Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Slutförande av projektet Effektivisering av salmonellakontrollen i svenska mjölkbesättningar

Status: Avslutat
Projektnummer: V1430004
Kategori: Forskningsprogram | Mjölk
Ansökningsår: 2014
Datum för slutrapport: 12 maj 2017
Huvudsökande: Susanna Sternberg Lewerin
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: susanna.sternberg-lewerin@slu.se
Telefon: 018-674347
Medsökande: Estelle Ågren
Beviljade medel: 1 370 000 SEK

The proposed project is a completion of a SLF funded project on developing strategies for detection of salmonella, prevention of salmonella infection and increased cost-effectiveness of salmonella eradication, in Swedish dairy herds. The aim is to decrease the prevalence of salmonella in Swedish dairy herds, for the benefit of the hygienic quality of milk, calf health, environmental and public health. The project is a PhD project in three parts: 1. Further development of testing strategies for salmonella in Swedish dairy herds, 2. Identification of factors increasing the risk of salmonella infection in Swedish dairy herds and 3. Evaluation of costs for salmonella eradication in Swedish dairy herds. Funding is requested for completion of the project so that the results will be useful for farmers and veterinary authorities. The project will be finalised in 2016.

Det sökta projektet är en fortsättning och avslutning av ett SLF-finansierat projekt som bedrivs för att utveckla effektiva strategier för påvisande av salmonella, förebyggande av salmonellainfektion och kostnadseffektivisering av salmonellabekämpning, i svenska mjölkbesättningar. Syftet är att minska salmonellaförekomsten i svenska mjölkbesättningar, till nytta för mjölkens hygieniska kvalitet, kalvhälsan, miljön och människors hälsa. Projektet är ett doktorandprojekt i tre delar: 1. Vidareutveckling av teststrategier för salmonella i svenska mjölkbesättningar, 2. Identifiering av faktorer som ökar risken för salmonellainfektion i dagens svenska mjölkbesättningar och 3. Utvärdering av kostnader för bekämpning av salmonella i svenska mjölkbesättningar. Medels söks för fullföljande av projektet så att resultaten blir användbara för lantbrukare och veterinära myndigheter. Detta kommer kunna ske 2016.

Projektets syfte var att ge ett vetenskapligt underlag för den framtida salmonellakontrollen i svenska nötbesättningar.
Tankmjölksscreening bekräftade låg förekomst bland svenska mjölkbesättningar, med geografiska kluster. Positivt status var associerat med lokal prevalens. Lokal spridning tycks spela stor roll och en bred biosäkerhetsstrategi är motiverad för salmonella. Besättningar som var positiva för S. Dublin var större, och besättningsstorlek var i sin tur knutet till inhysning och skötselrutiner som kan påverka salmonellaförekomsten.
Medelkostnaden för bekämpning i en besättning var 0,49 milj euro/4,60 milj SEK. Större besättningar och längre restriktionsperioder gav högre kostnader.
Utvärdering av olika teststrategier visade att en besättnings initiala risk för salmonella har betydelse för vilken provtagningsstrategi som bör väljas för olika syften. Upprepade provtagningar gav högre detektionsförmåga men provtagning i lågriskbesättningar var inte kostnadseffektivt.

Syftet med den svenska salmonellakontrollen är att livsmedel från svensk djurproduktion ska vara salmonellafria. Kontrollen omfattar hela kedjan från
jord till bord, liksom alla djurslag och alla typer av salmonella. Alla djurbesättningar där salmonella påvisas beläggs med restriktioner och krav på åtgärder, för att få bort salmonella från besättningen. Syftet med dessa studier var att skapa underlag för kostnads-effektivisering av övervakningen och kontrollen av salmonella i svenska mjölkbesättningar.
Resultat från en tankmjölksundersökning användes för att undersöka förekomsten av salmonella bland mjölkbesättningar och om det fanns statistiska samband mellan salmonellaförekomst och en besättnings geografiska läge, omgivande djurtäthet, närliggande besättningar med salmonellainfektion, djurinköp och besättningsstorlek. Ytterligare uppgifter om tänkbara riskfaktorer för salmonella samlades in via en enkät som besvarades av mjölkföretagare. Undersökningen bekräftade en låg förekomst av salmonella bland svenska mjölkbesättningar i hela landet, utom på Öland. Besättningar med salmonellainfektion hade oftare närliggande besättningar med salmonellainfektion. Sambandet var starkare för besättningar med den nötkreatursbundna Salmonella Dublin, än för andra typer av salmonella. Detta tyder på att lokal spridning av salmonella mellan besättningar har betydelse, särskilt för Salmonella Dublin. Specifika orsaker till denna lokala spridning kunde inte fastställas statistiskt. Slutsatsen blev att det är bäst att jobba med smittskydd på bred front för att förebygga salmonella, hellre än att begränsa sig till enstaka åtgärder. I ett område med många smittade besättningar är det också viktigt med en gemensam insats, eftersom en besättning som har kvar smittan riskerar att smitta andra. Infektion med Salmonella Dublin var vanligare i större besättningar och besättningsstorlek hade i sin tur samband med typ av uppstallning och ett flertal skötselfaktorer. Till exempel var lösdrift vanligare i större besättningar, liksom gruppkalvningsboxar, körbart foderbord och högre djurtäthet på bete. Dessa faktorer kan öka risken för att salmonella blir kvar i en besättning över längre tid. Några förutsättningar och skötselfaktorer var vanligare på Öland än i övriga delar av Sverige, t.ex. sambete med djur från flera besättningar och dessutom såg mjölkföretagare på Öland mer sjöfåglar på betesmarkerna. I teorin kan dessa faktorer bidra till den högre salmonellaförekomsten på Öland, men det kunde inte fastställas statistiskt i den här undersökningen.
Kostnaderna under spärrperioden, för det hundratal besättningar som varit spärrade under tidsperioden 1999–2013, var i medeltal 4,60 miljoner SEK, med ett mittvärde på 1,06 miljoner SEK och ett spann från tiotusen SEK till 41 miljoner SEK per besättning. Större besättningar och besättningar med längre restriktionstider hade högre kostnader.
I en av studierna undersöktes informationsvärdet av olika provtagningskombinationer för salmonellaundersökning. I områden med mycket låg salmonellaförekomst bidrar salmonellaprovtagning endast med mycket lite information. I områden med hög förekomst däremot, bidrar en salmonellaprovtagning till en betydligt högre säkerhet att besättningen inte är infekterad, om analyserna är negativa. Resultaten från studien kan användas för att välja hur man ska ta prover, t.ex. för övervakning eller inför djurinköp.
Sammanfattningsvis behöver man jobba på bred front med smittskydd för att förebygga salmonella. Det är risk att en infekterad besättning sprider smitta till närliggande besättningar, även om inte direkta djurkontakter förekommer. Det är därför viktigt med kollektiva insatser i områden där det finns flera infekterade besättningar. Salmonella Dublin är anpassad till nötkreatur och går sannolikt att utrota från svenska nötkreatursbesättningar, vilket långsiktigt skulle innebära kostnadsbesparingar för både stat och djurägare, och dessutom minska djurlidande orsakat av denna infektion.

 

Antal träffar i projektbanken: 1528

Samband mellan groddbränna och frilevande nematoder
Maria Viketoft, SLU

Projektnummer: H1142045 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2016

Interaktionen mellan potatisplanta, svampen Rhizoctonia solani och frilevande växtätande nematoder undersöktes i en serie krukförsök i syfte att identifiera interaktionen och förstå orsakssambanden för dålig uppkomst. Potatisplantorna fick tydliga skador av båda organismerna och tillväxten …

Läs mer

Vilken effekt har fånggrödor, skörderester, mineral- och stallgödsel på skördepotential och mullförråd i marken?
Thomas Kätterer, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1233013 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 juni 2016

The effect of catch crops, management of crop residues, mineral fertilizers and manure on crop production, soil fertility and soil carbon stocks over time will be quantified. This assessment will improve the tools used in agricultural extension work, as well as in lifecycle analysis and greenhouse …

Läs mer

Biovärdering - Är biologiska bekämpningsmedel från utländska marknader användbara som alternativa bekämpningsmetoder mot växtsjukdomar i Sverige?
Margareta Hökeberg, Svenska Lantmännen

Projektnummer: V1133033 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 juni 2016

Svensk växtodling har idag få bekämpningsmedel mot flera allvarliga växtsjukdomar. Tillgången har minskat bl a genom att flera produkter fasats ut i och med de skärpta reglerna i EUs växtskyddsmedelsförordning. Vi ville därför undersöka om biologiska bekämpningsprodukter som finns på marknaden i …

Läs mer

Biovärdering - är biologiska bekämpningsmedel från utländska marknader användbara mot svenska växtsjukdomar?
Margareta Hökeberg, Svenska Lantmännen

Projektnummer: H0956299 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 juni 2016

Svensk trädgårdsodling har idag få bekämpningsmedel mot flera allvarliga växtsjukdomar, delvis pga av en begränsad inhemsk marknad. Tillgången har minskat bl a genom att flera produkter fasats ut i och med de skärpta reglerna i EUs växtskyddsmedelsförordning. Vi ville därför undersöka om biologiska …

Läs mer

Risk för härsken smak i mjölk ökar - kan vigöra något åt det?
Mikko Griinari, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1130059 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 juni 2016

Syftet med projektet var att undersöka effekten av att byta ur palmolja i kraftfoder till mjölkkor mot rapsolja på mjölkens benägenhet att utveckla härsken smak vid olika mjölkningsfrekvens. Detta undersöktes i två utfodringsförsök där mjölkens fettsyrasammansättning, halten av fria fettsyror i …

Läs mer

Inverkan av stallgödsel och rajgräsfånggröda på betcystnematoden
Ann-Charlotte Wallenhammar, HS Konsult AB

Projektnummer: H1144237 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 4 juni 2016

Stallgödselns effekt på betcystnematoden (BCN) mättes i tre fältförsök och ett krukförsök sådda med vårvete. Försöken behandlades med svinflyt, nötflyt resp. NPK-gödsel före sådd. Jordprover togs ut och populationstäthet av BCN analyserades för varje behandling på våren, före sådd och …

Läs mer

Säkrare avelsvärdering och effektivare urval av avelsdjur med hjälp av genomisk selektion för Svensk Röd Boskap
Freddy Fikse, SLU

Projektnummer: V0930071 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juni 2016

Projektets syfte var att utarbeta och utvärdera en ny biometrisk metod för att kunna bedriva genomisk selektion inom SRB-rasen. Metoden innebär att man använder DNA-markörer för avelsvärdering, vilket möjliggör tidigt urval av avelsdjur (så snart man kan ta DNA-prov). Att slå samman …

Läs mer

Ensilering av grovfoder. Del I - Minskade förluster
Rolf Spörndly, SLU

Projektnummer: V1230024 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 maj 2016

The application is a part of a bigger campaign at the department with the goal to restrict the losses that occur when ensiling roughages. The invisible losses in bunker silos are above 20 % of the feed. When heating occur even more is discarded. In the project we will investigate the differences in …

Läs mer

Energi- och kostnadseffektiv reningsgrad för biogas vid användning i traktorer
Gunnar Larsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1340051 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 2 maj 2016

Especially for farm plants high upgrading costs result in biogas rarely being an option as fuel for farm tractors, despite the advantages this fuel may have on agriculture in general. However, it is likely that the tractors would work at least equally well if the gas was less purified, reducing the …

Läs mer

Effekt av Genetisk och Fenotypisk Variation i Puccinia striiformis på gulrostens epidemiologi i Sverige
Jonathan Yuen, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1133036 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 april 2016

Puccinia striiformis causes yellow rust on grasses including wheat, rye, and triticale. Samples of the pathogen were taken in 2012 (353 total) and 2015 (162) and analysed with microsatellite markers (15 in 2012 and 16 in 2015). Race analyses were also undertaken on samples from the same fields in …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress