt. Ett sätt att underlätta för seminören att få en optimal kontakt mellan den sugga som semineras och galten, är att använda en fjärrstyrd galtvagn. I de besättningar i vilka man använde sig av en sådan var man mycket nöjd med funktionen. Inköp av galtvagn bedöms dock i vissa besättningar som en kostsam investering.
Vid seminering i semineringsbås är det heller inte lika lätt att hantera katetrar, semindoser, märkspray e. t. c på ett rationellt sätt eftersom seminören förflyttar sig hela tiden. I studierna noterades lösningar med semineringsvästar/semineringsbälten, förvaring av tillbehören i fickorna på overallen alternativt portabla förvaringslådor som flyttades på semineringsbåsens rörkonstruktioner.
För att det ska vara möjligt för seminören att enkelt brunstkontrollera och stimulera den enskilda suggan inför semineringen, är det viktigt att semineringsbåset är tillräckligt brett för detta. En bredd av 60 cm bedöms som ett minimimått i detta avseende. Flertalet seminörer tycktes också uppskatta när semineringsbåset hade liggande rör i båsmellanväggarna. Som argument framförde de att det då var möjligt att klättra upp på rören för att undvika eventuell klämning av suggan.
Förutom olika utseende hos båsmellanväggarna varierar bakgrindarnas utformning och låsanordningarnas konstruktion mellan olika modeller av semineringbås. För- och nackdelar hos dessa kommenteras och diskuteras i LTJ- rapporten.
Slutsatsen av studien är att användning av semineringsbås effektiviserar semineringsarbetet i smågrisproducerande besättningar och att semineringsbås också är positivt för seminören eftersom han/hon är mer skyddad och inte hanterar mer än en brunstig sugga åt gången. Det krävs dock en större ”yrkesskicklighet” vid seminering i semineringsbås eftersom det är seminören, som i större utsträckning måste se till att sugga och galt får en bra kontakt så att resultatet av semineringen blir optimal.

 

Antal träffar i projektbanken: 1578

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN NY PROFYLAKTISK METOD FÖR ATT MINSKA LIDANDET HOS HÄSTAR MED SOMMAREKSEM
Rickard Ignell, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU

Projektnummer: H-17-47-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Insect bite hypersensitivity (IBH) associated with Culicoides biting midges is the most common allergic skin disease in
horses, seriously reducing welfare of affected horses. The main symptom is severe pruritus, with risk of self-infected
open wounds. The choice for treatment and prevention of this …

Läs mer

Uppskatta vallens avkastning och näringsinnehåll genom spektral teknik
Margareta Emanuelson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-989 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The objective is to develop remote sensing methods to estimate forage nutrition and yield in the field in Northern Sweden. Field and lab measurements on grass-legume mixtures will be conducted from June 2018 to December 2019. At sampling time, drones flight with multispectral cameras, …

Läs mer

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Blodtilførselen til vekstbrusken i glideleddene, med relevans for utviklingssykdommer og spatt
Kristin Olstad, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-16-47-192 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

The current project has a basic science and a clinical relevance part. The main project aim is to describe the blood supply to the growth cartilage of the small tarsal bones in young Icelandic Horses. Similar studies of the blood supply to long bones that ossify from three separate centers have …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Stallbackskulturer i cyberrymden
Susanna Hedenborg, Malmö högskola

Projektnummer: H-17-47-290 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

The purpose of the project is to analyse stable cultures in cyberspace in Sweden and Norway. In recent years, questions about the welfare of horses have been debated in social media and norms for horse-keeping are created on Internet. In this project, these norms are conceptualised as stable …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Vad betyder "lean" för lantbruksföretagen?
Hans Andersson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1346088 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The competitiveness of Swedish agriculture is discussed extensively in media. Lean is a managerial strategy that developed in post-war Japan. Studies of manufacturing and service companies show better capacity utilization, quality control and ability to follow price signals. The issue is if lean …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress